Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud nÀr de Àr ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig prÀster nÀr de Äker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten Àr att förstÄ vilka reaktioner som poliser kan mötas av nÀr dödsbud meddelas för att de ska kÀnna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel pÄ hur gemensamma riktlinjer kan se ut nÀr dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillstÄndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga nÀr dödsbud meddelas Àr hÀmtat frÄn litteratur och resultatet bestÄr av sex stycken intervjuer. Det Àr intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre prÀster, en polislÀrare och en begravningsentreprenör.

Det hÀr Àr en studie med syftet att ta reda pÄ hur grÀvlingar reagerar pÄ att vistas i fÀlla och om det kan pÄvisas att djuren upplever stress. FÀllvistelserna har varit korta och lÄnga, under dagtid samt nattetid. GrÀvlingarnas beteenden, hjÀrtfrekvens och kroppstemperatur har studerats. I materialet finns Àven en metod för insamling av underlag till stresshormon analys. Datainsamling har gjorts dels under vistelsen i fÀlla, men Àven under de nÀrmast följande dygnen efterÄt samt under en avslutande period av naturligt beteende.

Syftet med denna studie Àr att utforma ett förslag pÄ hur ett informationsmaterial om tvÀttstugan kan utformas sÄ att Àven invandrade med begrÀnsade eller inga fÀrdigheter i svenska sprÄket kan lÀsa och förstÄ. Studien avser Àven söka svar pÄ huruvida ett sÄdant informationsmaterial kan pÄverka negativa beteenden associerade med anvÀndning av gemensamma tvÀttstugor, och till vilken grad. Detta eftersom informationsmaterialet Àr menat att bidra till att förebygga felanvÀndning av utrustning, samt bristande hÀnsyn till regler i tvÀttstugan. Den empiriska grunden utgörs primÀrt av problemsökande intervjuer genomförda med bÄde boende och anstÀllda hos Kommunfastigheter i Eskilstuna. Intervjuerna visar att det förekommer mÄnga olika problem i de gemensamma tvÀttstugorna, samt att det finns tecken pÄ att det kan behövas ett bÀttre anpassat informationsmaterial.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med denna rapport Àr att fÄ kunskaper om krogvÄld och förstÄ ordningsvakters vardag och arbetssituation samt att ge förslag pÄ brottsförebyggande ÄtgÀrder rörande krogvÄldet. I arbetet beskrivs kort den verklighet som utspelar sig pÄ landets krogar. Detta utifrÄn tre frÄgestÀllningar; alkoholens inverkan, ordningsvakternas arbete samt rutiner vid krogen. Vidare presenteras rutinaktivitetsteorin detta för att förstÄ de bakomliggande faktorer som gör att vÄld uppstÄr i krogmiljöer. Vi beskriver ocks beslutsteorin som ett verktyg för att förhindra och beivra krogvÄldet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar kan förstÄs utifrÄn lÀrarens förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om konsumtion. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: vilka förvÀntningar har lÀrare pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion och vilka förestÀllningar finns bland lÀrare om förÀldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr om det gÄr att finna nÄgon relation mellan lÀrares förvÀntningar pÄ konsumtion och socioekonomiskt skolomrÄde. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuar vi Ätta lÀrare frÄn olika socioekonomiska skolomrÄden i tvÄ kommuner med hög segregation.I vÄr studie finner vi att lÀrare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna stÀlla pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion till vilket socioekonomiskt omrÄde som de arbetar i.

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

Att arbeta som intensivvÄrdssjuksköterska innebÀr en arbetsmiljö med högteknologisk utrustning, snabba beslut och en utveckling av nya behandlingar, samtidigt som de ska kunna möta den svÄrt sjuke patienten och dennes nÀrstÄende pÄ ett professionellt sÀtt. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvÄrdssjusköterskors erfarenheter av att delta vid inducerad hypotermibehandling av patienter som överlevt hjÀrtstopp. Tio intensivvÄrdssjuksköterskor med erfarenhet av behandlingen deltog i studien. Data analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i en huvudkategori: Att strÀva efter kontroll med fem underkategorier: Att förbereda sig för att ha kontroll under behandlingen, att erfaren personal, samarbete och bra rutiner skapar trygghet, att kÀnna stress och oro men ÀndÄ glÀdje nÀr det gÄr bra, att ha funderingar om det Àr det etiskt rÀtta att ge behandling, att vilja möta de nÀrstÄende med information och delaktighet. Resultatet visade att nedkylningsprocessen var den del dÄ deltagarna kÀnde mest stress och rÀdsla för komplikationer men med egen och andras erfarenhet och teamarbete skapades trygghet.

Syftet med denna rapport Àr att fler poliser ska fÄ en inblick i det svenska polisrytteriet och dess arbetsuppgifter. Vi vill ocksÄ synliggöra, en för de flesta ganska anonym verksamhet inom polisorganisationen. I rapporten har vi behandlat deras arbetsuppgifter och Àven kommit med egna Äsikter angÄende en tidsenlig utveckling. För att göra arbetet mer lÀttförstÄligt för dem som inte tidigare har kunskaper om hÀstar och ridning, har vi Àven beskrivit lite om den utbildning och trÀning som krÀvs för bÄde ryttare och hÀst för att kunna arbeta som ett vÀl fungerande ekipage inom polisrytteriet. NÀr det gÀller tillvÀgagÄngssÀttet i denna rapport sÄ har vi kontaktat de tre olika rytterierna i Sverige för att fÄ skriftlig information frÄn dessa.

Syftet med detta arbete Àr att ge en ökad förstÄelse för problematiken kring skiftarbete, och dÄ frÀmst vad gÀller sömn pÄ oregelbundna tider och hur stress pÄverkar kroppen. FörstÄelsen ska ge de personer arbetar/kommer att arbeta i skift kunskap att sjÀlva förebygga ohÀlsa. Faktorer som skiftarbete pÄverkar, t.ex. dygnsrytmen behandlas. Under nattpass försÀmras vÄr reaktionsförmÄga, rÀkneförmÄga och förmÄga att lösa problem.

I tidningar kan vi lÀsa nÀstan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhÀllet. SjukfrÄnvaron inom poliskÄren har ocksÄ ökat markant de senaste Ären. Inom polisen har det tills idag inte funnits nÄgra direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrÄnvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebÀr att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anstÀllda i Polisen.

UtlandstjÀnstgöring kan för mÄnga vara en spÀnnande del i yrkeskarriÀren. En mission i utlandet innebÀr möten med andra kulturer, frÀmmande sprÄk, insikt i frÀmmande lÀnders organisationer och ger framförallt en möjlighet till personlig utveckling. TjÀnstgöringen utomlands ger ofta mersmak, vÀljer man att Äka ivÀg en första gÄng sÄ följer gÀrna fler missioner. Polismannen samlar pÄ sig, utöver den personliga utvecklingen, en stor kompetens genom de erfarenheter en utlandstjÀnstgöring ger. Med hjÀlp av denna rapport vill vi belysa problematiken kring tillvaratagandet av kompetensen efter hemkomst frÄn myndighetens sida samt visa pÄ hur den enskilda uppfattar tillvaratagandet.

I vÄrt fördjupningsarbete beskriver vi hur krisberedskapen Àr uppbyggd och hur en kris hanteras i Sverige med inriktning pÄ polisens roll. Bakgrunden till arbetet och det som vÀckte vÄrt intresse för Àmnet Àr alla de olika hÀndelser som intrÀffat den senaste tiden nationellt och internationellt i form av kriser (exempel pÄ dessa finns i inledningen). Detta fick oss att fundera och vi stÀllde oss frÄgan om vi Àr förberedda pÄ en kris?! MÄlet med arbetet Àr att belysa polisens roll i krishanteringssystemet och om det finns tillrÀckligt med kunskap för att hantera en kris. Det Àr givetvis ett flertal aktörer inblandade vid en kris förutom polisen.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Under de senaste tio Ă„ren sĂ„ har svensk polis blivit utsatt för ett en rad svĂ„rare hĂ€ndelser. En av dessa Ă€r t.ex. polismorden i Malexander dĂ€r tvĂ„ poliser blev skjutna till döds. Dessa hĂ€ndelser har gjort att polisen utvecklat en gemensam nationell bastaktik för att underlĂ€tta arbetet i den egna myndigheten och vid gemensamma insatser. År 2004 togs beslutet om att införa en nationell bastaktik för Sveriges poliser.