I olika skeden av livet möts mÀnniskan av olika stressande situationer som stÀller krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutÄlder för alkohol Àr de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre Äldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

I olika skeden av livet möts mÀnniskan av olika stressande situationer som stÀller krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutÄlder för alkohol Àr de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre Äldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

Arbetslösheten bland utrikes födda har ökat de senaste Ären och Àr större jÀmfört medarbetslösheten hos inrikes födda, lÀget för utrikesfödda kvinnor Àr sÀrskilt svÄrt. Att förstÄ vad somkrÀvs för att arbetsmarknaden ska inkludera fler mÀnniskor Àr komplext. En liten del kan dock varaatt förstÄ hur arbetsmarknadsprojekt fungerar, vad de bidrar med och hur de upplevs av de somdeltar. Syftet med studien har dÀrför varit att gÄ nÀrmare in pÄ ett specifikt arbetsmarknadsprojektoch frÄga hur deltagare ser pÄ tiden efter projektet, hur de ser pÄ sin fortsatta etablering pÄarbetsmarknaden, vad de upplever att medverkan i projektet bidrar med och hur de upplever sinnuvarande yrkesroll. Deltagarna i studien arbetar som kulturtolkar dÄ projektet har som mÄl attunderlÀtta kontakten mellan skolan och nyanlÀnda familjer som har barn i skolan.Den hÀr studien har en induktiv ansats eftersom att omrÄdet Àr relativt outforskat och det var svÄrtatt veta vad som skulle komma att hittas.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, Àr en neurologisk förlamningssjukdom somberor pÄ celldöd. Det Àr de motoriska cellerna i hjÀrnan och ryggmÀrgen som angrips.RyggmÀrgens ytskikt utsÀtts för Àrrbildning, vilket innebÀr att musklerna som Àr kopplade tillden utsatta delen av ryggmÀrgen inte kommer att fÄ nÄgra impulser frÄn nervsystemet. NÀrmusklerna inte fÄr nÄgra impulser och dÀrmed inte aktiveras kommer de att förtvina. Kroppenförlamas successivt och den vanligaste dödsorsaken Àr att andningsmuskulaturen förtvinar.Individer med ALS upplever de progressiva förlamningarna med ett opÄverkat medvetande.OmvÄrdnaden vid ALS Àr multidisciplinÀr och mÄlet Àr att lindra symtomen, dÄ det inte finnsnÄgot botemedel. Vanliga symtom Àr svÀljsvÄrigheter, emotionell labilitet och smÀrta.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att leva med amyotrofisklateralskleros.Metod: För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts.

Mycket finns skrivet i Àmnet frivÄrd och Äterfall, varför det finns anledning att ytterligare se pÄ hur frivÄrdens stödinsatser uppfattas av före detta kriminella, frivÄrdsanstÀllda samt kamratorganisationen Kriminellas Revansch i SamhÀllet, vilken frivÄrden samarbetar med. FrivÄrden har en tÀmligen hög Äterfallsstatistik hos de före detta kriminella som frivÄrden fÄtt i uppdrag att Äteranpassa till ett laglydigt liv. SÀrskilt hög Àr Äterfallsstatistiken hos de individer som haft kontakt med frivÄrden mer Àn en gÄng efter att mer Àn en gÄng blivit lagförd för brott. Denna undersökning har sökt svar pÄ hur frivÄrdens insatser uppfattas för att se pÄ vad som eventuellt kan göras bÀttre i dagslÀget. FrivÄrdsanstÀllda och före detta kriminella, varav nÄgra medlemmar i KRIS, har intervjuats för att pÄ sÄ vis fÄ en nyanserad bild av verklighetens uppfattningar.

SvÀljkapacitet kan skilja sig Ät mellan olika Äldrar och kön. Detta kan inverka pÄ prestationen pÄ sÄ kallade vattensvÀljtest. Ingen uttömmande studie har gjorts angÄende effekt av Älder, kön och vattenmÀngd pÄ svÀljförmÄga hos friska vuxna i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att presentera normdata för tre olika mÄtt pÄ svÀljförmÄga: svÀljtid, svÀljkapacitet och antal klunkar vid 1 respektive 2 dl vatten hos friska vuxna, samt att undersöka effekter av vattenmÀngd och Älder respektive kön pÄ svÀljförmÄgan. 239 vuxna deltagare stratifierades utifrÄn Älder och kön.

FrĂ„gor om var man kommer ifrĂ„n Ă€r nĂ„got som ofta stĂ€lls i dagens samhĂ€lle. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund Ă€n den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhĂ€llet samt deras vĂ€nner pĂ„verkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de vĂ€ljer att vara och bete sig pĂ„ ett visst sĂ€tt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta Ă€r en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger pĂ„ sju intervjuer med individer i Ă„ldrarna 25-40 som biologiskt har tvĂ„ olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

Denna studie Àr en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen punk pÄverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag anvÀnt mig av en narrativ metod, dÀr jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt pÄ individernas sjÀlvkÀnsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism.

Studiens syfte var att unders?ka hur engagemang inom dejting online p?verkas av anknytningsstil, singelr?dsla och k?n. Det totala antalet deltagare var 86 individer best?ende av 50 kvinnor och 36 m?n mellan ?ldrarna 19-54 ?r. Unders?kningen baserades p? en enk?t och engagemang inom dejting online m?ttes genom ett egenkonstruerat formul?r.

Vi har undersökt hur införandeprocessen av tunna klienter pÄverkat anvÀndbarhet och datorsystemhantering hos anvÀndare och systemadministratörer vid fyra olika organisationer. Undersökningen genomfördes som fallstudier vid en kommunal, tvÄ statliga samt en privat organisation. Resultatet visar att anvÀndbarheten och datorsystemhanteringen generellt sett fungerat bra efterhand som organisationerna trimmat in systemet med tunna klienter. MotstÄnd och negativ instÀllning till tunna klienter har visat sig i huvudsak bero pÄ andra faktorer Àn de rent tekniska. Analysen av fallstudien pekar pÄ att det Àr hur införandet genomförts vid de olika organisationerna som har haft störst betydelse för hur framgÄngsrik processen med införandet av tunna klienter varit.

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohÀlsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens sÄ som det definieras av Prevent. FöretagshÀlsovÄrden var det forum jag vÀnde mig till för att inhÀmta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika mÀnniskor kan ha olika attityd till egenansvar för hÀlsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens krÀver en inlÀrningsprocess. Olika strukturella faktorer sÄ som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjÀlpa, eller hindra, den utvecklingen.

Denna kvalitativa Àr utförd utifrÄn en hermeneutisk ansats med syftet att skapa en förstÄelse för hur individer som Àr diagnostiserade med ADHD erfar, definierar samt förhÄller sig till sin problematik.Empirin bestÄr av fem semistrukturerade intervjuer med vuxna mÀnniskor som alla erhÄllit diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med utgÄngspunkt i anpassningsteorin enligt Merton, kunskapssociologin enligt Berger och Luckmann samt KASAM genom Aron Antonovsky. Intervjuerna visar att respondenterna upplever sig leva i ett strukturellt utanförskap med begrÀnsade möjligheter att förÀndra sin situation. Att leva i ett stress-samhÀlle anses heller inte vara gynnsamt för de individer med ADHD-relaterade svÄrigheter, svÄrigheter som tangerar grÀnsen till att kunna betraktas i termer av stressrespons. Vad som dominerar utsagorna Àr dess tydliga referens till den psykiatriska förklaringsmodellens dominans vilken inverkar menligt pÄ de diagnostiserades realisering av mÄlbilder till förmÄn för en tÀmligen tydlig fokusering pÄ begrÀnsningar.Sammantaget utgör ADHD med stor sannolikhet exempel pÄ en multifaktoriell problematik med tÀt koppling till externa, strukturella faktorer.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Kontroversiella ÀmnesomrÄden karaktÀriseras av att individer gör olika stÀllningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utstrÀckning i media och dÀrför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade stÀllningstaganden utifrÄn kritiskt tÀnkande. Syftet med denna studie var att undersöka lÀrares resonemang gÀllande potentiellt kontroversiella ÀmnesomrÄden inom undervisning i naturkunskap pÄ gymnasienivÄ. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare i naturkunskap.

LÀpp-, kÀk och gomspalt (LKG) kan medföra svÄrigheter med tal, artikulation och röst. Enligt tidigare forskning har vuxna individer behandlade för LKG liknande förekomst av röstavvikelser som kontrollpersoner utan spalt. Syftet med denna studie var att undersöka grad av röstavvikelser hos vuxna patienter behandlade för enkelsidig LKG och kartlÀgga eventuella samband mellan röstavvikelser och kirurgiska metoder för gomslutning, kön och operation med eller utan svalglambÄ samt jÀmföra röstresultat med data frÄn individer utan LKG. Sjuttio patienter behandlade för enkelsidig genomgÄende LKG deltog i studien, varav 45 patienter hade opererats med gomslutning i en seans och 25 patienter hade opererats i tvÄ seanser. Elva av patienterna i patientgruppen hade genomgÄtt svalglambÄoperation.