Utifrån tidigare forskning påvisas att den psykosociala ohälsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens gränser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Brist på återhämtning är en faktor som oftare nämns i samband med psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och återhämtning samt om det skiljer sig åt gällande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillämpad organisationsform på dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling är därför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) är en metod framställd för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvärderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts på tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förändringar skett i grupperna. Resultaten visade inte på några större signifikanta förändringar i gruppernas fasutveckling.

Examensarbetet behandlar förhållandet mellan personlighet, akademisk utbildning och kognition. Alla vet vi att individer skiljer sig från varandra, men vi måste också veta hur de skiljer sig från varandra. Med detta menas att individer kan skilja sig från varandra beroende på den information de besitter, men de kan även skilja sig från varandra i hur de tar emot och bearbetar information.De teoretiska och experimentella delarna av rapporten fokuserar på om det sker någon karatäristisk förändring i tankeprocesserna beroende på individens akademiska utbildning..

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt. Den största delen av diabetesbehandlingen utgörs av livsstilsförändringar där kostbehandlingen är av stor betydelse. Patienter med typ 2 diabetes upplever att livsstilsförändringar är svåra att genomföra, specifikt gällande kosthållningen.Syfte: Att beskriva hur individer med typ 2 diabetes upplever kostbehandling.Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2012) riktlinjer gällande analysförfarandet.Resultat: Fem kategorier erhölls baserat på individers upplevelse identifierades: trygghet, maktlöshet, tillfreds, otillfredsställd och övergivenhet. Det framkom att flera individer med typ 2 diabetes upplevde känslor av bl.a.

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angående den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes på två olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förståelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och även försöka utröna vilka faktorer som anses påverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser särskilt viktig i frågan. Grundstenarna för undersökningen är psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlängningen även folkhälsa.

Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att på sikt kunna ersätta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersätta på sikt, identifiera potentiella ersättare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jämföra hur informanter från privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de två sektorerna gällande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero på.Vi har intervjuat tio informanter från tio olika organisationer, fem från privat sektor och fem från kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att många organisationer är missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma ämne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig åt storleksmässigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar på, är att de flesta organisationer har något tillvägagångssätt för att identifiera potentiella chefskandidater och därefter göra dem redo att ta över en ledande position på sikt.

Introduktion: Sverige är idag ett mångkulturellt land där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund. Flera av dem skattar sin munhälsa sämre än personer födda i Sverige och besöker tandvården mer sällan, trots att tandvårdsbehov finns. Genom att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund kan förståelsen för hur den upplevs öka.Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund.Metod: Kvalitativ studie med enskilda intervjuer i en stad i Mellansverige. Urvalet bestod av fyra vuxna informanter i åldrarna 25-50 år med utländsk bakgrund. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var bemötande, kommunikation, tandvårdsorganisation och vårdkvalitet.

Den statsvetenskapliga forskningen har påvisat ett ansvarsskifte från offentliga aktörer till privata. I samhällen där gränsen mellan offentligt och privat luckrats upp har frågor som tidigare riktades enbart mot offentlig sektor numera även adresserats gentemot privat sektor. Sedan 2000-talets början har frågan om vem som bör bära ansvaret för de mänskliga rättigheterna blivit viktigt på den internationella dagordningen. År 2000 lanserade FN ett initiativ om Global Compact som baseras på ?corporate social responsibility? med mjuk reglering.Denna uppsats belyser frågan kring detta ansvarsskifte utifrån de teorier som utvecklats om corporate social responsibility och mjuk reglering.

I denna studie undersöks huruvida kriminellt belastade individer uppfattar sina möjligheter på en alltmer begränsad arbetsmarknad samt deras uppfattningar kring samhällets eventuella stigmatisering av kriminellt belastade individer. Syftet med studien är att undersöka kriminellt belastade individers övergång från kriminalitet till arbetsmarknaden. För att uppnå förståelse för informanternas bakgrund och dess påverkan undersöks huruvida deras vändpunkt, från att leva på ett fält baserat på kriminalitet till att leva i ett fält fritt från brottslighet. Även informantens syn på eventuell social exkludering, baserat på de normer som finns i samhället och som avgör vem som anses vara stigmatiserad, är något som granskas i studien. Sex stycken kvalitativa djupintervjuer har genomförts med informanter från två organisationer som arbetar med kriminellt belastade individer.

Denna uppsats behandlar den nu gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen (NSS). Uppsatsensmålsättning är att undersöka om den gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen tjänar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvångsdiplomati. Säkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma åt den nya säkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande säkerhetspolitiska kalkylen för attsäkerställa amerikanska nationella intressen och överväganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frågeställningarna respektive uppsatsämnet används härvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som används har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsens syfte väl.

Introduktion: Gingivit förekommer hos en större del av befolkningen och kronisk parodontit förekommer hos upptill 40 % av alla vuxna i Sverige. Kunskapen om parodontala sjukdomar och vad de kan leda till är begränsad hos den svenska befolkningen. Den parodontala behandlingen delas in i icke-kirurgisk och kirurgisk infektionskontroll. Mätinstrumenten OHIP-14 och -49 är de mätinstrument som används oftast för att mäta livskvalité.Syfte: Att beskriva livskvalitén hos individer med kronisk parodontit.Frågeställningar: Hur upplever individer med kronisk parodontit sin livskvalité?Metod: En litteraturstudie.Resultat: I resultatet framkommer det att livskvaliteten hos personer med parodontit påverkas påtagligt.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur bilden av socialtjänsten förmedlas på internetforumet Familjeliv.se. Vårt fokus har legat på barnfamiljers kontakt med socialtjänsten. Vi har undersökt om vi kan se några mönster i hur socialtjänsten beskrivs och om detta skiljer sig åt om är en ?klient? eller en socialarbetare som skriver inlägget. Syftet har också varit att belysa hur ett internetmedie påverkar sättet att kommunicera.

Sammanfattning: Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion.

Introduktion: Alzheimers sjukdom är den vanligaste sjukdomen inom demens sjukdomar. Individer med Alzheimers sjukdom blir snabbt inaktiva och riskerar därmed att insjukna snabbare i sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med Alzheimers sjukdom. Metod: litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) nio stegs metod användes. Databaserna Cinahl och PubMed användes till sökningar efter studier.

Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid.