Bygg- och fastighetssektorn utgör en stor del av samhällets miljöpåverkan och står idag för 40% av den totala energiförbrukningen i Sverige. Denna energiförbrukning måste minska i och med att energin i Sverige till stor del kommer från fossila bränslen, vilket bidrar till den globala uppvärmningen. I och med detta står bygg- och fastighetssektorn inför stora Utmaningar inom en snar framtid. För att komma till rätta med problemet har bygg- och fastighetssektorn tagit steget mot en hållbar utveckling genom införandet av konceptet hållbart byggande.Syftet med denna studie är att undersöka vilka incitament som kan få företag inom bygg- och fastighetssektorn att investera i referensprojekt inom konceptet hållbart byggande. För att uppnå detta utgår studien ifrån två referensprojekt; Skanskas kontorsfastighet Gröna Skrapan och A-hus nya husserie Bright Living.

BakgrundI bakgrunden redogörs för barns utevistelse på förskolan och utemiljöns påverkan på deras lärande och samspel. Tidigare forskning visar på att utomhusmiljön måste inbjuda barnen till stimulans, Utmaningar och kreativitet. I läroplanen (1998 rev 2010, s. 9) står det att barnen ska få möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjälp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet är att förändra utomhusmiljön på en förskolegård. I studien kommer återvinningsmaterial att användas.

Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen. Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade Utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske.

Företag kan ha olika struktur och med denna organisationsstruktur kommer en del Utmaningar. Matrisorganisationer är en utformning av det mer komplexare slaget och dess tydligaste kännetecken är multipla rapporteringsvägar. På senare tid har det visat sig att matrisorganisationer som arbetar med Project Management Office (PMO) har problem med hur de ska prioritera sina projekt. Detta för att beslutsvägarna är komplexa och det många gånger är svårt att veta vem det är som bestämmer. Syftet med studien var att beskriva och analysera prioriteringsprocessen i ett PMO som existerar i en matrisorganisation. Studien har även velat påvisa vilka faktorer som påverkar denna prioriteringsprocess.

Byggande i kallt klimat innebär många Utmaningar på grund av de hårda påfrestningar byggnader utsätts för. Forskningsprojektet Attract utreder möjligheten åstadkomma attraktivt och hållbart boende i subarktiskt klimat, med utgångspunkter i Kiruna och Gällivare. Tyréns AB är en del av detta och vill effektivisera byggprocessen genom att industrialisera hustillverkningen med förtillverkade moduler. Det skulle innebära en minskning av kostnader och tidsåtgång under både projektering och produktion. Målet med arbetet är att skapa en beräkningsmodell som ska kunna användas för att snabbt ta fram de dimensionerande krafter ett stabiliserande torn av prefabricerade skivelement, exempelvis trapphus, utsätts för. Tanken är att ha få bestämda värden och istället ge användaren av modellen möjlighet att använda egna variabler beroende på situation, vilket skulle innebära att modellen kan användas vid flera olika tillfällen. Arbetet har resulterat i en beräkningsmodell i form av en Exceldatafil där beräkningar utförs automatiskt och levererar dimensionerande krafter för det stabiliserande tornet.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i både privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera använder även vissa företag projektformen som det dominerande sättet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav ställs på den anställde med okända svårigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya Utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande utbredning av långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress på höga arbetskrav och nedskärningar i arbetslivet eller på nya organisationsideal som råder i dagens samhälle? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån individens perspektiv studera huruvida arbetsförhållanden motsvarande de kriterier vilka ingår i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen.

Syftet med studien var att få en insikt i vad det är som gör att kvinnor söker sig till yrket last-bilsförare, och hur de ser på yrket. För att närma mig syftet har jag under arbetets gång använt mig av deltagande observationer, fokusgruppintervjuer och enkäter som skickats ut till kvinn-liga lastbilsförare. Dessa tre olika sätt att få information på användes för att ge en övergripande bild på kvinnornas syn på yrket, och vägen in i yrket. Sammanlagt har jag varit i kontakt med 35 lastbilsförare, 18 kvinnor och 17 män. Som teoretisk referensram använde jag mig av teorier baserade på genus och könsmärkningsprocess från framför allt Hirdman, Westberg ? Wohl-gemuth.

Konsultyrket är en modern anställningsform som har vuxit sig stark på den svenska arbetsmarknaden i takt med dess förändring och företagens ökade behov avflexibilitet. Då en konsult är anställd på ett konsultföretag men har uppdrag ute hos olika kundföretag, kan denne antas tillhöra flera organisationer samtidigt. Uppsatsen syftar till att få en ökad förståelse för konsulters arbetssituation, samt undersöka hur de uttrycker organisationstillhörighet och hur den upplevs påverka dem i deras arbete. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem konsulter, vilka arbetar som managementkonsulter inom IT- branschen. Det teoretiska resonemang som ligger till grund för uppsatsen behandlar teorier och tidigare forskning som knyter an till både konsultens arbetsroll och känslan av tillhörighet med organisationer samt dess eventuella påverkan i arbetet.

På pediatriska akutvårdsavdelningar vårdas barn mellan 0-18 år med skilda behov. Dödsfall är ovanliga men när de sker ställs vårdare inför Utmaningar. Det döende barnets specifika behov tillgodoses oftast av både de naturliga och de professionella vårdarna där vårdandet blir en balansgång mellan att lindra och att bota. Syftet med denna deskriptiva, induktiva studie var att beskriva professionella vårdares upplevelse och erfarenhet av att vårda döende barn på en pediatrisk akutvårdsavdelning. Metoden var kvalitativ, där djupintervjuer analyserades med vägledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhållningssättet.

Alla typer av inlärningssvårigheter påverkar matematikinlärningen. Detta examensarbete önskar ge svar på vilka symptom olika inlärningssvårigheter kan ge och vilka åtgärder man kan sätta in för att hjälpa eleverna. Dessutom önskar arbetet ge svar på om det finns lika mycket kunskap på skolorna om läs- och skrivsvårigheter som om matematiksvårigheter och om eleverna upplever att elever i olika typer av svårigheter får den hjälp de behöver.För att göra detta har jag dels gjort en litteraturstudie och dels en enkätundersökning bland speciallärare/specialpedagoger, lärare och elever.Det är viktigt att uppmärksamma elever i alla typer av inlärningssvårigheter så att undervisningen kan anpassas till den specifika elevens förutsättningar. Eleven ska ges möjligheter till adekvata Utmaningar så att elevens självkänsla stärks och dess motivation till att fortsätta lära sig blir stor. Elevens uppgifter ska därför stärka dess svagheter, men också belysa och utveckla dess styrkor.Enkätundersökningen visar att skolorna har mer kunskaper och bättre rutiner för att upptäcka och arbeta med elever i läs- och skrivsvårigheter jämfört med elever i matematiksvårigheter.

Vi har utvecklat och utvärderat en prototyp som skulle kunna användas för att tilldela könummer i den offentliga servicesektorn. Prototypen är utvecklad i programspråket Visual basic och är konstruerad för att kunna simulera en vanlig köautomat. Rapporten innehåller en hel del information och betraktelser inom området WAP, allt lagt på en förklarande nivå. En stor del av arbetet och denna rapport är också tillägnat implementeringen av en Perl databas. Perl har ett mycket bra stöd för de flesta databaser.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka unga elitfotbollsspelares förhållningssätt och inställning till sin elitsatsning.Frågeställningar:? Hur upplever unga elitfotbollsspelare stress och återhämtning?? Hur upplever unga elitfotbollsspelare sina föräldrars närvaro och reaktioner påprestation?? Vilka förutsättningar upplever spelarna finns för att uppnå sina mål?MetodVi har genomfört en kvalitativ intervjustudie, där sammanlagt sex spelare från två av Stockholms storklubbar deltog (klubb med A-lag i Allsvenskan eller Superettan). Spelarna valdes utifrån att de är framstående i sin åldersgrupp och studerar på ett fotbollsgymnasium. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervju. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys KASAM-teori samt Bronnfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell.ResultatResultatet visar att föräldrarna har en stor betydelse för spelarna.

Hur ska resultatet av ett krig mätas, på vilket sätt är det möjligt att opartiskt bedöma vem som vunnit eller förlorat. I många fall är resultatet uppenbart, ingen tvivlar t.ex. på att Storbritannien vann Falklandskriget, utfallet på slagfältet motsvarar uppfattning av vem som vann kriget. Men i många moderna krig är situationen en annan, utgången kan vara omtvistad, eller så är det svårt att uppfatta om kriget överhuvudtaget har avslutats. I uppsatsen används score-keeping teorin som är ett sätt att analysera resultatet av ett krig, vilken aktör vann? Fallet som analyseras är Libanonkri-get 2006 som utkämpades mellan Israel och Hizbollah och är intressant då resultatet dels är om-tvistat samt att det skedde mellan en stat och en organisation som är grupperad inom och verkar ifrån en annan stat.Uppsatsens syfte är därför att utifrån score-keeping teorin analysera Libanonkriget 2006.Den vetenskapliga frågan som skall besvaras är: Vilken aktör kan sägas ha vunnit Libanonkriget 2006 utifrån score-keeping teorin.Designen för undersökningen är en teorikonsumerande studie av Libanonkriget 2006 där av teorin givna variabler operationaliseras för att kunna ställas mot ett urval ur empirin.

Matematiskt begåvade elever är i behov av lika mycket stöd, variation och Utmaningar som alla andra elever. Därför är det viktigt att dessa elever inte kommer i skymundan och får ?klara sig själva?. Syftet med denna studie är att synliggöra matematiskt begåvade elevers uppfattning om hur deras matematikundervisning ser ut idag, hur de själva lär sig bäst, samt hur de anser att matematikundervisningen ska utformas för att de ska ha möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmåga. Med stöd i teori och tidigare forskning valdes sex matematiskt begåvade elever från år 4 ut för att medverka i denna undersökning.