Bakgrund: Efter en kurs i Utomhuspedagogik väcktes tanken huruvida utemiljön påverkar individens beteenden. Jag funderade på om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om så är fallet kan jag använda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lärare. Mitt syfte med uppsatsen är att belysa några elevers roller ute och inne. Genomförande: Data samlades in med hjälp av observation av fyra elever.

I gymnasieskolans matematikundervisning används främst en metod. Först gemensam genomgång, sedan enskild räkning i läroboken som är uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag läste en uppsats som handlar om hur man kan använda Utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Alltså finns det lärare som arbetar även med andra metoder. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några lärare som aktivt använder andra arbetssätt än det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött på i planering och genomförande.

Matematik är ett av skolans kärnämnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det här ämnet och all annan undervisning ska utformas har varit och är under ständig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det många positiva röster för, men ger det verkligen ett bättre läranderesultat än om undervisning sker inomhus? Vår undersökning är av jämförande karaktär och utgår från ett elevperspektiv och som är enligt vår uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket två elevgrupper som tillsammans är 30 stycken elever och går i årskurs tre, lärt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner.

Syftet med denna studie är att försöka reda ut hur Utomhuspedagogiken används bland pedagoger på grundskolan. Vi vill ta reda på vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring Utomhuspedagogik samt vilka syften och mål pedagogerna har med att undervisa ute.Undersökningens resultat grundar sig på en kvalitativ studie där vi har tillämpat halvstrukturerade intervjuer på åtta pedagoger. Undersökningen är även gjord på tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsättningar och olika fysiska miljöer.Arbetet resulterade i att vi kom fram till att Utomhuspedagogiken används bland pedagoger men dock väldigt sällan. Syftet med Utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgångspunkter, de är alltså väl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.Något som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring Utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik..

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt lärarna på en skola använder sig av uterummet i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar lärarna på skolan ser med att använda uterummet och att arbeta på ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Jag vill även undersöka om lärarna är medvetna om de objekt som faktiskt finns i skolans närhet vilket innebär att jag också gjort en inventering av objekt i skolans närhet som kan vara intressanta ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv.Då min intention är att undersöka hur det kan se ut på en skola har samtliga åtta klasslärare på skolan deltagit i min undersökning. Min studie har en kvalitativ karaktär trots att jag har genomfört en enkätundersökning eftersom min enkät endast innehåller öppna frågor.Resultatet pekar på att lärarna upplever det som positivt att använda närmiljön och Utomhuspedagogik i undervisningen. Detta innebär dock inte att det är något de gör speciellt ofta eller på kontinuerlig basis.

Vistelse i naturen har visat sig vara bra för både den fysiska och psykiska hälsan hos barn. Utomhuspedagogisk verksamhet i förskola och skola är mycket viktigt för att barn ska komma ut i naturen idag. Den tätortsnära skogen är en viktig arena för Utomhuspedagogik och de utomhuspedagogiska värdena där kan säkerställas med en skötselplan. Studieområdet Stadsliden är en central och välbesökt stadsskog i Umeå. Skötselplanen för Stadsliden ska nu förnyas och en av de nya målsättningarna för skogen är att den ska erbjuda pedagogiska miljöer för förskola och skola. Kvalitativa respondentintervjuer med lokala pedagoger jämte inventering av studieområdet utfördes för att dokumentera utomhuspedagogiska värden i Stadsliden, i form av skogliga värden samt informationsmaterial. Studiens resultat visar att pedagogerna främst värdesatte närhet till skogen.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

I den här uppsatsen i ämnet bildpedagogik förenas konst, natur och frågan om hållbar utveckling. Uppsatsens utgångspunkt är att miljöfrågor är aktuella i vår tid. Barn som växer upp idag lever främst i urbana miljöer med liten naturkontakt. I uppsatsen beskrivs att naturkontakten tycks kunna ha betydelse för miljöengagemang. Genom intervjuer med forskare, konstnärer och lärare undersöks frågan om konstbaserat lärande tillsammans med fördjupad naturkontakt kan lyfta miljöfrågor.

Syftet med vår studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön används på förskola och skola i ett lärandesyfte och för att se om det finns någon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men även att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vi har använt oss av åtta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av intervjuer. Resultatet av vår undersökning blev att utomhusmiljön används både på förskola och på skola i ett lärandesyfte och där var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka verksamheter som ingår i utomhusundervisningen i åk 1-6 i skolorna i Pargas, vilka möjligheter och vilka hinder lärarna upplever samt hur eleverna upplever utomhusundervisningen. Undersökningen riktar sig till samtliga klasslärare i Pargas stad. Utgående från att allt fler rapporter visar på barns och ungdomars stillasittande, försämrade hälsa och stressymptom behöver vi medvetet fundera på hur vi kan förändra skolans arbetsmetoder för att befrämja välmående och hälsa. Uppsatsen strävar till att ringa in vad Utomhuspedagogik innebär, att ge en liten bakgrund samt redogöra för några, främst nordiska forskares syn på utomhusundervisning. Studien innefattar en lärarenkät, några lärarintervjuer samt belyser elevernas åsikter med hjälp av en elevenkät.

Titel: Uterummet som kunskapskälla Författare: Jeanette Bergman & Carina Karlsson Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur pedagoger på olika förskolor tänker kring uterummet. Vidare är syftet att se hur pedagogerna ser på att bedriva verksamheten ute och om de använder sig av uterummet i undervisningssyfte. Uterummet kan ses som en möjlig tillgång både för lärande och för att stärka hälsan. Hur uppfattar de pedagoger som vi intervjuat detta? Ser de uterummet som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upptäckarlust och inspiration? I klassrummet har lärarna lätt att använda sig av de pedagogiska hjälpmedel som finns.

Vår bakomliggande tanke med studien är att undersöka vilka lärandesituationer som skapar lust och motivation i matematikstudier. Syftet med undersökningen är därför att identifiera vad som utmärker sådana lärandesituationer. I ett försök att studera detta problem har vi studerat det vardagliga skolarbetet hos en klass bestående av 16 elever i år 1. Vi har använt oss av begreppen lust och motivation i vårt arbete för att urskilja ovanstående situationer. Datamaterial har samlats in genom observationer inomhus och utomhus under ett antal matematiklektioner.

Internationella studier visar att svenska elever har försämrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas måluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare resonerar kring Utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt hur dessa lärare ser på möjligheter respektive begränsningar med Utomhuspedagogik och utomhusmatematik.

I naturen får barnen upplevelser som ingen bok kan ge. Här får de upptäcka, undersöka och använda alla sinnen. Naturen kan även få barnen nyfikna och väcka deras intresse. Detta tror jag liksom många av de författare jag läst böcker av, ger en djupare inlärning. Även lärare jag intervjuat ser detta som en anledning till varför man ska använda ett utomhuspedagogiskt arbetssätt.

Syftet med vår studie är att belysa utevistelsens pedagogiska roll i förskolans alla utomhusmiljöer och det medvetna förhållningssättets betydelse för verksamheten. Litteraturen utgår från forskares åsikter om Utomhuspedagogik som kopplas till styrdokumenten. I undersökningen används intervjumetod. Intervjuer har gjorts med åtta förskollärare från olika förskolor med så lika förutsättningar som möjligt för utevistelse. Vi vill få en inblick i det medvetna pedagogiska förhållningssättets och helhetstänkandets betydelse vid utevistelsen på förskolan.