I uppsatsen redogörs för en statsvetenskaplig förstudie kring valdeltagandet bland sverigefinnar bosatta i Haparanda, vilken sverigefinnarnas sociala perspektiv är i relation till valdeltagande, och hur det kan tänkas påverka gruppens valdeltagande. Syftet för studien var att analysera en minoritets politiska deltagande i det kommunala beslutsfattandet. Problemet som är utgångspunkten är Haparanda kommuns låga valdeltagande, som är lägst i Sverige. Studien omfattade 38 intervjuer med sverigefinnar bosatta i Haparanda, tre intervjuer med sverigefinska riksdagsledamöter och två intervjuer med kommunala tjänstemän. Statistiskt material om Haparandas befolkning, med fokus på den sverigefinska befolkningen och dess valdeltagande, ur befintliga källor, användes.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Studien har sin bakgrund i att arbetsstyrkan i Sverige har blivit alltmer heterogen, bestående av olika etniciteter, nationaliteter och kulturer. HR har en central roll i dessa frågor och kan påverka genom att aktivt arbeta med arbetsmiljöfrågor på multikulturella företag. Syftet med studien är att undersöka samband mellan arbetsmiljö och integrering för människor med annan etnisk bakgrund på ett företag inom livsmedelsindustrin. Vidare är syftet att visa på faktorer som påverkar arbetsmiljö, framför allt psykosocial, på en multikulturell arbetsplats. För att besvara syftet används tre frågeställningar: Vad finns det för samband mellan arbetsmiljö, känslan av tillhörighet och integrering för människor med annan etnisk bakgrund? Hur sammanhänger etnicitet och kultur med arbetsmiljö och integrering? Vilken betydelse har språk för den psykosociala arbetsmiljön och för integrering?Studien är en del i ett nordiskt projekt som syftar till att öka sysselsättning och motverka uteslutning av immigranter.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5).I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna.

Om världen till följd av klimatförändringarna blir mycket varmare kommer förutsättningarna för hur vi planerar städer, infrastruktur och jordbruk helt att vändas upp och ner. De delar av världen som idag står för världens livsmedelsproduktion kommer vid bara några graders förändring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förändringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förändrade klimatzoner helt kommer att rita om världskartan. i Skandinavien är det då troligt att vi behöver bygga samhällen och städer för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara jordbruksmarken i världen. Om hundra år måste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett.Vårt samhälle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt.

Med bakgrund i de senaste årens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande är studiens syfte att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå ser på elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrån tre frågeställningar som rör elevernas syn på sin digitala kompetens, lärarnas syn på elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns någon diskrepans mellan dessa båda. Den metod som används är kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger på totalt sju intervjuer. Av dessa är fyra intervjuer med elever från samma klass och tre med lärare från samma skola. Resultatet analyseras utifrån Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell också EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgångspunkter. Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens är självklar och god.

Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst två år sedan. Vi ville få reda på hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet från det svenska samhället har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras välmående.I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån syriska emigranters perspektiv. Till våra intervjuer har vi använt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och två män där deras ålder varierade från 20 till 45 årsåldern.De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån Bourdieushabitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster.Vårt resultat visade att första tiden i Sverige ansågs som en väldigt svår period för våra informanter. Detta berodde dels på att man var rädd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehållstillstånd och dels att man i vissa fall upplevde osäkerhet på förläggningen.

Idag styrs invandringen utifrån en migrationspolitik som uppställer begränsningar både vad gäller antalet som får tillträde till landet men även vilka typer av invandrare som ska få möjlighet att arbeta och bosätta sig här. Trots detta regelverk kringgår ett växande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa människor emigrerar främst från oroliga och fattiga länder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men många som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tillträde. Bland dessa människor finns de som väljer att stanna kvar trots att det inte är tillåtet.

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ?Rissnevåldtäkten? och ?Stureplansvåldtäkten?, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet.

SAMMANFATTNINGBakgrundI världen finns cirka 100-140 miljoner könsstympade kvinnor. Av dessa bor de flesta i östra, västra och nordvästra Afrika. Det finns flera orsaker till varför kvinnor könsstympas; traditioner, sociala sedvänjor, garanti för flickans oskuld och ökad njutning för mannen är några. Könsstympning kan leda till både omedelbara och långsiktiga komplikationer som bland annat svår smärta, blödning, cystor, sexuella svårigheter och psykiska besvär. I och med invandringen kommer vårdpersonal i kontakt med könsstympade kvinnor i västerländska länder.

Vattenlek i offentlig miljö- planering av vattenlek, är titeln på det här examensarbetet som har sitt fokus på hur vattenlek i den offentliga miljön kan utvecklas. Arbetet är indelat i tre huvuddelar; en bakgrundsdel, en fallstudiedel, med Linköping som fallstudieort och slutligen en diskussions och reflektionsdel.Bakgrundsdelen behandlar de valda metoderna för arbetet: Enkätundersökningar, intervjuer, analyser, skissande och besök av referensplatser samt litteratur- och bildstudiersom bidragit till fakta-inhämtningen.Vidare behandlar bakgrundsdelen hur vatten och vattenlek påverkar människor. Vatten ger oavsett ålder, kön och etnicitet upphov till upplevelser. Genom att låta vattnets krafter komma till uttryck kan man uppnå olika virtuella uttryck,ljud och reflexer som ger starka sensoriska upplevelser som vi bär med oss under lång tid. Vatten har goda rekreativa kvaliteter vilka får oss att koppla av, samla kraft och återhämta oss samtidigt som det kan uppmuntra vår kreativitet och inlärningsförmåga.