Strategisk rörlighet Ă€r ett begrepp som anvĂ€nds frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad Ă€r strategisk rörlighet egentligen? RĂ€cker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa pĂ„ att strategisk rörlighet Ă€r ett komplext begrepp. Ämnet Ă€r angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som anvĂ€nds för insamling av data Ă€r litteratursökning. Det Ă€r trefrĂ„gestĂ€llningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmĂ„gan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad Ă€r strategisk rörlighet samt Finns det nĂ„gon skillnadmellan funktionen och förmĂ„gan strategisk rörlighet och i sĂ„ fall vad bestĂ„r den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som tĂ€cker ett stort omrĂ„de alltifrĂ„nvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra lĂ€nders enheter.Resultatet Ă€r att Sverige Ă€r i behov av förmĂ„gan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetĂ€r ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet Ă€r en förmĂ„ga och inte en funktion..

LabVIEW ger en snabb och enkel tillgÄng till att styra instrument och en mycket stor databas med drivrutiner för DAQ-kort och olika datorgrÀnssnitt (GPIB, serie, osv.).MÄnga instrument och datorer kan anslutas till GPIB-bussen.  Detta kan ge en praktisk modell för utveckling av instrumentets styrprogram i LabVIEW med hjÀlp av GPIB-grÀnssnittet.Ett program i LabVIEW 8.2 med hjÀlp av GPIB-bussen kan kopplas till t.ex. multimetern (HP-34401A) för att mÀta och visa multimeters noggrannhet. Men pÄ grund av fel i drivrutiner för GPIB-grÀnssnittet kunde jag inte köra programmet med GPIB-bussen.Genom att anvÀnda LabVIEW 8.2 med hjÀlp av DAQ-kort kan en PID-regleringsalgoritm simuleras. PID konstrueras med virtuella instrument som innehÄller alla nödvÀndiga komponenter och utrustning som krÀvs för att reglera nÄgon linjÀr eller olinjÀr process exempelvis att nivÄreglera tvÄ tankar i serie.

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för lÀrare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes lÀraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning Àr nödvÀndiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket Àr elevens behov av personliga hjÀlpmedel?Studien belyser ocksÄ vilka möjligheter till pedagogisk utveckling lÀraren fÄr genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag anvÀnt Àr att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har anvÀnt en frÄgeguide dÀr det finns ett antal huvudteman med följdfrÄgor under varje tema.Resultatet av min studie visar pÄ att de intervjuade lÀrarna Àr samstÀmmiga i att de har förutsÀttningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. NÀr det gÀller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön sÀger lÀrarna att de tror att eleverna Àr delaktiga..

Arbetets mÄl var att pÄvisa och bestÀmma densitet-, tryck- och temperatursamband för smörjoljor som anvÀnds i hydraulsystem. För att kunna genomföra nödvÀndiga mÀtningar har en testapparat utvecklats och tillverkats. Denna utrustning mÀter volymens variation med tryck och temperatur hos en viss mÀngd innesluten olja under statiskt tillstÄnd. Detta arbete Àr ett led i att bestÀmma materialdata som beskriver den kemiska kompositionen för en hydraulolja som funktion av tryck och temperatur. Testmetoden bygger pÄ att en kolv skjuts in i ett litet oljefyllt tryckkÀrl medan bÄde trycket och oljans volymÀndring registreras.

Andelen Àldre personer ökar kontinuerligt i vÀrlden. Att lida av ensamhet Àr ett vanligt förkommande fenomen bland Àldre. Ensamhet kan vara bÄde ett emotionellt och ett fysiskt lidande för den enskilde individen. Syftet med studien var att sammanstÀlla kunskap om socialt stöd till Àldre som lider av ensamhet. UtifrÄn syftet utformades tvÄ frÄgestÀllningar: pÄ vilket sÀtt socialt stöd kan ges? och vad finns det för effekter av socialt stöd? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt och innefattade nio kvantitativa artiklaroch en artikel med bÄde kvantitativ och kvalitativa ansats.

Att drabbas av ett trauma i samband med en olycka kan innebÀra livshotande skador och att livet plötsligt förÀndras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av akut, allvarlig skada efter trauma. Enligt kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att konfronteras med olyckan, döden och smÀrtan, att kÀnna sig bunden och kontrollerad av utrustning och behandling, att vara betydelsefull trots att personalen har fullt upp samt att nÀrstÄende bringar ordning i kaoset. Resultatet visade att personer som skadats allvarligt beskrev att det fysiska traumat skedde ovÀntat.

Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhÄllit under yrkesofficersprogrammet.     Syftet med detta arbete Àr att ta fram faktorer som pÄverkar luftburna förband, vad gÀller deras förmÄga till rörlighet pÄ marken. Detta för att ge en ökad förstÄelse samt bidra till utveckling av reglemente för luftburen bataljon.Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som anvÀnds för insamling Àr litteratursökning. TvÄ frÄgestÀllningar har behandlats; Vilka faktorer pÄverkar den grundlÀggande förmÄgan rörlighet hos luftburna förband? samt vad sÀger styrdokumenten om förmÄgan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag?UtifrÄn mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fÄtt fram att följande faktorer pÄverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvÀrnsvapen) underrÀttelser, skydd, materiel/utrustning samt underhÄll..

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hÀlsa med friluftsprofil vid LuleÄ tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i LuleÄ skulle kunna se ut. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv pÄ hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansÄg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn pÄ samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur den nya sÀrskilda taktiken vid ingripande mot folkmassa (IMF) kommer att se ut. Eftersom det hÀr arbetssÀttet Àr sÄ pass nytt och Ànnu inte trÀtt ikraft, har det mesta av materialet som vi tagit del av kommit frÄn en RPS-rapport som utarbetats av personer i den nationella arbetsgruppen, samt frÄn en intervju med en person som kommer att beröras av resultatet i rapporten. Vi har utifrÄn materialet valt att begrÀnsa oss till fem frÄgestÀllningar, varför vill man byta frÄn den gamla IMF till den nya sÀrskilda taktiken, vilka Àr förÀndringarna i taktiken, vilka förÀndringar införs i polismannens kroppsskyddsutrustning, vilka förÀndringar införs betrÀffande de fordon som anvÀnds, vilken nytta skulle ett maskeringsförbud göra?. Med detta bakgrundsmaterial sÄ har vi kommit fram till att huvudskÀlet till varför RPS vill byta taktik, Àr att förhindra att nya situationer uppstÄr likt den som intrÀffade i Göteborg 2001.

Dagens polisverksamhet har en spÀnnvidd som fÄ andra yrkesomrÄden. De fundamentala uppgifterna att skydda, hjÀlpa och stÀlla till rÀtta kompletteras stÀndigt med nya arbetsuppgifter. Organisationen förÀndras. Avancerad teknisk utrustning kommer till anvÀndning. Yrkesutbildningen anpassas dÀrefter.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förÀndring frÄn NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns pÄ respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen Àr att se vilken inverkan tidigare organisationer har pÄ framstÀllandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de tvÄ olika kompanierna innefattande tre av de grundlÀggande förmÄgorna verkan, rörlighet och uthÄllighet har genomförts kopplat mot tvÄ av krigsföringsförmÄgorna, konceptuella- och fysiska förmÄgorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani dÀr inget eller mycket begrÀnsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Denna studie avser att ta reda pÄ om nÄgon förÀndrad effekt kan fÄs gÀllande brÀnsleförbrukning och emissioner dÄ dieselolja strömmar igenom ett magnetiskt fÀlt innan det förbrÀnns i en dieselmotor som driver en generator. Utrustningen som ger upphov till magnetfÀltet har tillhandahÄllits av ett kommersiellt företag. Studien bestÄr av tvÄ delar, en teoretisk del och en praktisk del. I den teoretiska delen presenteras tidigare vetenskapliga studier inom Àmnet samt hur tillverkaren av utrustningen menar att tekniken fungerar. I den praktiska delen har tester gÀllande rökgasemissioner och brÀnsleförbrukning gjorts.

Denna rapport behandlar automatisering av statorlindning vid monteringsline 4 för elmotorer pÄ ABB Motors AB i VÀsterÄs. MÄlet med projektet var att hitta ett lönsamt sÀtt att automatisera delar av elmotormonteringen. Arbetet begrÀnsades till att omfatta monteringsline 4 dÀr motorer av storlek IEC 200- 250 monteras, dessa Àr de största motorer som produceras i VÀsterÄs. PÄ grund av relativt smÄ volymer och en omfattande variantflora mÄste en automatisering vara flexibel. För att nÄ en fungerande automatiserad lösning behövde flera praktiska materialhanteringsproblem lösas.

Syfte: Ta reda pÄ vilka för- och nackdelar en e-bok kan ha ur anvÀndarsynpunkt jÀmfört med en pappersbok. Undersöka hur e-bokens attribut stÄr sig jÀmfört med pappersbokens. Ta reda pÄ vilka faktorer som kommer att pÄverka e-bokens spridning. Se om det finns nÄgra faktorer som kommer att bli hinder för innovationsspridningen. NÀr allt ovanstÄende Àr genomgÄnget vill vi ha ett svar pÄ frÄgan: Hur ser framtiden ut för e-boken som ett alternativ till pappersboken? Slutsatser: E-boken har stora möjligheter att fungera som ett bÀttre lÀromedel under akademiska studier Àn pappersboken.