Rapportens huvudsakliga syfte Àr att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begÄtt brott har nÄgon betydelse för om de kommer att begÄ ytterligare brott. Rapporten inriktar sig pÄ intervjuer med dels poliser och dels med personer som har nÄgon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begÄtt enstaka brott samt vanekriminella. Genom de hÀr intervjuerna och med hjÀlp av kriminologiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan pÄ de personer som har blivit föremÄl för ett ingripande frÄn polisen. Samtliga tre kategorier pÄverkas av polisens bemötande, dock pÄ lite olika sÀtt.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva upplevelser av att vara akut kritiskt sjuk och vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning (IVA). 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i sju kategorier: Att pÄverkas av miljön: Att bli pÄverkad av nÀrstÄende och personals bemötande: Att inte kunna göra sig förstÄdd och vara beroende av andra: Att kÀnna smÀrta: Att uppleva mÀrkliga saker och vara rÀdd: Att ha ett stort behov av information och inte förstÄ hur sjuk man Àr: Att tÀnka positivt under vÄrdtiden och efter tillfrisknandet försöka gÄ vidare i livet. Resultatet visade att akut kritiskt sjuka personer hade stort behov av information och att de blev pÄverkade av miljön pÄ IVA. Medicinsk utrustning upplevdes bÄde betryggande och stressande. God omvÄrdnad av personal och kontakt med nÀrstÄende spelade stor roll för tillfrisknandet.

Vi har i den hÀr uppsatsen fokuserat pÄ hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan anvÀndas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT anvÀnds samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vÄr empiriska undersökning i en förskoleklass dÀr det arbetade tvÄ pedagoger. Efter vÄr inventering blev pedagogerna förvÄnade över att de hade sÄ mycket IKT-relaterat material i klassrummet.

Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare Är och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom Ären har, i dialog med kommunens undervisande lÀrare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, dÀr jÀmförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har anvÀnt ett undersökande och elevaktivt arbetssÀtt. Bussens utrustning har kunnat anvÀndas för avancerade mÀtningar och examination av djur och vÀxter men tillhandahÄller Àven personlig utrustning som stövlar och regnklÀder.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn pÄ fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa. Följande frÄgestÀllningar behandlades: Vilken instÀllning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de pÄ Àmnet idrott och hÀlsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna pÄ skolans roll nÀr det gÀller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?Metod: Studien bygger pÄ 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH Är 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ?Skola ? Idrott ? HÀlsa? (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmÀrkte sig antingen i positiv eller negativ bemÀrkelse vad gÀllde elevernas fysiska aktivitet.

Syftet med den hÀr rapporten Àr att belysa hur polisens trÀning av tjÀnstehundar. Mitt intresse till denna rapport vÀcktes under min första praktik dÄ jag fick möjlighet att vara med en hundförare nÄgra pass. För att kunna bilda mig en uppfattning om vilka metoder och tankar trÀningen genomsyras av, har jag genomfört ett antal intervjuer. Genom intervjuerna framkommer bland annat att elhalsband Àr accepterat verktyg bland vissa av hundförarna jag intervjuat och ett verktyg för dom som inte kan nÄgot alls enligt Lennart Wetterholm som Àr före detta militÀr med stor erfarenhet av tjÀnstehundar. I resultatet framkommer det till exempel att hundförarna vill lösa ett problembeteende pÄ ett visst sÀtt medan andra jag intervjuat vill lösa det pÄ ett helt annat sÀtt.

SCA Ortvikens Pappersbruk ska bygga ut sitt nuvarande styrsystem för högspÀnning, ABB Microscada, till ett system som Àven ska kunna klara av att rÀkna ut kortslutningseffekter vid olika driftlÀgen pÄ fabriksomrÄdet.Examensarbetet har som mÄl att införa en del av pappersbrukets elnÀt in i det nya styrsystemet samt sammanstÀlla och berÀkna nya data för komponenter och utrustning. Efter införandet skall en kontroll av resultaten som styrsystemet ger göras mot befintliga selektivplaner och utförda berÀkningar.Den del som frÀmst har analyserats Àr en matning som börjar vid inmatningspunkten pÄ Ortviken och följer dessa ner via olika stÀllverk och matningar till tvÄ transformatorer för att sluta pÄ 0,4 kV.Arbetet har visat att uppgifterna som styrsystemet lÀmnar angÄende kortslutningseffekter inte alltid stÀmmer överens med de vÀrden de kontrollerats mot. Detta visade sig frÀmst vid kontrollberÀkningar av de olika transformatorernas bidrag till kortslutningseffekten samtidigt har systemet svÄrigheter att arbeta med maskade nÀt. Eftersom Ortviken anvÀnder just maskade nÀt och har tvÄ inkommande linjer som vid normal drift ligger parallellt har en kompromiss gjorts, de bÄda inkommande matningarna antags i alla berÀkningar och simuleringar vara en matning, dÀr kortslutningseffekterna summerats..

SammanfattningI ett kraftvÀrmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi frÄn röken tillvaratas. PÄ kraftvÀrmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat pÄ möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda pÄ om och vid vilka förutsÀttningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att ocksÄ investera i utrustning för elproduktion vid lÄggradig vÀrme, för att pÄ sÄ sÀtt anvÀnda energin frÄn rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristÄende aggregat som kan utvinna el vid lÄga temperaturer.

Detta examensarbete har inriktat sig mot webbutveckling och avsikten med rapporten var att undersöka hur nÄgra webbyrÄer uppfattar de programmeringssprÄk, mÀrksprÄk och standarder som finns nu och som kommer utvecklas framöver, frÀmst med avseende pÄ webbutveckling. Jag ville Àven ta reda pÄ vad webbyrÄerna anser om mÀrksprÄket XML och vad som kommer ske i framtiden inom omrÄdet Internetutveckling, samt vilka fördelar och nackdelar webbyrÄerna anser att införandet av ny teknik/nya standarder har medfört.För att besvara denna problemstÀllning intervjuade jag sju stycken webbyrÄer i Skövde. Resultatet blev sammanfattat detta:- De sprÄk som anvÀnds pÄ webbsidor Àr frÀmst HTML och olika script-sprÄk.- Standardisering av mÀrksprÄk Àr viktigt för företagen.- MÀrksprÄket XML kommer att anvÀndas först dÄ det blivit en pÄlitlig standard.- Internet upplevs av företagen fortfarande som relativt outvecklat, men kommer enligt företagen att utvecklas och vÀxa, bli mer interaktivt samt integreras med annan teknisk utrustning sÄsom TV-n.- De flesta problem som uppstÄr vid utvecklingen av ny teknik Àr frÀmst mjukvaruproblem, exempelvis inkompatibilitet mellan olika webblÀsare..

NÄgot som alltid uppmÀrksammas i media och hos allmÀnhet Àr dÄ polisen brukat sitt skjutvapen i tjÀnsten. Vi uppmÀrksammade att svensk polis rÀtt att anvÀnda skjutvapen skiljer sig frÄn sina finska kollegors vilket gjorde oss intresserade av att titta nÀrmare pÄ detta. Det vi reagerade pÄ var att det som reglerar polisens rÀtt att anvÀnda skjutvapen i Sverige Àr vÀldigt gammalt i jÀmförelse med den finska motsvarigheten som stÀndigt har uppdaterats. Det vi valt att undersöka Àr vad som reglerar polisens rÀtt att skjuta samt hur skjutvapenanvÀndningen och den efterföljande dokumentationen ser ut i dessa bÄda lÀnder. Vi har gjort en sammanstÀllning av vissa likheter och skillnader som finns mellan svensk och finsk polis vad gÀller skjutvapenanvÀndning.

Skiftarbete Àr en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar pÄ att skiftarbete har negativa konsekvenser pÄ sömn och hÀlsa. Skiftarbete pÄverkar Àven kosthÄllningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport Àr att sammanstÀlla hur poliser pÄverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten Àr en litteraturstudie av material frÄn biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn Àr det ultimata för en god hÀlsa och för att kunna prestera.

UnderrÀttelsetjÀnst, ett begrepp som för mÄnga Àr nÄgot abstrakt och svÄrgreppbart. Vad syftar egentligen underrÀttelsetjÀnst till? NÄgot förenklat skulle man kunna sÀga att det syftar till att ge faktaunderlag för planering av polisverksamhet. Verksamheten ska vara precis och kvalitativ, den ska vara underrÀttelseledd. I strÀvan efter visionen om underrÀttelseledd polisverksamhet faststÀllde rikspolischefen hösten 2005 Polisens underrÀttelsemodell (PUM).

TrÀdgÄrdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min Äsikt Àr att en trÀdgÄrd ska erbjuda Àgaren en egen privat sfÀr Àven om den ligger tÀtt inklÀmd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trÀdgÄrdssammanhang. Rumslighet Àr ett positivt laddat begrepp och nÄgonting man ofta strÀvar efter att fÄ fram i en anlÀggning. Men vad Àr det och hur Ästadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framstÀlla ett utformningsförslag till en kolonitrÀdgÄrd belÀgen pÄ AlmÄsa fritidsby.

En operationsavdelning Àr för de flesta en frÀmmande miljö som upplevs skrÀmmande. De som ska genomgÄ en operation kÀnner olika grader av Àngslan, oro och rÀdsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av vÄrdmiljön i samband med operation. Tio vetenskapliga artiklar frÄn Ären 1984?2001 som motsvarade syftet analyse- rades med kvalitativ innehÄllsanalys.

LabVIEW ger en snabb och enkel tillgÄng till att styra instrument och en mycket stor databas med drivrutiner för DAQ-kort och olika datorgrÀnssnitt (GPIB, serie, osv.).MÄnga instrument och datorer kan anslutas till GPIB-bussen.  Detta kan ge en praktisk modell för utveckling av instrumentets styrprogram i LabVIEW med hjÀlp av GPIB-grÀnssnittet.Ett program i LabVIEW 8.2 med hjÀlp av GPIB-bussen kan kopplas till t.ex. multimetern (HP-34401A) för att mÀta och visa multimeters noggrannhet. Men pÄ grund av fel i drivrutiner för GPIB-grÀnssnittet kunde jag inte köra programmet med GPIB-bussen.Genom att anvÀnda LabVIEW 8.2 med hjÀlp av DAQ-kort kan en PID-regleringsalgoritm simuleras. PID konstrueras med virtuella instrument som innehÄller alla nödvÀndiga komponenter och utrustning som krÀvs för att reglera nÄgon linjÀr eller olinjÀr process exempelvis att nivÄreglera tvÄ tankar i serie.