Mitt examensarbete handlar om en fantastisk resa bland sjuttio barn inom fritidsverksamheten i en skola i södra Skåne. Det bärande syftet med detta arbete var att undersöka på vilket sätt estetiskt skapande med bild och form kan främja barns kreativitet och fantasi genom erfarenheter av utomhusobservationer. För att kunna utföra detta arbete har jag tagit hjälp av utemiljön där barnen får uppleva naturen på sin egen skolgård där alla sinnen samverkar. Tillsammans med barnen egna naturupplevelser och observationer introducerade jag i samarbete med en fritidspedagog temat "blommor av skräp". Denna iscensättning ligger till grund för följande syfte: På vilket sätt arbetar barnen med estetiskt skapande i bild och form som utgångspunkt från utomhusobservationer och återvinningsmaterial? För att få svar på min undersökning och få en djupare kunskap om hela verksamheten har jag förutom observationer, intervjuad tre lärare och åtta barn för att få syn bland annat på deras tankar kring kreativitet och fantasi.

Jag har i detta examensarbete fördjupat mig i hur slöjdundervisning kan ske utomhus. Vilka fördelar och nackdelar som finns med att bedriva undervisningen utomhus och i vilka former det kan ske. Jag har själv ett stort intresse av att vistas utomhus i naturen och att använda mig av naturens former i mitt slöjdande. Detta intresse har gjort att jag velat undersöka huruvida det är möjligt att utveckla skolslöjden genom att förlägga delar av undervisningen utomhus. För att ta reda på detta har jag genomfört fyra lektioner utomhus på den skola där jag arbetar som slöjdlärare.

De finmotoriska förmågorna är oerhört viktiga vad det gäller den mänskliga läs- och skrivförmågan, då handen behöver vara tränad för att göra små rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svårigheter med de finmotoriska förmågorna blir beroende av andra, då de kan få svårt att klara av vardagliga bestyr så som att klä på sig själva och använda bestick. Något som försvårar arbetet med de finmotoriska förmågorna utomhus är att barn använder vantar stora delar av året och att tillgång till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sällan under vinterhalvåret på grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast är ute får mindre träning av de finmotoriska förmågorna under kalla årstider. Vi har jämfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gäller arbetet med de finmotoriska förmågorna.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder:Vad gör eleverna på skolgården under rasten?Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten?Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten?MetodI studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper.

Barn i förskoleåldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegården. Pedagoger borde få större möjligheter till att väcka barns förundran över naturen på gården och inte vara beroende av tidskrävande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och växter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lärorika och välanvända förskolegårdar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet?Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag? (2) Jag minns det för att?Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt.

Fusarium head blight is a large problem world wide which reduces the yields and the quality of small grains. Shrunken kernels with decreased thousand kernel weight as an effect and pro-duction of mycotoxins are some of the problems caused by infection of Fusarium spp. To avoid toxin contaminated bulks to enter the food and feed chain it is important to have tools for prediction and analysis of the fungi and toxins. Good prediction methods are also impor-tant in the breeding industry since early identification in trials of lines with high resistance or susceptibility simplify the work. To compare different techniques for these objectives this project was initiated.

Min undersökning utgår från en händelser där mina personliga intressen är starka men där ett barn vill något annat. Min utgångspunkt är en egen upplevd berättelse om en pojke som inte vill gå till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen är för många pedagoger förknippat med minnen från barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlärningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vägran väcker sådana tankar hos mig.

Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhället, om jämställdhet mellan könen samt folkets ökande inaktivitet som leder till ohälsa och fetma, har väckt vårt intresse, då i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i åtanke tyckte vi att det kändes angeläget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa områden. Vi har valt att fokusera på rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhållningssätt till barnens lek. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhåller sig till barns rörelseaktiviteter på förskolan i utemiljön. Vår undersökning bygger på intervju- och observationsmaterial av tre förskolepedagoger.

I pedagogiken som vägledarskap i naturligt friluftsliv baseras på handlar det om att lära genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna på en färd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla färdigheter för att själva kunna ge sig ut på liknande färder i framtiden. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur en lärosituation på en färd kan se ut, och vilken roll vägledaren har för att en situation ska inträffa och leda till lärdomar. Studien bygger på deltagande observation under två vinterfärder och efterföljande intervjuer med vägledarna.Till grund för vad vägledarna förmedlar under färderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. När vägledarna beskriver sin syn på friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebär att flytta sitt liv ut i naturen, och att de känner sig hemma i att vistas i naturen.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda på hur man använder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, år 7-9. Jag var även intresserad av vad lärare och elever hade för synpunkter på att vara ute i skolarbetet. Som utgångspunkt för arbetet hade jag frågeställningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del på No?,Vad har eleverna för synpunkter på undervisning utomhus i No?,Vilken är lärarnas inställning till att använda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de använder respektive inte använder utemiljön i undervisningen.För att ta reda på detta gjorde jag en enkätundersökning på två skolor bland elever i år 7-9 som hur de arbetade med No ämnen i skolan. Utifrån enkäten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda på vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.

 I vårt samhälle eftersträvas motivation och kreativt lärande och därför är det av betydelse att undersöka ett mer kreativt arbetssätt utifrån elevernas aktivitet och tankar för att kunna se för- och nackdelar med ett alternativt arbetssätt i matematikundervisningen. Det är intressant att undersöka detta eftersom att undervisningen inom matematik ofta är läromedelstyrd enligt forskning. Syftet med arbetet har varit att beskriva fördelar respektive nackdelar med utomhusmatematik utifrån elevers aktivitet och inställning. Undersökningen gjordes på en skola med urvalsgrupp från år 6. En kvalitativ undersökning gjordes i form av observation från en filminspelning från en utomhusmatematiklektion. Sammanlagt har 22 elever ingått i observationen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa. Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt?Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt? MetodStudien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup.

Syftet med detta arbete var att utreda ?om? och ?i vilken utsträckning? som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ?Skollagen?, ?Läroplanen för de frivilliga skolformerna? (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ?Skola för bildning? (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs.