Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt läranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks också hur pedagoger använder sig av de naturvetenskapliga målen i skogen för barns lärande, samt vilka övriga mål de brukar sig av i förskolans läroplan när de vistas i naturen. Vi vill även ta reda på om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens läranderum. Studien har utgått ifrån ett frågeformulär med övervägande öppna frågor som delats ut till pedagoger på tio förskolor i två olika kommuner för att få ett bredare underlag. Studiens resultat visar på varför kompentensutveckling är viktig för pedagoger.

Tidigare forskning kring Utomhuspedagogik studerar i stor utsträckning fördelar och nackdelar. I denna studie lyfts frågor om hur förskollärare nyttjar tiden och miljön i utomhusvistelsen. Studien jämför hur mycket tid det läggs på planerade pedagogiska aktiviteter utomhus jämfört med hur mycket total utomhusvistelse förskolorna har. Vår upplevelse är att nästan all tid man vistas utomhus är förlagd till fri lek och orsakerna till detta är något vi undersöker i denna studie. Fyra förskolor medverkar i studien och enskilda intervjuer har gjorts med åtta utbildade förskollärare.Studien visar att miljön har betydelse för hur mycket lärandetid det är som läggs utomhus.

Utevistelse i förskolan är en stor del av verksamheten och det här examensarbetet har till syfte att få kunskap om vilka åsikter pedagoger i förskolan har om Utomhuspedagogik. I Läroplanen för Förskolan, Lpfö 98 (1998), betonas vikten av att barn ska ges möjlighet till lek och lärande både utomhus och inomhus samt att barnen ska ges möjlighet till både planerad och naturlig miljö. Vi frågar efter vilka uppfattningar pedagoger har om Utomhuspedagogik; hur de upplever utemiljön på sin förskola samt vilka fördelar och nackdelar som de uppfattar med utevistelse. För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat åtta pedagoger som arbetar på förskolor med olika profileringar. Vi har även lämnat dagböcker som pedagogerna fått fylla i efter utevistelser.

Studiens syfte är att undersöka hur Utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken är att ta reda på hur pedagoger, vårdnadshavare och barn upplever Utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med Utomhuspedagogik samt hur barns hälsa och lärande påverkas. En annan viktig aspekt är om alla mål uppfylls eller om det kan finnas hinder för det.Studiens viktigaste resultat är att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lärande situation och detta är något som Brügge, Glantz och Sandell (2011) poängterar och menade att Utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lärande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen något att relatera till. Där erbjuds barnen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poängteras även hur vikigt pedagogens förhållningsätt är i förhållande till Utomhuspedagogiken.

Detta är en fallstudie och resultaten går inte att generalisera. Huvudsyftet med studien är att belysa pedagogens och utemiljöns betydelse för barns tankar om naturen. Uppsatsen inleds med en genomgång av läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Därefter följer forskning inom olika områden såsom Utomhuspedagogik och olika teorier om lärande, Piaget och Vygotsky.Undersökningen genomfördes på två förskolor med olika utemiljöer. Enskilda intervjuer med tjugo barn, tre-fem år, och gruppintervju med pedagogerna samt observationer har skett på båda förskolorna.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolebarns hälsa ? fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av Barnhälsovårdens personals syn på utevistelsens påvekan på barns hälsa. Resultatet från vår studie visar att alla respondenter ser att Utomhuspedagogik och hälsa hör ihop på ett tydligt sätt.

The overall aim with this study is to elucidate outdoor education as an education method and on the basis of that illustration to examine active educators vision on it as a way to motivate students' learning. This study is based on a literature component and a qualitative study through interviews five teachers.The results of the interviews show how to interpret the motivation and how to work with students' motivation. As well as outdoor education as part of the activity.  The interviews show the importance of outdoor education can be to increase students'motivation for learning. They also show the importance of outdoor education is for student learning and test scores have shown the effectiveness of student learning through outdoor education.

Grundtanken med detta arbete är att se om Utomhuspedagogik möjligtvis främjar lärandet och om det går att finna stöd inom neurologisk forskning för att ta reda på om lärandet stimuleras vid användandet av utomhusundervisning. Undersökningar har genomförts för att se om lärare och elevers syn på utomhusundervisning sammanfaller. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, en observationsstudie, samt enkätundersökningar för att besvara forskningsfrågorna. I denna studie har det framkommit att utomhusundervisning främjar lärandet, främst beroende på de multipla sinnesintryck som utomhusvistelsen skapar. Denna iakttagelse stöds även av neurologisk och pedagogisk forskning.

Föreliggande studie har undersökt om och i så fall hur förskolor bedriver ett språkutvecklande arbete i uterummet. Tidigare forskning och litteratur om språkutveckling och Utomhuspedagogik presenterades tillsammans med förskolans styrdokument och jämfördes med det empiriska underlaget. Studiens slutsats blev att det finns tydliga indikationer på att det språkutvecklande arbetet i förskolans uterum kan och bör utvecklas. För att detta ska vara möjligt behöver man arbeta med den rådande kunskapssynen hos såväl ledning som pedagoger verksamma i barngrupp i förskolan. Ett färdigställt material för språkutvecklande arbete i förskolans uterum skulle inte utgöra någon nämnvärd skillnad enligt majoriteten av de pedagoger och beslutsfattare som deltagit i undersökningen, såvida materialet inte kompletteras med teori och utbildning..

I denna systematiska litteraturstudie sammanställs forskning om ämnet utomhusmatematik. Insamlingen av datan har skett via sökningar i databasen ERIC (Ebsco) efter vetenskapligt granskade artiklar. Artiklarna har analyserats och resultatet av studien har gett en tydligare inblick av utomhusmatematik, men även om Utomhuspedagogik. Det som återkommer är sambandet mellan matematiken och elevernas vardag, att eleverna måste förstå dessa kopplingar för att kunna utvecklas i matematiken. Studien har visat på vikten av elevdelaktighet, problemlösning samt för- respektive nackdelar med utomhusmatematik.

Syftet med studien var att jag skulle få en djupare kunskap om ämnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville även ta reda på om den formella matematiken kan bli informell med hjälp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frågeställningar som har behandlats är vad som händer med den formella matematiken när jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete består av en litteraturstudie där jag tagit upp historik bakom Utomhuspedagogik, varför man ska använda sig av Utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik är. Arbetet består även av en undersökning där jag valt att videofilma 25 elever i år 5 då de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med Utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsätt relaterat till förskoleprofilen.En kvalitativ forskningsansats har använts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - två pedagoger på en Reggio Emilia - inspirerad förskola, två på en I ur och skur förskola samt två på två olika oprofilerade förskolor.Resultatet av studien bygger på vår tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervägande fler möjligheter än hinder med Utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjälp följande rubriker; konkret och sinnligt lärande, hälsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens inställning. De hinder som resultatet pekar på är relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, väder och pedagogens inställning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlärningen och den grovmotoriska träningen utomhus.

På förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegården blir en betydelsefull faktor för barns lärande och utveckling. Det är därför viktigt att miljön på förskolegården är stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lärande och utveckling som ligger bakom förskolegårdens utformning och användning. Samt hur en förskolas utegård används av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas ämnen upp som Utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lärande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess påverkan på barn.

Abstract Titel: Gå ut för att lära in - en fallstudie om pedagogers inställning till utomhusverksamhet på en traditionell förskola Författare: Angelica Jönsson och Nina Kroll Syftet med vårt examensarbete är att vi vill studera hur man överlag bedriver utomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat våra problemformuleringar kring hur pedagogerna använder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det ska bedrivas en planerad pedagogisk verksamhet som vi här kommer att kalla utomhusped. Vi vill också se vilka tankar och föreställningar pedagogerna har kring att bedriva Utomhuspedagogik. Vi har valt att använda oss av enkät och intervju. För den generella bilden av förskolans uteverksamhet delades enkäten ut till samtliga pedagoger på den utvalda förskolan. Därefter utformades intervjufrågor baserade på enkätsvaren.

Syftet med vår undersökning var att beskriva pedagogers uppfattning om Utomhuspedagogikens möjligheter och begränsningar samt hur Utomhuspedagogiken påverkar barns fria lek i förskolan. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Förhållningsättet bygger på sinnlig erfarenhet som knyter an till ett förhållningssätt vilket borde vara ursprungligt för människan. Lek och lekfullhet är betydelsefullt i allt lärande och i barns värld och inom förskolans pedagogik är det svårt att skilja lek från lärande. I leken utforskar barnen sin omvärld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra.