I den här uppsatsen vill jag undersöka vad som får uteverksamhet att fungera respektive inte fungera. En jämförande enkätstudie har gjorts bland pedagoger från totalt sex förskolor med utomhuspedagogisk inriktning respektive traditionell förskolepedagogisk inriktning. Enkätstudien har kompletterats med studier av förskolornas styrdokument. Undersökningen visar att förutsättningar för utomhusverksamhet är god på alla förskolor och intresse finns för utomhusverksamhet. Förutsättningarna är dock bättre på utomhusförskolorna vilket till stor del beror på att deras utomhuspedagogiska inriktning skapar detta.

AbstractSyftet med den här uppsatsen är, att ta reda på vilken betydelse elevernas laborationer under grund skolan senare år har, och om laborationer i kemi bidrar till utvecklingen av förståelsen av kemi. Vidare vill jag undersöka, om eleverna tycker att laborationerna är lärorika och förstår syftet med dem.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkätundersökning med tre klasser i årskurs nio i grundskolan. Grundskolan delar lokaler med gymnasieskolan, vilket bidrar till samordningsmöjligheter, samt att laborationssalar, och material är bra. Resultatet visar, att eleverna har likartade åsikter om laborationernas betydelse för förståelsen av kemi. Undersökningen visar också, att eleverna tycker om laborationerna och tycker att de är lärorika, samt att laborationerna bidrar till förståelsen av kemins teori.

Frågorna jag ställer i mitt forskningsarbete utgår från pojkars bristande intresse för skönlitteraturläsning. Problemet har uppmärksammats såväl i massmedia som inom skolvärlden. Syftet med min uppsats är att undersöka varför fyra pojkar är ointresserade av att läsa skönlitteratur, vad de läser, när de läser och var de läser. Arbetet innefattar även frågeställningen om de vet varför skönlitteraturläsning ingår i skolans uppgifter och vad som är positivt med läsningen. De didaktiska frågorna varför, var, när och vad utgör en grund för min frågeställning.Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra pojkar i grundskolans år 8.

Bakgrund och problemdiskussion: Under 2000-talet pågick en diskussion beträffande att vi i Sverige, i likhet med andra länder i Europa, skulle avskaffa revisionsplikten. Ordet revision har sitt ursprung i det latinska ordet revi´sio som betyder återseende. Detta kan förklara innebörden av vad en revision är, det vill säga en granskning i efterhand av ett företags redovisning och förvaltning. Utredningen resulterade slutligen i en ny lag som trädde i kraft år 2010. Resultatet blev en kompromiss där revisionsplikten avskaffades för cirka 70 procent av de svenska aktiebolagen.

Denna uppsats har kommit till under våren 2008 med anledning av vårt intresse om hur Rehabiliteringssamverkan upplevs både av handläggare vid Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt deltagare vid denna samverkansform. Vårt intresse har resulterat i att vi har gjort en djupare litteraturstudie av regelverket gällande Arbetslivsinriktad rehabilitering och därefter gjort kvalitativa intervjuer med några deltagare och handläggare vid denna samverkan med ett sociologiskt perspektiv på samspel. Vårt resultat visar att Rehabiliteringssamverkan handlar till stor del om par- och trepartsrelationer mellan myndigheterna och deltagarna och används för att nå ett lyckat resultat tillbaka till arbete. I dessa relationer ses helhetssynen som en viktig aspekt genom att deltagarna får nå resultat i den takt de förmår. Samverkan mellan myndigheterna är betydelsefullt för att lyckas med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen..

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken inställning elever har till NO och teknik. I undersökningen användes enkäter som är utformade som intervjublad, med öppna svarsfrågor, vilket gör att det är elevernas tankar som framkommer i svaren. Det är 320 elever från fyra olika skolor i årskurserna 4-6, som är med i studien. Detta för att resultat mellan skolor skulle kunna jämföras. Av resultaten framgår att de flesta eleverna har en positiv inställning till NO och teknik.

I detta arbete presenteras och diskuteras skapandet och resultatet av en iOS?applikation som skall vara till hjälp för lärare i grund? och gymnasieskolan.Vid arbetet kring större applikationer måste plannering och utförande ömsom stötas mot varandra. Mycket av tiden och arbetet går till att skifta mellan olika programmatiska och visuella lösningar, för att i slutändan nå det som stämmer bäst överens med det önskade resultat. Att minimera denna tidsåtgång och att skala bort sekundär funktionalitet har varit en stor utmaning för mig, men också det jag har lärt mig absolut mest av.Slutresultatet blev en användbar produkt men med, från planneringen sett, en reducerad funktionallitet. Jag ser möjligheter i, och hoppas kunna ägna tid åt, en utvekling av produkten i framtiden, var jag kan dra nytta av den lärdom som arbetet har fört med sig..

