Abstract The purpose of this study is to further understand swedish highschoolstudents perspective on the subject of history. In order to produce an answer a series of qualitative interviews were conducted with six students of mixed ages, ethnicity an gender. Their answers were evaluated using relevant didactic theories focusing on the use of history, historical consciousness as presented by Klas-Goran Karlsson. Motivationtheories according to the RISE model. By Edward Hootstien.

I den här studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien är att undersöka diakoners syn påprofetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och Utmaningar. Slutsatsen är att diakonerna är mycket positivt inställda till profetisk diakoni, men de harsällan tid att ägna sig åt den ? kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta profetiskt kan varamycket tunga att bära och svåra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress.

Det har framkommit klagomål att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gällande basala kunskaper relaterat till hälso- och sjukvårdens behov. Denna problematik utgör utgångspunkt för den empiriska studien som är utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det påverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgått ett traineeprogram har genom intervjuer berättat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det påverkat dem själva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehållsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fått se och vara med om mer än vad de troligtvis hade fått om det inte genomgått programmet. Det gjorde att de kände sig väl förberedda för sin framtid inom yrkeskåren och redo för nya Utmaningar..

I denna studie kommer relationen mellan lärare och elev att undersökas utifrån två infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lärarens förhållnings- och tillvägagångssätt. Där kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrån de uppdrag och Utmaningar som läraren ställs inför. Vikten av ett reflekterande förhållningssätt och hur läraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer också beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lärarens påverkan på och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Syftet med följande arbete har varit att undersöka hur lärarstarten för fyra avgångsstudenter vid Lärarutbildningen 2005 har sett ut och vad som har påverkat den. I djupintervjuer redogör de för sitt första år. Berättelserna ställs mot utsagor från andra nyutbildade och erfarna lärare; allt för att se vad som är unikt och vad som är allmängiltigt. Resultatet pekar på att faktorerna för en lärarstart är så många att ett allmänt stödprogram för nyanställda lärare måste hanteras med stor varsamhet. Det är osäkert om nyblivna lärares upplevelser ens är unika för just dem.

Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare.

Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lärplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lärare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hänsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vårt samhälle och präglar hur vi kommunicerar och söker information. Det väcker intressanta frågor att ställa sig. Hur påverkas förskoleklassens verksamhet och hur påverkas diskurserna kring barns skriftspråksutveckling? För oss var det således relevant att undersöka förskollärares syn på kopplingen mellan literacylärandet och lärplattor.

Syftet med den här undersökningen var att få reda på varför man väljer att börja studera till sjökapten och även jämföra om det finns några likheter mellan de som läser tre respektive fyra år. Eftersom vi själva jobbat till sjöss, innan vi börja studera så var valet att börja studera relativt lätt för oss, men vad fick våra kollegor att börja studera? Det finns brist på styrmän till sjöss så förhoppningsvis kan vår undersökning hjälpa högskolor att lättare rekrytera personer. Vår undersökning visar att den största anledningen till att börja studera är det personliga intresset, men även att nya Utmaningar i yrkeslivet har en stor påverkan i studenternas val. Däremot hittade vi ingen större likhet mellan tre och fyra åriga programmet.

I denna systematiska litteraturstudie sammanställs forskning om ämnet utomhusmatematik. Insamlingen av datan har skett via sökningar i databasen ERIC (Ebsco) efter vetenskapligt granskade artiklar. Artiklarna har analyserats och resultatet av studien har gett en tydligare inblick av utomhusmatematik, men även om utomhuspedagogik. Det som återkommer är sambandet mellan matematiken och elevernas vardag, att eleverna måste förstå dessa kopplingar för att kunna utvecklas i matematiken. Studien har visat på vikten av elevdelaktighet, problemlösning samt för- respektive nackdelar med utomhusmatematik.

Abstrakt Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta Utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ?Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning? (Annerstedt, 2007, s. 25).

Funktionsinriktad musikterapi (FMT) kan användas till att utveckla personer med olika funktionsnedsättningar oavsett ålder. I detta examensarbete beskriver jag arbetet med ett barn och en vuxen som har funktionsnedsättningar på grund av hjärnskada. Den ena har en förvärvad och den andra en medfödd skada.Det har funnits skillnader i arbetet med dessa båda personer men likheterna har övervägt. Även i resultatet finns en tydlig överensstämmelse mellan de båda. Min erfarenhet säger att FMT med sin tydliga struktur skänker ro att få tillgång till den egna förmågan.

Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande i naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1 kontextens användning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lärande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lärandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex.

Syftet med studien är att undersöka vad pedagoger på olika förskolor har för syn på barns lärande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens närvaro i utomhusleken. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lärande. Pedagogerna lyfter fram att det är viktigt att vara lyhörd för barns önskemål och behov vad gäller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver närvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och Utmaningar som leder till utveckling i lärandet.

Att vara egenföretagare är en anställningsform som blir allt vanligare och genom att skapa en förståelse för varför denna anställningsform växer ökar även kunskapen om egenföretagarnas drivkraft och trivsel. Motivation har en nära koppling till arbetstillfredsställelse och är en viktig del i egenföretagarnas vardag.  Studiens syfte var att skapa en förståelse om vad som påverkar egenföretagarnas arbetstillfredsställelse och även att ta reda på betydelsefulla motivationsfaktorer. Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av 15 egenföretagare. Resultatet visade att en god arbetsmiljö, Utmaningar och självständighet har en positiv påverkan på arbetstillfredsställelsen medan en hög arbetsbelastning påverkade arbetstillfredsställelsen negativt. Variation och skapande i arbetet, erkännande och utveckling visade sig vara bland de starkaste motivationsfaktorerna för att egenföretagare skulle fortsätta driva sitt företag..

När ett barn insjuknar och därefter diagnostiseras med sjukdomen astma, förändras både barnets och familjens livssituation. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med astma. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de tolv vetenskapliga artiklar som ingick i denna litteraturstudie. Analysen resulterade i fyra kategorier: kontroll och involvering: maktlöshet, oro och rädsla efter att barnet fått diagnosen: sjukdomen förändrar och tär på familje- och närståenderelationen: bristfälligt bemötande och information av vård- och skolpersonal. Föräldrar som lever med ett barn med astma förlorar ofta till en början kontrollen över sin och sin familjs livssituation och de upplever att de måste axla en helt ny roll som förälder.