Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar årligen ca 6000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen och dess behandling leder till omställning i livet med såväl psykisk som fysisk förändring hos individen. Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använde sig av för att hantera livssituationen vid sjukdom och behandling då de drabbats av bröstcancer. Litteraturstudien baserades på latent innehållsanalys från innehållet i åtta vetenskapliga studier. Resultatet visade att de drabbade kvinnorna kände behov av trygghet och vägledning samt att deras grundläggande kognitiva inställning var betydande för hanteringen av sjukdom.

I rapporten behandlas frågor rörande bostäder och vad som kan göras för att minska risken för att bli utsatt för inbrott. Vad kan privatpersoner göra för att förhindra att bli drabbade, och hur kan de kan agera i sitt bostadsområde. Ett exempel är grannsamverkan, som kan startas på initiativ av privatpersoner tillsammans med polisen. Polisen som hjälper till att strukturera upp riktlinjer. Kontaktnät skapas och ansvar delegeras ut och undergrupper är ett bra sätt att göra det på.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke och en tredjedel av dem får tydliga funktionsnedsättningar. Även livet för familj och andra närstående till den drabbade kan påverkas. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor kan ha svårt att ta del av patienters upplevelser när de drabbats av funktionsnedsättning efter en stroke. Detta är något som kan påverka sjuksköterskans vårdande. Syfte: Att beskriva de drabbades upplevelser av att leva med funktionsnedsättning efter en stroke.

Psoriasis kan ha en stark påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Sjukdomen kan medföra hinder i psykiska och fysiska funktioner, hinder som är jämförbara med dem som ses vid cancer, ledinflammation, hypertoni, hjärtsjukdom, diabetes och depression. Det finns idag ingen behandling som helt botar psoriasis eller följdsjukdomen psoriasisartrit, i stället verkar den behandling som erbjuds främst symtomlindrande. Syftet med studien är att undersöka hur det är att leva med psoriasis och på vilket sätt sjukdomen kan medföra lidande. Metoden som används är litteraturstudier för att skapa en litteraturöversikt där likheter och skillnader mellan de ingående studiernas resultatdel undersöks.

Bakgrund. Föräldrar upplever oro över att cystisk fibros ska få deras barn att uppleva sig annorlunda. På grund av en långvarig relation upplever sjuksköterskor det känslomässigt krävande att vårda en patient med cystisk fibros i livets slutskede.Problem. Få kunskap om den som är drabbad av CF upplever att sjukdomen är ett hinder för att leva.Syfte. Beskriva upplevelser av att leva med cystisk fibros.Metod.

Bakgrund: Att genomgå hemodialysbehandling till följd av njursvikt och uremi innebär en förändrad vardag då den drabbade spendrar fyra till fem timmar tre gånger i veckan på behandlingen. Strikta dietrestriktioner och ökad trötthet blir en del av livet.Syfte: Att beskriva vad det innebär att leva med hemodialysbehandling.Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats och baserades på elva vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskrev innebörden av att leva med hemodialysbehandling. Dessa var: en begränsad livssituation, ett ständigt beroende, strategier för att främja hälsa och behov av stöd och information. Det framgick att hemodialysbehandlingen upplevdes som starkt begränsande då behandlingen var tidskrävande, fysiskt påfrestande och hämmade det sociala livet.

Bakgrund: Långvarig smärta är den smärta som har pågått i mer än tre till sex månader, kroppsligt fyller den ingen funktion. Smärta är kopplat till lidande, då utgör familjen ett viktigt stöd. Upplevelsen av hopp kan påverka ett sjukdomsförlopp positivt. Syfte: Studiens syfte var att belysa drabbade personers erfarenheter av långvarig smärta. ? Hur hanteras den livsförändring som långvarig smärta bär med sig? ? Hur påverkas hoppet av det lidande som långvarig smärta är starkt förknippat med? ? Vilken betydelse har den långvariga smärtan i familj, relationer och det sociala livet? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie och baseras på nio vetenskapliga, kvalitativa artiklar hämtade ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ?klassiska? symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom.

Syftet med studien var att beskriva vilka biverkningar individer som behandlas med antipsykotika upplever och dess konsekvenser för livskvaliteten samt hur vårdpersonalen kan ge stöd till drabbade individer i vardagen för att minska obehaget av biverkningar. Metoden som användes var en avgränsad systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via två databaser. Totalt inkluderades tio artiklar som genomgick kvalitets- och resultatanalys. Resultatet visade att vanligt förekommande biverkningar av antipsykotika som patienterna upplevde och rapporterade var psykiska, extrapyramidala följt av endokrina och metaboliska effekter samt övriga biverkningar som autonoma, antikolinerga och allergirelaterade.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever att sjukdomen påverkar deras liv och livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökningen skedde i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO samt genom manuell sökning vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som uppfyllde studiens inklusionskriterier. Resultatet visar att endometrios kan ha negativ påverkan på många delar av livet och därmed också kvinnans livskvalitet. Smärta till följd av endometrios har visat sig vara en stor del av problematiken som påverkar både vardag, arbetsliv och socialt liv på ett negativt sätt.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa områden i hjärnan och cellerna i detta område kommer att dö kontinuerligt. Detta påverkar många av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektivMetod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att sammanställa resultatet.Resultat: Två teman framträdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förändrade funktionsförmågan i det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett varsel påverkar den kvarblivandepersonalen utifrån ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Undersökningen är ämnad till att skapa en större förståelse hos personal och företag om hur upplevelserna av ett varsel påverkar den psykosociala arbetsmiljön för kvarblivande personal.Forskning om psykosocial arbetsmiljö, förändringsarbeten och nedskärningar. Karasek& Theorells Krav-kontroll-stödmodell, Ansträgnings- och belöningsmodellen samtAngelöws Motivationstabell är teoretiska utgångspunkter i studien.Studien är kvalitativt genomförd där sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med den kvarblivande personalen i organisationen. Tre av respondenterna är direkt drabbade, det vill säga att de varit varslade men fått behålla sina arbeten. De andra tre respondenterna har drabbats indirekt av varslet eftersom de inte blivit varslade men arbetar på samma avdelning.Upplevelserna av varslet är negativa då den kvarblivande personalen saknat socialt stöd och resurser från ledningen sida.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ungefär 300 000 svenskar är drabbade av. Sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna och i framtiden räknar forskarna med att betydligt fler kommer att vara drabbade, till följd av en osundare livsstil. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vardag samt vilka strategier de använder för att klara av denna. De frågeställningar som formulerades för att få svar på syftet var: Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin vardag som kroniskt sjuk? Vilka copingstrategier har patienter med diabetes typ 2 för att klara av sin sjukdom? Metoden som användes för att finna svar på dessa frågor var en litteraturstudie.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa områden i hjärnan och cellerna i detta område kommer att dö kontinuerligt. Detta påverkar många av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektivMetod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att sammanställa resultatet.Resultat: Två teman framträdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förändrade funktionsförmågan i det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa områden i hjärnan och cellerna i detta område kommer att dö kontinuerligt. Detta påverkar många av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektivMetod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att sammanställa resultatet.Resultat: Två teman framträdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förändrade funktionsförmågan i det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse.