Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag på förskolegården, därför bör denna ges betydelse och innehåll. Barn behöver lära sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lärande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet är att ta reda på hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegården, hur de använder den och vilken betydelse de anser den har för barns lärande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts, där sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats.

Syftet är att undersöka några lärares erfarenheter och iakttagelser av elever med väl utvecklade matematiska förmågor. Forskning har tidigare gjorts inom området med fokus på eleverna och hur läraren ska arbeta för att gynna elevens utveckling. Fokus i vår undersökning är dock på läraren. Hur denne arbetar med eleverna och förhåller sig till eleven med väl utvecklade matematiska förmågor och resterande elever i klassen. Undersökningen grundas på intervjuer med lärare där de beskriver eleverna och metoder som de arbetade med i klassrummet.

I detta examensarbete är syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på en förskola. Frågeställningarna är; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgår pedagogerna från; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas så att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var även att få kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgångar, att eleverna arbetade med något helt annat eller blev tilldelade svårare uppgifter. Studien belyste också att eleverna kunde Utmanas i problemlösning genom att läraren ställde högre krav på dessa elevers kunskaper.

Syftet med studien är att undersöka barnens delaktighet i temaarbetet på en förskola som arbetar utifrån ett Bifrostinspirerat arbetssätt. Jag har försökt beskriva, analysera och förstå pedagogernas förhållningssätt till barnens delaktighet, barnens påverkansmöjlighet vid temaarbetet och hur delaktiga barnen är i verksamheten. För att få ett underlag att bearbeta har jag inledningsvis genomfört en litteraturstudie, därefter observerat och slutligen intervjuat pedagoger som är verksamma på förskolan där studien genomfördes. Studien visar att de faktorer som skapar förutsättningar för barnens möjlighet till påverkan i temaarbete samt delaktigheten i verksamheten främst är beroende av pedagogernas förutsättningar för planering och barnens ålder. Pedagogernas förhållningssätt till barns delaktighet i verksamheten är positiv och intervjuerna visar att deras intentioner är att Utmana och fånga barnens intresse vid temaarbetet.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker på att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och med hjälp av olika uttrycksformer främja barns utveckling och lärande. Förskolelärarens roll är att stimulera och Utmana barnet i en innehållsrik och inbjudande miljö. Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra förskolelärare resonerar gällande kommunikation med barn i yngre åldrar på förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehåller strukturerade intervjuer. Våra intervjuer genomfördes på två förskolor i två olika kommuner i Sverige där fyra förskolelärare tillfrågades.

Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger i förskolan uppfattar att de gör för bedömningar och hur de använder dessa för att utveckla verksamheten. Som metod använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskolan. Två förskollärare, en som har arbetat länge i verksamheten och en yngre med utbildning förankrad i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. En barnskötare med lång erfarenhet av arbete med barn i behov av särskilt stöd och två barnskötare som vidareutbildar sig till förskollärare. Resultatet visar att pedagogerna upplever bedömning i förskolan som nödvändigt och användbart för verksamheten och barnens bästa men det visar också att det finns vissa dilemman med hur man ska gå tillväga och på vilka grunder pedagogerna bygger sina bedömningar.

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill läxhjälp riskerar att Utmana utbildningssystemets likvärdighet utifrån ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att på så sätt närma mig ett svar på vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av läxhjälp från läxhjälpsföretag kan innebära. Jag har även undersökt hur läxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten såväl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning där fyra pedagoger har fått svara på intervjufrågor som rör deras syn på läxor, och hur de ser på de läxhjälpsföretag som finns att hyra.Läxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör läxor visar på att det finns många olika åsikter kring ämnet. Både när det gäller definitionen av läxan och vem som gynnas av den samma.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker på att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och med hjälp av olika uttrycksformer främja barns utveckling och lärande. Förskolelärarens roll är att stimulera och Utmana barnet i en innehållsrik och inbjudande miljö. Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra förskolelärare resonerar gällande kommunikation med barn i yngre åldrar på förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehåller strukturerade intervjuer. Våra intervjuer genomfördes på två förskolor i två olika kommuner i Sverige där fyra förskolelärare tillfrågades.

Uppsatsen avser att utreda hur August Strindbergs pjäs Fröken Julie avspeglar samtidens bild av kvinnan som sjuklig varelse. Enligt min mening tilltar behovet av att definiera kvinnan som biologiskt svag, i takt med kraven om jämlikhet mellan könen. Uppsatsen argumenterar för Julie som en representant för emancipationskvinnan. Denna, för mannen, hotfulla varelse som inkräktade på hans revir. Julie måste därmed avväpnas, göras svag, sjuk och styrd av sin sexualitet för att sedan utplånas.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.

Syftet med arbetet är att få en djupare insikt i och ökad kunskap om hur man som pedagog kan arbeta i skolan för att hjälpa och möta de lässtarka eleverna i deras fortsatta läsutveckling samtidigt som de bibehåller sin läsglädje. Avsikten är också att undersöka skönlitteraturens roll i ett sådant arbete. För att få fram relevant information till undersökningen intervjuades sju pedagoger på lågstadiet, mellanstadiet och högskolan som samtliga dagligen arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Av resultatet framgår det att en del av pedagogerna använder skönlitteraturen som ett komplement i sin undervisning medan andra menar att de istället använder det som ett läromedel. Det framgår också av resultatet att det finns en oenighet om de goda läsarnas möjligheter att vidareutvecklas i sin läsning.

De som förespråkar en ändring av det rådande läget (status quo), inom exempelvis politik, har visat sig vara mer påverkade av naiv realism än de som vill behålla status quo. Ytterligare studier visar att den politiska tillhörigheten kan vara av betydelse för hur påverkade av naiv realism dessa Utmanare är. I två studier har det testats om naiv realism påverkas av positionen till status quo (Utmana eller försvara) eller av den politiska tillhörigheten. I båda studier har en tydlig favorisering av den egna gruppen påträffats, samt att personer i Utmanarposition gentemot status quo gjorde signifikant större skillnad mellan ingrupp och utgrupp än vad försvarare av status quo gjorde. Den politiska tillhörigheten visade sig inte vara av betydelse.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker på att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och med hjälp av olika uttrycksformer främja barns utveckling och lärande. Förskolelärarens roll är att stimulera och Utmana barnet i en innehållsrik och inbjudande miljö. Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra förskolelärare resonerar gällande kommunikation med barn i yngre åldrar på förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehåller strukturerade intervjuer. Våra intervjuer genomfördes på två förskolor i två olika kommuner i Sverige där fyra förskolelärare tillfrågades.

Matematik har blivit ett omdiskuterat ämne i hela Sverige de senaste åren och detta på grund av de dåliga resultaten som har uppnåtts i olika undersökningar. Det har även visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i läromedel och att detta inte är till någon fördel för elever med särskilda matematiska förmågor. Syftet med arbetet är att analysera om läromedel i årskurs 4 stödjer elever med särskilda matematiska förmågor i deras utveckling och om lärarna får stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en läromedelsanalys av sex förekommande läromedel i grundskolan för årskurs 4. Till läromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg.