Syftet med studien är att belysa hur ett barn med autism kan erbjudas möjligheter till en optimal lärandemiljö i förskolan. De faktorer som är av stor vikt är betydelsen av bemötande, innehåll och aktiviteter i det pedagogiska arbetet. Ute bland förskolepersonal undersöks det vad det var för kritiska och avgörande aspekter som behövdes för att stödja barnens lärande och utveckling i förskolan.De kritiska och avgörande aspekter som betonas i undersökningen är hur materialet och verksamheten är utformat för att tillgodose barn i behov av stöd. Pedagogerna har framhållit att erfarenheter är av stor vikt att ha med sig eftersom de blir en form av ?pedagogisk nyckel?.

Denna uppsats, Läraren och den praktiska verkligheten, handlar om hur lärare gör föratt omforma sina ämneskunskaper till ämnesdidaktiska, vilka metoder de använder iundervisningen för att medvetandegöra elevernas inlärning, samt hur lärarna gör för attUtmana och inspirera elevernas lärande och kunskapsutveckling. Teorierna som använtsi studien är läranderum, proximala utvecklingszonen, autonomous learning, learning tolearn och pedagogical content knowledge, vilka även ligger till grund för denanalyserande delen.Resultaten i studien visar att en fungerande gruppdynamik är avgörande för en godarbetsmiljö, en ständig dialog utifrån elevens perspektiv bör föras för att skapamedvetenhet hos eleven gällande lärprocessen. Utveckling av självständigt lärande skergenom tydlig kommunikation mellan lärare och elever, det vill säga att läraren är tydligmed anledningen till arbetsområdet, informationen kring anvisningarna, samt finns somen tydlig vägledare för att guida eleven genom ämnet. Vidare handlar omformning avämneskunskaper för lärare i praktiken om att reflektera, utvärdera och utvecklaplaneringen och den genomförda undervisningen..

Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller Utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi.Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt.

Bakgrund: Fler än 800. 000 personer i världen dör av suicid varje år. Psykisk ohälsa var den vanligaste riskfaktorn. Suicidala patienter kunde hos sjuksköterskor väcka varierade känslor och Utmana deras existentiella frågor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors attityder till suicidala patienter inom sjukvården.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om hur tre grundskolelärare använder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgå från följande frågeställningar i min studie: ? På vilka olika sätt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en årskurs 1, 2 och 4? ? Vilka anledningar anger lärare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan är de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna? ? Hur uppfattar lärare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition? Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehåller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förändring för att motsvara samhällets utveckling. Jag har använt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder är intervju och observation. Undersökningarna är gjorda på en skola, där jag har besökt tre olika skolklasser i två dagar per skolklass.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera om, och i så fall hur, undervisningen i två av grundsärskolans teoretiska ämnen, matematik och svenska, förändrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tolv lärare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsärskolan i minst fem år. Vi ville ta reda på om/hur de har förändrat sin undervisning och vad de har för syn på den senaste läroplanen Lgrs11. Utifrån insamlade data ville vi förstå världen från de intervjuade lärarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lärarna i studien är inlästa på och undervisar utifrån den senaste läroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. Lärarna känner sig stärkta av läroplanens påtagliga kunskapsfokus, då de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Innovationsproduktiviteten har blivit allt viktigare i vårt samhälle och ses som en förutsättning för att skapa framgångsrika organisationer. Innovationer springer ur människors kreativitet och initiativförmåga och innebär att omsätta kunskap, kompetens och idéer till praktisk nytta.  Det förefaller som om innovation endast blomstrar under rätt organisatoriska omständigheter. Kärnan i den innovativa organisationen är en kultur som agerar vägvisande med en tro på människan. Nyckeln till innovation blir således organisationers förmåga att förhålla sig till förändring i en ofta kaotisk miljö med människan i centrum. Som ett led i detta arbete behöver organisationer kontinuerligt ta temperaturen för att tydliggöra både den nuvarande och den önskade kulturen.

Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om vilka möjligheter till lärande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lärandeobjekt i en liten och i en stor undervisningsgrupp, där antal barn per lärare varierar.Studiens teoretiska ansats är utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken är lärandets objekt, som är förmågor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lärandets akt, som handlar om hur lärandet går till. Läraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lärande för barn genom att rikta barns uppmärksamhet mot lärandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lärandeobjektet och av barns erfarenheter samt att Utmana barns förståelse för lärandeobjektet. Två undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lärare har observerats med hjälp av videoinspelning.Resultatet i studien visar att antalet barn per lärare påverkar kommunikationsmönstren kring lärandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds många fler möjligheter till lärande än barn i den stora gruppen.

I dag kommunicerar vi som aldrig förr. Våra möjligheter till att vara i kontakt med och interaktivt integrera med andra människor världen över bara växer. Sociala medier i form av exempelvis bloggar, Facebook, Twitter, Xbox Live, Youtube är saker som redan är ett moment i vardagen för många. Och ses inte som något konstigt. Vi lever för att kommunicera och utrycka oss och skapar vår egna kommunikativa kultur utifrån de behov vi har.

Som medmänniskor och i lärarprofessionen anser jag att vi måste ha en bra förståelse för genus, då det påverkar vår pedagogiska grundsyn och hur vi är som människor. För att kunna Utmana könsnormer på ett konstruktivt sätt menar jag att vi måste förstå vad barnen har för syn på genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jämställdhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrån högläsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snälla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i Snäll (2008) representerar den snälla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frågeställningar är hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den påverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

Detta examensarbete har sitt fokus på förskolebarnens lek och dess olika former med handdockan. Syftet med denna studie var att undersöka hur barnen intregerar med handdockan och hur de använder dem som medierande redskap. Undersökningen var utförd som en observationsstudie av barnen på en förskola i åldern 3-5 år.De resultat som framkommit pekar på att en handdockas närvaro i barnens lek kan te sig på skilda sätt. Barns möte med handdockan kan både inspirerea, Utmana och försvåra leken. De lekformer som synliggjorts i denna studie visade att imitation och transformation stod i centrum.

Denna uppsats behandlar hur pedagogerna arbetar med den fortsatta läsutvecklingen. Särskild vikt har lagts vid vilka faktorer pedagogerna anser viktiga i sitt arbete med att uppnå läsutveckling hos eleven. Syftet är att upptäcka de faktorer som är avgörande för pedagogernas arbete i skolans tidigare år med läsutvecklingen. Det är pedagogernas egna tankar, upplevelser och erfarenheter som kommer att vara i fokus i empiridelen av vårt arbete. Vårt mål är att skapa en så komplett bild som möjligt över de faktorer som har en avgörande betydelse för pedagogernas arbete med den fortsatta läsutvecklingen i skolan.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi.

I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger.