BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka mÄlsÀttningar man satte upp. Syftet Àr vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de sÄ kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen anvÀndes. I uppsatsen analyseras följande frÄgestÀllningar: * Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mÄl skulle uppnÄs genom förÀndringen? * Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning? * Vilka nyckelbegrepp ingÄr i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de anvÀnts under den nya arkivredovisningens utveckling? NÀr det gÀller frÄgan om motiveringarna till och mÄlsÀttningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de tvÄ kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skÀlet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptÀcktes genom det s.k.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr av beskrivande samt analyserande karaktÀr och Àmnar undersöka Högskolan i Halmstads nuvarande krisorganisation och kriskommunikation. MÄlet Àr att sedan identifiera om, och i sÄ fall hur, den befintliga kriskommunikationen kan effektiviseras.Metod: Insamling av dokument, semistrukturerade intervjuer och e-post enkÀter.Resultat: Studien visar att krisorganisationen kan vara strukturerad pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken omfattning en kris bedöms ha. Det finns formellt inga fullstÀndiga strategier för kriskommunikation, Àven om det informellt gÄr att se tydliga mönster i hur sÄdan kommunikation sköts. Denna prÀglas av organisationens hierarkiska struktur och gÄr i praktiken till och frÄn nÀrmsta chef. Organisationen Àr prÀglad av en traditionell syn pÄ kriskommunikation, effektiviseringsförslag föreslÄr att organisationen i större utstrÀckning anammar en senmodern syn pÄ kriskommunikation..

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka mÄlsÀttningar man satte upp. Syftet Àr vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de sÄ kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen anvÀndes. I uppsatsen analyseras följande frÄgestÀllningar:* Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mÄl skulle uppnÄs genom förÀndringen?* Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning?* Vilka nyckelbegrepp ingÄr i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de anvÀnts under den nya arkivredovisningens utveckling?NÀr det gÀller frÄgan om motiveringarna till och mÄlsÀttningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de tvÄ kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skÀlet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptÀcktes genom det s.k.

Syfte: Syftet med studien Àr att studera och analysera förutsÀttningar för lÀrandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett smÄföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare Àr en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling Àr framtrÀdande utmaningar för lÀrande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning Àr frÀmst inriktad pÄ stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag Àr smÄföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva smÄföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-stÀllda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Vi hör ofta att vi har kommit lÄngt i jÀmstÀlldhetsfrÄgan i Sverige och pÄ mÄnga punkter har vi det ocksÄ. Men pÄ andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel Àr de svenska teaterscenerna. En stor del av pjÀserna som spelas pÄ de statliga scenerna runt om i landet Àr klassiker, pjÀser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir dÀrefter.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀrares och elevers upplevelser av informellt elevinflytande i NO-undervisningen. Vi ville ocksÄ undersöka om elever upplevde att elevinflytande skulle kunna förÀndra deras instÀllning till NO-undervisningen. Detta har vi gjort genom att studera litteratur inom omrÄdet och genom att genomföra intervjuer med NO-lÀrare och elever pÄ grundskolans senare del.I arbetet har vi kommit fram till att elever vill ha mer inflytande i den NO-undervisning dÀr deras inflytande Àr begrÀnsat. De menar att NO-undervisningen blir mer intressant och varierad med ett ökat elevinflytande. Med utgÄngspunkt frÄn detta hÀvdar vi att NO-lÀrare mÄste övervÀga att införa elevinflytande i undervisningen.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Den hÀr undersökningen prövar vÀrdet av ett informellt lÀrande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lÀrande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningen: Vilka processer blir synliga i det informella lÀrandet, dÀr tonvikten lÀggs pÄ att vi skapar, snarare Àn hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare?Den informella lÀrandemiljön har iscensatts med hjÀlp av ett förutbestÀmt ramverk dÀr tyngdpunkten har lagts pÄ skapandet som handling bÄde individuellt och i grupp och dÀr en fokusering pÄ delaktighet varit styrande. Min utgÄngspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ?frizon? snarare Àn som nÄgot som tillhörde ett visst specifikt Àmne med specifika krav pÄ teknik, analys och resultat.Undersökningen har bestÄtt av ett etnografiskt fÀltarbete som utförts genom en praktisk workshop dÀr pedagogen tillsammans med besökarna pÄ en fritidsgÄrd har skapat ett lapptÀcke.

Projektet tar avstamp i en vÀrld som stÀndigt förÀndras. I en förÀnderlig vÀrld krÀvs flexibilitet och anpassningsför­mÄga vilket vi ser inom allt fler omrÄden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bÀra nÀr det gÀller boende.FrÄgestÀllning: hur ser ett boende ut som tÄl förÀndringar, förÀndringar i familjesituation, förÀndringar i vÀrderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska förÀnd­ringar i samhÀllet som ger Àndrade behov vad gÀller bo­ende..

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar pÄ chefs- och ledarskapets kÀnsla av sammanhang pÄ den operativa nivÄn inom hemtjÀnsten/ordinÀrt boende. Detta studerades utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrÄn det organisatoriska perspektivet? Hur upplever cheferna att förutsÀttningarna för det egna chefs- och ledarskapet Àr? Hur kan chefers kÀnsla av sammanhang utifrÄn det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsÀttningar förstÄs/förklaras? En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes och elva enhetschefer frÄn fem olika stadsdelar i Göteborgs stad ingick i studien. Det framkom att flera faktorer sÄsom tydlighet, stuprörstÀnk och möjlighet till delaktighet kunde kopplas till den organisatoriska kontexten. Faktorer som lyftes fram och som hörde till förutsÀttningarna för chefs- och ledarskapet var uppdelningen mellan chefskap och ledarskap, administrativt stöd, handlingsutrymme, den egna bakgrunden och motivation.