Sammanfattning:Bakgrund: Psykos Àr ett samlingsnamn för psykiska störningar dÀr uppfattningar och vÀrderingar av verkligheten Àr förÀndrade. Psykoser upptrÀder i alla Äldrar. Familjens roll Àr viktig och det Àr ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur familjegemenskapen. För de nÀrstÄende Àr det förenat med stora pÄfrestningar att se en nÀrstÄende bli psykotisk.Syfte: Att belysa nÀrstÄendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med psykossjukdom.Metod: En litteraturstudie anvÀndes för att besvara syftet. Resultatet baserades pÄ sex vetenskapliga artiklar som analyserades.Resultat: Resultat i studien visar att nÀrstÄende till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv.

För att harmonisera handeln, skapa en lÄngsiktig utveckling samt öka sysselsÀttningen för smÄ och medelstora företag, presenterade Europeiska kommissionen den 25 juni 2008 ett förslag till ny förordning (SPE-förordningen), angÄende en ny europeisk privat associationsform. Förslaget möjliggör grundande av ett privat europabolag (SPE-bolag). I praktiken skulle föreslagen bolagsform betyda att entreprenörer erbjuds en möjlighet att etablera samma bolagsform inom hela EU och dessutom underlÀtta för grÀnsöverskridande verksamhet.Redan 2004 öppnades möjligheten att bedriva en europeisk bolagsform, europabolaget (Àven kallat SE-bolag), som till skillnad frÄn SPE-bolaget i första hand Àr utformat för publika bolag. Fyra Är efter förordningens ikrafttrÀdande, har knappt 60 europabolag registrerats inom hela EU och bolagsformens misslyckande kan konstateras.Uppsatsens syfte Àr att utreda vilket genomslag föreslagen förordning förvÀntas erhÄlla bland smÄ och medelstora företag i Sverige. Genomslagskraften skall bedömas utifrÄn tvÄ olika perspektiv, dels dess effekt pÄ nÀringslivet och dels dess rÀttspolitiska pÄverkan.Den grundlÀggande förutsÀttningen för att förordningen skall fÄ genomslag Àr att det föreligger ett behov av förÀndring av bolagsrÀtten för smÄ och medelstora företag.

Den höga sjukfrÄnvaron i Sverige har lett till ett ökat intresse för hÀlsofrÀmjande arbete i syfte att öka trivseln och minska sjukfrÄnvaron i sÄvÀl offentlig som privat verksamhet. Syftet med föreliggande studie var att följa upp och undersöka hur lagerarbetarna pÄ en distributionscentral upplever det hÀlsofrÀmjande arbete som genomförts av ett arbetsmiljöprojekt pÄ företaget. De anstÀlldas upplevelse av det hÀlsofrÀmjande arbetet mÀttes kvantitativt genom en enkÀtundersökning som besvarades av 154 undersökningsdeltagare, fördelade pÄ tvÄ enheter. Resultatet visar att den psykosociala arbetsmiljön pÄ företaget verkar ha förbÀttrats. De anstÀlldas motivation, trivsel och upplevelse av stöd frÄn förman, gruppchef och arbetskamrater tycks ha ökat.

I Sverige insjuknar ca 30 000 personer Ärligen i stroke. Stroke Àr den vanligaste orsaken till neurologiska funktionshinder, som ofta innebÀr ett stort lidande för individen. I nulÀget finns endast lite forskning kring de faktorer som pÄverkar kÀnslan av sammanhang hos individer som genomlidit en stroke. Syftet med studien var att utifrÄn sjÀlvbiografier ta reda pÄ vad som bidrar till individens ökade kÀnsla av sammanhang. Studien utgick frÄn en kvalitativ ansats baserat pÄ fyra sjÀlvbiografier.

Inom socialt arbete konstrueras och upprÀtthÄlls stÀndigt olika problemidentiteter. I den hÀr uppsatsen undersöker jag de bilder och förestÀllningar som skapas utifrÄn klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en stÀndig debatt pÄ olika plan i samhÀllet om mÀn och kvinnor frÄn andra kulturer. Debatten prÀglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvÄld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats Ă€r att söka förstĂ„else för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhĂ„ller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras pĂ„ intervjuer med tvĂ„ personer, varje deltagare har intervjuats vid tvĂ„ tillfĂ€llen. För att försöka förstĂ„ intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum anvĂ€nts. Möjlighetsrummet förstĂ„s som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som bĂ„de kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgĂ„ngspunkt i Alfred SchĂŒtz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mĂ€nskliga handlingar.Studiens resultat bekrĂ€ftar att individer har olika erfarenhetsförrĂ„d, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

Syftet med studien var att beskriva hur skiftarbetare upplever aktivitetsbalans. En kvalitativ design anvÀndes för att fokusera pÄ mÀnniskors tankar och levda erfarenheter. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Sju deltagare ingick i studien varav sex mÀn och en kvinna. Analysen resulterade i tre kategorier.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhÀlsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Tre kategorier som beskrev mÀnniskor med celiaki och deras syn pÄ sin livssituation framkom: OförstÄende omgivning, att övervinna hinder och begrÀnsad tillgÀnglighet. Dessa utgör tillsammans tvÄ subteman: Anpassning till sjukdom och begrÀnsande omgivning. De tvÄ subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och omgivning.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan resurspreferens och social exkludering. Effekten av kön och resurspreferens pÄ upplevelse av social exkludering och livstillfredsstÀllelse studerades ocksÄ. Data samlades in genom enkÀter och totalt ingick 250 personer i studien frÄn bÄde offentlig och privat sektor i VÀstra Götalands LÀn. Resultaten visade att vad mÀnniskor önskar utbyta för resurser med andra i vardagen Àr individuellt och pÄverkar upplevelse av social exkludering samt livstillfredstÀllelse. MÀnniskor som efterstrÀvar kÀrlek, status och tjÀnster i relationer Àr de som upplever sig minst exkluderade och kÀnner ocksÄ hög livstillfredstÀllelse.

Bakgrund: MigrÀn Àr ett outtalat folkhÀlsoproblem dÀr kÀnnedom om dess pÄverkan pÄ individens livskvalitet saknas. Brist pÄ kunskap om migrÀn kan vara en faktor till att tillstÄndet inte klassas som en sjukdom bland omgivningen utan att den ses som en vanlig huvudvÀrk. Sjuksköterskan har som ansvar att inhÀmta kunskap angÄende migrÀns pÄverkan pÄ individen, dÄ ökad kunskap medför ett bÀttre bemötande och ökad förstÄelse och dÀrmed en bÀttre kvalitet pÄ vÄrden. Med utgÄngspunkt frÄn Joyce Travelbees teori om relationen mellan vÄrdare och vÄrdtagare poÀngteras vikten av att sjuksköterskan skapar en mellanmÀnsklig relation med patienten dÀr mötet prÀglas av empati och sympati. Syfte: Att belysa forskning angÄende upplevelsen av migrÀn och dess pÄverkan pÄ livskvalitet bland vuxna 18-45 Är.

Begreppet kommunikativa upplevelser kommer i denna uppsats att anvÀndas i sammanhanget om hur Volvo anvÀnder sig av dem i sin varumÀrkeskommunikation samt vad som kommuniceras. Det kommer Àven att appliceras pÄ kundperspektivet dÄ det beskriver hur individer uppfattar företags utsÀnda kommunikation.Uppsatsens syfte Àr att analysera innehÄllet, budskapet och utformningen av Volvos marknadskommunikation i Nordamerika för att diskutera hur begreppet kommunikativa sinnesupplevelser framstÀller vad varumÀrket stÄr för. Samtidigt ska jag undersöka hur individer som exponerats av Volvos markandskommunikation uppfattar den och hur de ser pÄ Volvo som varumÀrke.I mitt forskningsarbete har jag anvÀnt mig av tre kvalitativa metoder för att samla in data: Intervju med John Maloney Vice president för Volvos marknadskommunikation Nordamerika, deltagande observation hos en VolvoÄterförsÀljare i Minneapolis, fokusgrupp diskuterande reklamfilmer frÄn Volvo.DÄ det inte finns nÄgon teori genererad för mitt nyfunna begrepp har jag valt att bygga en teoretisk ram pÄ nÀrliggande begrepp. I basen har jag valt att visa teorier gÀllande marknadskommunikation och traditionell marknadsföring. Jag har sedan valt att utveckla med flera nytÀnkande perspektiv i marknadsföringen dÀr pÄverkan genom upplevelser, sinnen och servicelandskapet diskuteras Mitt syfte med uppsatsen Àr att analysera kommunikativa sinnesupplevelsers roll i Volvos varumÀrkesbyggande dÀrför anser jag det relevant att diskutera teorier gÀllande varumÀrken och hur vÄra sinnen kan pÄverka upplevelsen av varumÀrken.Volvo kodar meddelande i symboler som sedan sÀnds i exempelvis TV-reklam, kunden avkodar dem och upplever kommunikativa sinnesupplevelser som skapar kÀnslor vilka ger en uppfattning av varumÀrket och organisationen.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.

Det första syftet med denna studie var att genom intervjuer identifiera fungerande strategier för att kunna hantera eller bli fri frÄn sjÀlvdestruktivt beteende. Det andra syftet med studien var att formulera en idealmodell som teoretiskt sett kan minska benÀgenheten för sjÀlvskadande. Idealmodellen grundar sig dels i teoretiskt material i form av tidigare utformade behandlingsmodeller för sjÀlvdestruktivt beteende, samt empiriskt material i form av intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med individer som tidigare har haft ett sjÀlvskadebeteende men som numera kan hantera sitt sjÀlvdestruktiva beteende. Intervjumaterialet har sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av interventionsteorier.

Datormoln, Àven kallat molnet, Àr teknik baserad pÄ anvÀndande av applikationer och data över Internet. Molnet erbjuder olika typer av tjÀnster och resurser som t.ex. applikationer och datorkraft. MolntjÀnster kan underlÀtta för företag dÄ de kan sÀnka den annars höga kostnaden för saker som personal, hÄrdvara, mjukvara och det utrymme detta krÀver.Denna rapport kommer svara pÄ frÄgan ?Vad Àr moln?? och grundlÀggande beskriva molnets struktur och funktion, samt olika typer av moln.

Personer stÀller upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förvÀntningar. SvÄrigheter att rekrytera och hÄlla kvar deltagare till studieslut Àr ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer vÀljer att delta i kliniska forskningsstudier frÀmst av hÀlsorelaterade skÀl.