My purpose with this paper related to my questions was to find out how professionals preeschool teachers working on multilingualism. I also wanted to get answers on how pedagogues in the preeschool may promote multilingual children´s language development, the factors that promote multilingual children´s language development and the role parents have in the language development of multilingual children. I chose to do my study in the form of interviews with professional preeschool teachers and interviewees described including the need for more knowledge of pedagogues around multilingualism. My result based on theoretichal background and the study is that pedagogues should let the children´s all languages esemble together. A factor influencing the multilingual children´s language development is ambient attitudes to multilingualism.

Vår studie handlar om förskollärares syfte med naturvistelse. Vad de vill uppnå med den och vad de anser att barnen lär sig under den. Vi har även valt att belysa vilken prioritet de lägger vid vistelse i naturen och hur de ser på sina förutsättningar. Anledningen till att vi valt detta område är att vi är intresserade av naturen och har förhoppning om att även kommande generationer ska finna glädjen i naturvistelsen. Vår teori är att naturintresse skapas genom möjlighet att vistas ute i naturen.

The use of out-door pedagogy in the school has been frequently high-lighted during recent years. To which extent out-door education was practised in the school depends on the opinions among the active teachers. The aim of this study was to examine the opinions on out-door pedagogy among teachers in classes 4-6 of the elementary school and to find out to which extent the teacher used out-door teaching. The study was based on qualitatively structured interviews with 4 teachers having different lenght of teaching experience. The results of the interviews showed that the teachers had different opinions on the definition of out-door pedagogy.

Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.   .

Arbetets art: 10 poäng Bakgrund: Vi är två lärarstuderande från Malmö högskola som har examensprofil förskollärare och får även behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare år. I vår utbildning har vi valt sidoämneskurser såsom Utebildning och No för tidigare skolåren vilket har inspirerat oss till just detta ämne. Syfte: Vårt syfte med denna c-uppsats är att vi vill öka förståelsen för hur viktigt det är för barnen att få tillgång till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö även på skolan. Vårt problem som vi vill undersöka är samverkan med vuxna och barn på skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har använt oss av enkäter, intervjuer och observationer.

Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik.

The study is of qualitative research method, where the interviews are the main material for the study. This study aims to analyze teachers and pupils perspectives on outdoor education in the early years of the elementary school. The main reason for this study is that all the literature in the area tends to lift up the positive aspects of the field. While the practice of education tends to go the other way, where the majority of our children?s classes takes place inside the classrooms.

Syftet med studien var att ta reda på vilken syn ett antal förskollärare hade på utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Studien genomfördes med några lärare som arbetar på förskola. Data samlades in genom en enkät som svarades av 63 förskollärare. Resultatet visade att respondenternas syn och förhållningssätt till Utomhuspedagogik påminde om varandra. Resultatet visade också att respondenterna hade en positiv inställning till utomhusmiljön och använde sig av den på varierande sätt.

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet.Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av Utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet..

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lärande då den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vår studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lärande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lärande i utemiljön. I studienanvände vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrån en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lärande då barnen ges möjlighet att träna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lärande innehåll samt att den främjar barns hälsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptäckare och observatör.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad förskolebarn har för kunskap om natur, samt om barn kan se ett samband mellan människa och natur när de tar del av Utomhuspedagogik. I vårt arbete har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med 15 barn på tre uteförskolor för att kunna besvara våra frågeställningar. Med hjälp av tidigare studier om barns kunskaper kring olika natur- och miljöfenomen, har vi kopplat vårt resultat till de tidigare studierna för att få en uppfattning om barns kunskap. Vi har även kopplat vårt resultat till relevant litteratur. Resultaten i vår undersökning visar att barnen har en god men dock en ytlig kunskap om naturen.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det finns belägg för att barn med koncentrationssvårigheter har lättare för att ta till sig undervisningen utomhus än inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att läsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvårigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvårigheter ofta har lättare för att ta till sig utomhusundervisningen jämfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar även att alla barn i någon mån har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hälsa. På naturskolorna får barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptäcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling påverkas på flera sätt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger från tio olika naturskolor om deras syn på barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmågor som samarbete, samspel, självförtroende, självkänsla, glädje, lust och motivation.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus i förskolan. Frågeställningarna i syftet behandlar om det finns matematik som är lättare eller svårare att arbeta med utomhus och vilka eventuella faktorer som påverkar arbetet med matematik utomhus. I bakgrunden finns det teorier angående matematik i förskolan samt Utomhuspedagogik. Som metod har vi valt intervju där vi intervjuat fem förskollärare på fyra olika förskolor.De mest framstående resultaten vi fick fram i studien var att förskollärarna upplever att det inte finns någon matematik som det är svårt att arbeta med utomhus, utan förskollärarna ser bara möjligheter och inga begränsningar. Vi har även kommit fram till att det finns flera faktorer som påverkar arbetet med matematik utomhus.

Idag har många förskolor i Sverige en undermålig utomhusmiljö. Detta är något det förs en diskussion kring och som bland annat Skolinspektionen skrev en rapport om 2011 (Skolinspektionen 2011). Barn behöver en god miljö för att utvecklas och må bra. I vårt examensarbete har vi utgått från en förskola där personalen såg brister i sin gård och därefter tog det första steget mot en förändring genom att söka hjälp hos oss i egenskap av landskapskapsarkitekter och experter på utomhusmiljöer. I examensarbetet presenteras hur en omgestaltning av en förskolegård kan tas fram. I detta fall behandlas gården för Rondellens förskola i Sundsvall. För att nå fram till ett väl anpassat gestaltningsförslag har vi arbetat efter två frågeställningar: ? Vilka kunskapsområden och metoder kan vara till hjälp vid gestaltning av förskolegårdar? ? Hur kan ett omgestaltningsförslag för Rondellens förskolegård utformas så att gårdens lek- och pedagogiska värden ökar? För att besvara vår första frågeställning gjordes till att börja med en litteraturstudie som behandlade förskolegårdar utifrån olika kunskapsområden.