Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. Gymnasiesärskolan tillhör särskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraåring utbildning för ungdomar i åldern 16-20 år. Den har samma läroplan som gymnasieskolan. Under de senaste åren har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskola. Den största procentuella ökningen har andraspråkselever stått för.

Borderline Personlighetstörning är en psykiatrisk diagnos som definieras genom symtom som bristande impulskontroll, relationsproblem och självskadeproblem.Flera av dessa symtom är av den karaktären att de förorsakar beteenden som gör att möjligheten till att ge en god omvårdnad försvåras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors attityder och upplevelser av att vårda patienter som lider av diagnosen BPS.Resultatet analyserades utifrån Evans (2003) modell. Studien har visat vilka Utmaningar sjuksköterskan upplever i mötet med patienter med BPS när det gäller relation och omvårdnad.Sjuksköterskorna beskriver negativa attityder och upplevelser i arbetet med patienter med BPS. Vidare har det framkommit att sjuksköterskorna har föreställningar om egenskaper av farlighet och manipulation när det gäller patienter med BPS.

Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas.Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på geografisk spridning.Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team.

This study focuses on a specific organization of a Security Operations Center (SOC) as a case studyto first identify specific challenges related to the work process, preceding with identifying whichprinciples from various process models, such as agile and traditional methodologies from softwaredevelopment companies, can be implemented. Initially, the study presents relevant research on agile and traditional process models as well asresearch on SOC. Subsequently, six semi-structured interviews are planned and conducted withemployees within a specific SOC-type organization to identify the current work process and thechallenges affecting the organization?s work process. The results of this study indicate a description of the current work process in the organization aswell as a variety of challenges related to technical and organizational issues.

Sammanfattning För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora organisatoriska Utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka Utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

InledningMellanchefens roll hamnar alltid i kläm på grund av att den ständigt pressas av att följaoch genomföra ledningens beslut uppifrån samtidigt ska mellanchefen jobba för attmedarbetarna ska ha det bra och trivas på arbetet. Dessutom behövs en balans mellanekonomi, budget och avdelningens resultat. För att klara av de krav som ställs på enmellanchef måste organisationer erbjuda stöd och stödfunktioner.SyfteSyftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för hur stöd och stödfunktionerfungerar, samt hur de underlättar i en mellanchefs arbete. Vi har också i avslutningenvalt att ge rekommendationer om hur organisationer kan arbeta med stöd ochstödfunktioner.MetodStudien har genomförts genom en fallstudie inom Kalmar kommun. Den har haftutgångspunkt i mellanchefens roll och den synen som människor i den rollen hargentemot stöd och stödfunktioner och hur de hjälper dem.

Hållbarhet är ett begrepp som varje landskapsarkitekt ofrånkomligen tvingas att förhålla sig till. Frågan för denna kandidatuppsats är på vilket sätt det görs. Målet är att undersöka landskapsarkitektens förhållande till och tillämpning av hållbarhet och hållbar design, för att på så sätt bidra till att lyfta en diskussion kring vilken roll landskapsarkitekten spelar inom arbetet för att skapa ett mer hållbart samhälle. Genom granskning och analys av litteratur samt genom en intervju ämnar uppsatsen svara på tre huvudsakliga frågeställningar: den första handlar om begreppet hållbarhet, om hur det uppstått och hur det används inom landskapsarkitekturen; den andra frågeställningen gäller tillämpningen av hållbar design; och den tredje rör värdering och analys av hållbar landskapsarkitektur. I uppsatsen undersöks och beskrivs både metoder för att uppnå hållbarhet, hållbarheten som färdig produkt, samt inställningen inom landskapsarkitekturen till hållbarhet och hållbar design i stort. Resultatet visar på ett komplicerat förhållande, ofta speglat i hållbarhetsbegreppets komplexitet, vilket också i stor utsträckning påverkar tillämpningen av hållbar design inom landskapsarkitekturen och metoder för värdering och analys av hållbarhet. Själva komplexiteten framträder genom uppsatsen som en drivande kraft och öppnar för en fortsatt diskussion kring både Utmaningar och möjligheter med tillämpning av hållbar landskapsarkitektur i framtiden..

Många kvinnor med typ 2-diabetes misslyckas med sin egenvård och komplikationer tillstöter. Denna studie sammanfattar ett antal forskningsresultat som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med typ 2-diabetes upplever att leva med sin sjukdom.  Dessa upplevelser påverkar hur kvinnan kan sköta sin egenvård men också ge information om hur sjuksköterskan kan stödja kvinnan. Orems egenvårsteori kopplas till kvinnans egenvård och sjuksköterskans roll.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

Budgeten som styrmedel har kritiserats under lång tid. Kritiker till budgeten har påtalat budgets brister och felaktigheter, andra menar att kritikerna har lämnats alltför mycket tid i rampljuset och hävdar istället att budgeten är lika användbar som problematisk. Det finns mycket befintlig forskning kring budgeten, men forskningen är dock något begränsad vad gäller erfarenheter av budgetavskaffanden. Syftet med denna uppsats är att beskriva erfarenheter av budgetavskaffanden samt förstå varför dessa erfarenheter uppstår. Således kommer denna uppsats fylla en mindre del av tomrummet på området.

Syftet med denna kvalitativa studie var att deskriptivt återge skolsköterskors berättelser om sitt hälsofrämjande arbete med tonåringar. Ett strategiskt urval användes och skolsköterskor från Uppsala, Älvkarleby och Gävle kommun deltog i studien. Datainsamling skedde genom 5 semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet delades in i fyra kategorier: hälsa, hälsoarbete, Utmaningar/begränsningar och skolsköterskans hälsofrämjande arbete.

Studiens syfte var att bjuda in individer inom försörjningsstöd som medskapare genom användarinvolvering, i en för arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i Eskilstuna, obeprövad metod. Verksamheten står inför framtida Utmaningar bland annat på grund av ett högt antal individer i behov av försörjningsstöd och det utanförskap som råder. Det finns en vilja till förändring och verksamheten befinner sig i en förändringsprocess där den vill hitta en kanal mellan klient och verksamhet för att kunna involvera klienten i utvecklingsarbeten utifrån individens behov. Studien består av en kvalitativ undersökning med frågeställningar som avsåg att besvara hur individer inom försörjningsstöd upplever sig vara medskapare samt på vilket sätt metoden ansågs vara användbar. En förhoppning låg i att behoven och medskapandet leder till värde för både verksamhet och klient.

Den första juli i år ska Sveriges apoteksmarknad omregleras, efter ett 40-årigt monopol. I och med förändringen, från att verka på en monopolmarknad till en konkurrensutsatt, ska Apoteket gå från ett tydligt samhällsuppdrag till en marknad med flera konkurrenter, vilket medför en stor omställningsprocess för Apoteket AB. Då Apoteket står inför stora Utmaningar måste de anpassa både sin verksamhet och marknadsandel till den nya apoteksmarknaden. Apotekets målsättning är att fortsätta vara marknadsledare, vilket kräver att de måste förändra sig för att i framtiden kunna axla rollen som marknadsledare. Det blir viktigt för Apoteket att strategiskt arbeta med sitt varumärke för att sedan kunna använda det som en värdeskapande konkurrensfördel och lyckas kommunicera denna fördel för att skapa en stark relation till konsumenterna på en omreglerad marknad.Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett företag som verkar på en monopolmarknad förändrar sin marknadsföring vid vetskapen om en framtida marknad med konkurrens och i sådana fall hur marknadsföringen förändras. En fallstudie om Apoteket AB undersöker syftet.Studien visar att det uppstår förändringar i en organisations marknadsföring vid en omreglering av en monopolmarknad.