En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsÀttningar. FörÀldrar som upplever att fÄ ett barn fött för tidigt möter mÄnga utmaningar bÄde under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar pÄ ett sÀrskilt behov av att stödja dessa förÀldrar, sÄ att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov.Syftet med studien var att fÄ en förstÄelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhÀllets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva förÀldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad som har föranlett nÄgra lÀrare i grund- och gymnasieskolan att tillÀmpa Flipped Classroom i undervisningen och vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar de anser detta sÀtt att utnyttja IKT i undervisningen innebÀr..

Studien ska ses som ett bidrag till förstÄelse av de utmaningar som finns i samband med samhÀllsplanering för social hÄllbar stadsutveckling. UtgÄngspunkten tas inte i en given definition utan studien syftar till att undersöka innebörden av social hÄllbar stadsutveckling i tvÄ olika samhÀllsplaneringsprojekt (i Göteborg respektive BorÄs) samt utifrÄn dessa empiriska data dra slutsatser om vad social hÄllbar stadsutveckling kan innebÀra. Dessa tvÄ projekt har erhÄllit medel av VINNOVA för utveckling av innovationsplattformar i samband med utlysningen ?HÄllbara attraktiva stÀder?. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr följande:? Vilka likheter och skillnader finns i de bÄda projektens inriktningar?? Vilken innerbörd har begreppet social hÄllbarhet i de tvÄ undersökta projekten?? Vilka utmaningar framkommer om social hÄllbar stadsutveckling? Metodiskt baseras studien pÄ dokument inom de bÄda projekten samt intervjuer med ansvariga projektledare.

MÀnniskan som Àr i behov av vÄrdande inom omvÄrdnad behöver pedagogiskt lÀrande i form av stöd frÄn sjuksköterskan inför de frÄgor och utmaningar de stÀlls inför. Hur pedagogiskt lÀrande utformas i olika vÄrdsituationer Àr Ànnu inte tillrÀckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det Àr viktigt att kartlÀgga problematiken kring bristen pÄ pedagogiskt lÀrande i omvÄrdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lÀrande Àr inom omvÄrdnad. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvÀrld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvÄrdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

I samband med att globaliseringen ökar stÀlls ocksÄ ökade krav pÄ organisationer. Konkurrenterna finns över hela vÀrlden vilket medför att organisationer stÀndigt mÄste utvecklas för att stÄ sig i den hÄrda konkurrensen; för att överleva. En organisationsförÀndring Àr en utmaning och det krÀvs en tydlig mÄlbild och vision i arbetet för att kunna fÄ med medarbetarna ?pÄ tÄget?. Enligt Ulrich (1998) kan HR ha kompetens att agera förÀndringsagent och dÀrmed bistÄ organisationens ledning i förÀndringsarbetet med att hantera de utmaningar som kan uppstÄ och skapa förutsÀttningar för en effektiv förÀndringsprocess.Syftet med studien Àr att undersöka hur HR kan arbeta för att skapa förutsÀttningar för organisationsförÀndring inom universitets-/högskolesektorn och dÀri identifiera framgÄngsfaktorer och utmaningar.

SammanfattningAllt fler socialarbetare vÀljer idag att Äka ut i vÀrlden för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet Àr av stor relevans för socialt arbete dÄ globaliseringen av vÀrlden gör lÀnder allt mer beroende av varandra och sociala problem krÀver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem pÄ en strukturell nivÄ Àr mycket viktigt inom det internationella fÀltet för att uppnÄ hÄllbara förÀndringar.Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förstÄelse för hur socialarbetare arbetar med förÀndring utifrÄn ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingslÀnder. Det vi frÄgat oss Àr vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstÄ samt vilka metoder och kunskaper som Àr viktiga vid socialt förÀndringsarbete i utvecklingslÀnder dÄ man arbetar utifrÄn ett strukturellt perspektiv. För att svara pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingslÀnder.