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med sju förskollärare och sju lärare. Syftet var att införskaffa kunskap om hur utomhuspedagogik används som arbetssätt i förskolan och skolan. Resultatet visade att de förskollärare och lärare som deltog i studien arbetar med utomhuspedagogik men i olika stor utsträckning och med olika mål. De menade att det handlade om ett intresse för huruvida de själva vill arbeta med utomhuspedagogik eller inte, men även om de kunskaper de besitter. Många lärare ansåg att förskolan använder sig av detta arbetssätt mer än vad skolan gör, några av lärarna tyckte att de har tydligare mål med vad de vill uppnå tillsammans med eleverna.

Syftet med undersökningen var att se om elevernas förståelse och intresse för kemi påverkas av det sätt med vilken undervisningen bedrivs i ämnet.Arbetet bygger på en jämförande studie mellan två skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning.Undersökningen består av fyra moment. Två olika typer av elevenkätundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar från två provfrågor vilka båda syftar till att belysa elevens förståelse för det efterfrågade. Alla moment har genomförts på de båda skolorna.Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit  i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang på en högre nivå och därmed visar de också en djupare förståelse för ämnet än vad de elever som blivit undervisade med så kallade traditionella metoder gör.Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiämnet högre  bland programmets olika ämnen jämfört med de andra eleverna. Samtidigt som de även visar ett större intresse för vidare studier inom kemi än de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning.En anledning till skillnaderna  kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds många möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltänkande, vilket leder till att kemiämnet upplevs mindre abstrakt och därmed mer intressant..

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin.

Mycket litteratur pekar idag på att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och lust för matematiken.

In the Western world the interest in science in schools is steadily declining. Focusing on interest is important to encourage students to lifelong learning which is a written purpose of the Swedish curriculum. This literature study examines if biology education outside in nature could be a part of the solution for this problem and the question of issue is how can education outdoor enhance students? interest for biology and what other aspects does this effect simultaneously? The method of block search was selected for addressing this question, utilizing the ERIC and ERC databases. The results show that situational interest increased with outside education due to aspects such as: novelty, hands-on, knowledge acquisition and social interaction.

Både nationella och internationella utvärderingar indikerar att svenska eleverskunskaper i naturvetenskap har försämrats. Utbildningsdepartementet och Skolverketanser att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena måste förändras för atteleverna ska utvecklas inom NO. Den här uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hurNO-undervisningen kan förändras för att eleverna ska känna intresse och engagemang.Den empiriska undersökningen är utförd i form av fokusgruppsamtal med elever iårskurs fem. Resultatet har sedan ställts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jämför jag även resultaten med vadtidigare forskning säger om hur NO-undervisningen kan förändras.

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns föreställningar om källsortering samt sophantering. Syftet är även att ta reda på hur barn tänker om ämnet sopor/skräp, vad är skräp enligt dem och varför sorterar vi våra sopor? Examensarbetet utgår ifrån kvalitativa intervjuer av tio barn från förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram där man kan se likheter och skillnader mellan ålderskategorierna. Därefter har vi genomfört olika jämförelser bland några av barnen för att se om det är ålder, kunskaper eller intresse som är beroende av vad barnen svarar.

Det är lätt att ta för givet att anställda, och i vårt fall förändringsagenten, arbetar i organisationens intresse när faktumet kan vara det motsatta. Vår studie granskar ett tämligen tabubelagt ämnesområde inom företagssfären. Syftet med studien är således att på ett deduktivt sätt studera hur ledningsgrupper arbetar för att säkerställa att förändringsagenten inte jobbar i självintresse, och vilka verktyg lednigen kan använda sig av för att motivera förändringsagenten att jobba i organisationens intresse. Genomförande har skett genom att måla upp en empirisk illustration genom intervjuer med fyra olika företag inom olika branscher för att bredda bilden av hur olika företag arbetar. Vår första slutsats är att det är tämligen svårt att intressera företag att tala om självintresse i och med att det är ett så tabubelagt ämne.