Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek.

Denna uppsats behandlar variation i argumentstrukturen kring verbet ge, från äldre fornsvenska till modern svenska, och vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom denna variation. I uppsatsen presenteras två studier, en som behandlar variationen mellan konstruktion med dubbelobjekt och konstruktion med bundet adverbial (prepositionsfras) och en som behandlar variationen mellan neutral ordföljd (där mottagaren står före temat) och omvänd ordföljd (där temat står först). Omvänd ordföljd innefattar även belägg där mottagaren är realiserad i form av en prepositionsfras. Det framkommer att variationen mellan de två ordföljdsalternativen varit mer eller mindre konstant över tid, medan konstruktion med bundet adverbial börjar användas under äldre nysvensk tid och blir vanlig först under 1700-talet. Uppkomsten av konstruktion med bundet adverbial tycks ske samtidigt som dubbelobjektskonstruktionen med omvänd ordföljd försvinner.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa och blivande idrottslärare ser på friluftsmomentet samt att undersöka faktorer som påverkar undervisningen i momentet. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta intervjuer genomförts med fyra aktiva idrottslärare och fyra studenter som läst samma idrottslärarutbildning.Utifrån syftet formulerades det en frågeställning om hur de definierar friluftsliv, hur momentet bedrivs, faktorer som påverkar undervisningen och hur idrottslärarutbildningen anpassar sig till skolundervisningen. Den insamlade datan har analyserats utifrån ramfaktorteorin och läroplansteorin. Resultatet visar att respondenterna har en samstämmig definition av friluftsliv. Friluftsundervisningen bedrivs på ett liknande sätt bland idrottslärarna, de aktiviteter som vanligtvis förekommer är bl.a.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av narratologisk teori, om hur berättandet är kon-struerat, visa på hur en berättelse är skriven. Uppsatsen visar att man med den narratologiska teoribildningen kan analysera och beskriva hur en författare valt att skriva ner sin berättelse och hur den är konstruerad. Jag gör antagandet att man med ledning av en narrativ studie av en berättelse från en erkänd god författare, Torgny Lindgren, kan finna stöd för hur en berättelse, Ormens väg på hälle-berget, är konstruerad. Studien visar i god utsträckning på hur författaren gått tillväga när han skrivit ner sin berättelse från den grundhistoria som en gång får anses ha inträffat. Studien visar även hur författaren har stuvat om i tiden och hur författaren hanterat tidsordning.

Bakgrund: Fördelarna med amning är välkända men trots det avbryter många svenska mödrar sin amning tidigare. Att avbryta amningen kan för en del mödrar vara problematisk och leda till skuldkänslor. Tidigare studier visar att brister i stödet ökar känslor av frustration, förvirring och tvivel hos mödrarna. Syfte: Att beskriva vilken erfarenhet distriktssköterskan inom barnhälsovården har av att stödja mödrar som valt att avbryta amningen. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor.

Syftet med den här essän är att synliggöra svårigheter i förskolans värld. I förskolan är man omgiven av människor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhålla mig professionellt till medarbetare, föräldrar och ledning. Men när man uppfattar brister i barnsäkerheten uppstår flera svårigheter. I essän undersöker jag en fråga utifrån två arbetsroller.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen i ett företag försöker påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Vi har avgränsat studien till att innefatta de attityder som är en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen på vetenskap då vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhålla den. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vår studie ansåg att det i någon utsträckning går att påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Företagen använder sig av samma metoder för att påverka attityder och beteende. Beteenden påverkar attityder, att därför i vissa situationer låta beteenden förändra attityder kan för företag vara en effektiv väg att åstadkomma attitydförändring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka vilka eventuella problem som uppstår i och med begreppet hållbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie är den tvärvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.

Ronneby flygplats är en flottiljflygplats som ägs och drivs av försvarsmakten och som är öppen för civil trafik. Flygplatsen är lokaliserad i Kallinge strax norr om Ronneby tätort i Blekinge län. Flygplatsens tillgänglighet med allmänna kommunikationer är idag begränsade. Syftet med studien har varit att analysera och karaktärisera Ronneby flygstationsområde samt bidra med förbättringsförslag till hur flygplatsens tillgänglighet kan öka. Analyser har genomförts för att försöka ge en god helhetsbild av planområdet och dess omgivning samt de olika faktorer som spelar in.

Syftet med den enkätstudie som ligger till grund för denna uppsats var att ta reda på hur ungdomarna som kommer till Ungdomshälsan och Ungdomsmottagningarna i Västerbotten upplever sin fysiska och psykiska hälsa. Vidare hur deras förhållande till sina föräldrar och andra vuxna ser ut, hur deras alkoholvanor är och vad de anser vara viktigt för att de ska må bra. Besöken på ungdomsmottagningarna sker oftast med anledning av preventivmedels-frågor, graviditetstest och liknande, medan de som besöker Ungdomshälsan till största delen vill prata om sin psykiska hälsa. En enkät delades ut till besökarna under hösten 2007. De resultat som kom fram är att många anger att de har dålig självkänsla och är nedstämda, deprimerade, har ångest/oro eller relationsproblem. Många ungdomar är också i riskzonen för att utveckla ett missbruk av alkohol. Resultatet av den öppna frågan i enkäten visar att åtskilliga ungdomar saknar trygghet, god kontakt med föräldrar och andra vuxna och att de längtar efter lugna och harmoniska relationer. En slutsats som kan dras är att det är viktigt att införliva hela familjen i samtalet med ungdomarna och att lyfta upp alkoholfrågan tydligare.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Det främsta målet med den här studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmågor och hinder för elevers inlärning när det gäller ämnet teknik. Den gällde elever i årskurs 7-9 i grundskolan och årskurs 1 och 2 på gymnasiets teknikprogram samt lärare i ämnet teknik i grundskolan och lärare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var också olika hur man tolkade förmågor och hinder att lära teknik i skolan när man tittar på resurser som finns i skolanDet som också framkom under mina studier var att alla lärare utom en menade att nästan alla lärare som undervisar ämnet teknik i skolan är lärare i ämnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmågor och hinder att lära sig teknik beror på olika saker, bland annat föräldrars inflytande över barn/elever, miljön där eleverna växer och bor, elevernas tolkning av ämnet, det vill säga om det är praktiskt eller teoretiskt.Studien visar på behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbättra och förenkla undervisningen i ämnet teknik i skolan..

I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vänner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, från deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som går i gymnasiesärskola har undersöks hur de såg på sin barndom, uppväxt, familjerelationer, kamrater och den egna självbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrån E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nästan alla hade en bra relation till sina föräldrar.