I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

SÄvÀl skogsindustrin som samhÀllet i stort stÄr inför stora utmaningar och omstÀllningar. SamhÀllet utmanas av hotet om ett förÀndrat klimat och de följder detta kan fÄ, industrin stÄr inför utmaningar sammankopplade med förÀnderliga marknader och nya teknologier. Det finns dock en möjlighet att lösningen pÄ den enes problem ocksÄ kan bidra till lösningen pÄ den andres. Om skogsindustrin kan producera produkter som kan ersÀtta fossila produkter sÄ Àr det till nytta för sÄvÀl klimatet som industrin. Den hÀr omstÀllningen, mot vad som brukar kallas bioekonomi, Àr arbetets fokus. De nya produkterna finns redan, och utvecklingen av fler gÄr fort, frÄgan som det hÀr arbetet stÀller sig Àr vilka attityder till dessa som finns frÄn politikens sida.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger har för syn gÀllande jÀmstÀlldhetsmÄlen i lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (reviderad 2010) samt undersöka hur pedagoger arbetar för att uppnÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen. Det kommer Àven framföras vilka möjligheter och utmaningar pedagoger finner nÀr det gÀller att uppnÄ jÀmstÀlldhetsmÄlen..

Dagens organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och utmaningar. Det stÀlls högakrav pÄ organisationer i att tÀnka innovativt och att hitta nya smarta arbetssÀtt för attstÀndigt hÄlla sig konkurrenskraftiga och dÀrmed skapa en effektiv verksamhet. Densvenska hÀlso- och sjukvÄrden har upplevt stora radikala förÀndringar de senaste Ären.Dagens teknik i kombination med den globalisering som svenskasjukvÄrdsorganisationer upplever medför stÀndiga förÀndringar, komplexaförÀndringsarbeten och stora utmaningar. I Sverige stÄr vÄrd och omsorgssektorn införstora förÀndringar, utmaningar och möjligheter. Trycket ökar pÄ att anvÀnda smarta,moderna, sÀkra och enkla eHÀlsotjÀnster som kommer att möjliggöra, via informationsochkommunikationsteknik (IKT), samarbetet över organisationsgrÀnser för att erbjudagrÀnsöverskridande vÄrd.

Denna undersökning gjordes med tvÄ enkÀter vid Göteborgs Universitet i LÀrarlyftet II. Det var 16 svar pÄ studentenkÀter och 4 svar till lÀrarenkÀter. Undersökningen genomlyser vilka svÄrigheter och utmaningar det finns för vuxna lÀrare som studerar pÄ distans vid sidan av sitt arbete. I studien anvÀndes konstruktivt perspektiv. Först undersöks hur skolan som institution har vuxit fram och hur teknologi och internet har pÄverkat nya lÀrandemiljöers uppkomst.

Vid insjuknandet i diabetes typ 2 sker en förÀndring i patienters liv. En del av behandlingen vid sjukdomstillstÄndet Àr att förÀndra kost- och motionsvanor. EgenvÄrden Àr en viktig del av de livsstilsförÀndringar som Àr aktuella. Patienterna kan genom egenvÄrden bromsa sjukdomsutvecklingen och pÄ sÄ sÀtt bibehÄlla en god hÀlsa. Tidigare forskning har visat pÄ svÄrigheter i genomförandet av livsstilsförÀndringar.

Första linjens ledares roll har under de senaste Ären blivit mer ansvarskrÀvande. Vad Àr dÄ viktigt för ledare i denna position dÄ det kommer till att Ästadkomma förÀndring? Finns det nÄgra utmaningar första linjens ledare stöter pÄ? Denna studie syftar till att belysa första linjens ledares upplevelse av att leda en förÀndringsprocess. TvÄ frÄgestÀllningar skapades; ?Vad anser första linjens ledare som viktigt i sitt ledarskap för att kunna Ästadkomma förÀndring?? samt ?Vilka utmaningar möter första linjens ledare i en förÀndringsprocess??.