Sökresultat:
1792 Uppsatser om Utlandsfödda studenter - Sida 44 av 120
Bolognaprocessen - LÀrarutbildares uppfattningar om processen vid Högskolan i Halmstad
Intresset för den mÀnskliga utvecklingen och grÀnsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vÄr historia. Det har nu tagit en ny vÀndning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte Àr att stÀrka Europa ? som utbildningskontinent ? men Àven att öka mobiliteten och underlÀtta för lÀrare och studenter.VÄrt arbete inriktar sig pÄ lÀrare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lÀrarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mÄl Regeringen satt upp i Ny vÀrld ? ny högskola (2004/05:162).
Den svenska polisen Àr slö, oÀrlig och dessutom invandrarfientlig ? eller?
Denna uppsats undersöker attityder och fördomar gentemot mÀnniskor med annat etniskt ursprung Àn svenskt och Àven gentemot den svenska polisen. HuvudfrÄgan gÀllde om det fanns nÄgon skillnad mellan polisaspiranters och studenters uppfattning om skuldfrÄgan ? som den bestÀms av polisen - vid rÄn begÄngna av personer med skilda etniska ursprung. Tre grupper (n = 108) -polisaspiranter, studenter och yrkesverksamma poliser deltog i studien som genomfördes genom en enkÀtundersökning. Studien visade att det ej finns nÄgra större skillnader i attityd och fördomar grupperna emellan och att dessa attityder och fördomar ej heller Àr speciellt framtrÀdande..
Live slow motion: from idea to product
Vi ville undersöka om det var möjligt att pÄ en begrÀnsad budget bygga och programmera en Live Slow Motion-maskin för att generera repriser under en TV-sÀndning. Utan tillgÄng till dyrare specialtillverkad hÄrdvara skulle allt skötas i mjukvara pÄ i grunden en vanlig konsument-PC. Vi ville sÄ lÄngt som möjligt att vÄr maskin skulle efterlikna de etablerade produkter som anvÀnds i TV-branchen dÄ vÄr förhoppning var att maskinen skulle kunna utnyttjas av TV-studenter efter fÀrdigstÀllandet. Vi ville dock inte begrÀnsa oss för mycket, utan vi skulle försöka förbÀttra de saker vi ansÄg behövde förÀndras..
"NÀr jag blir stor dÄ ska jag fan bli kille" : en studie i hur genus Äterskapas bland idrottslÀrarstudenter
SammanfattningSyftet var att studera hur idrottslÀrarstudenter Äterskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Vilka exempel pÄ upprÀtthÄllande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? PÄ vilka sÀtt bryter studenterna mot de i klassen rÄdande genuskontrakten? Hur förÀndras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?MetodUnder en tre veckors period utfördes Ätta löpande observationer med fokus pÄ kritiska hÀndelser. De kritiska hÀndelserna vi fokuserade pÄ var dÄ könsroller upprÀtthölls och dÄ rÄdande könsmönster bröts. För att fÄ en djupare förstÄelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusÄterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfÀllet sex intervjuer av kvalitativ karaktÀr.
I valet och kvalet - Studenters tankar kring konsumtion
Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtionFörfattare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsatsExaminator: Magnus Ring Handledare: Ă
ke NilsénSyfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhÄller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram vÄra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhÀllet erbjuder samt hur deras behov och begÀr efter marknadens produkter tar sig uttryck och dÀrtill Àven hur de anvÀnder dessa som ett medel för att framstÀlla sig sjÀlva. FrÄgestÀllning: HuvudfrÄgan vi stÀllt inför uppsatsarbetet Àr, hur upplever och förhÄller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhÄllningssÀtt till konsumtion?Metod: I relation till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att anvÀnda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att anvÀnda denna metod och göra intervjuer med tio studenter pÄ Högskolan i Halmstad var att fÄ fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jÀmförelser i vÄrt insamlade material.
Vad styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare? : En undersökning riktad mot studenter vid Ekonomprogrammet pÄ Högskolan i GÀvle
Vi Àr intresserade av att studera ?vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare? eftersom vi sjÀlva Àr ekonomistudenter och har börjat fundera pÄ framtida arbetsgivare.Det Àr Àven intressant för företag och organisationer att veta vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare eftersom det kan gör det lÀttare att locka till sig passande arbetskraft. Men nÀr företagen och organisationerna vÀl har hittat rÀtt medarbetare gÀller det att behÄlla dem och genom att veta vilka behov de anstÀllda har kan arbetsgivaren tillfredsstÀlla dessa behov, vilket resulterar i nöjda anstÀllda.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka vad som styr ekonomistudenterna val av framtida arbetsgivare utifrÄn deras motivationsfaktorer och om dessa motivationsfaktorer stÀmmer in pÄ befintliga motivationsteorier. Vi Àr dessutom nyfikna pÄ om företag och organisationer vet vad som intresserar ekonomistudenterna samt vad som kan fÄ studenter att vilja bosÀtta sig i GÀvle efter avslutade studier.Vi anvÀnde oss av mailintervjuer för att samla in material till vÄr undersökning eftersom vÄr första idé om att ha fokusgruppsdiskussioner inte gick att genomföra pÄ grund av lÄgt intresse. Mailintervjuerna genomfördes med nio stycken ekonomistudenter vid Högskolan i GÀvle och tre stycken organisationer i GÀvle som Àr med i NU!, NÀringslivsintegrerad utbildning.För att fÄ djupare insikt i vad som motivera mÀnniskor har vi valt att fördjupa oss i ett flertal motivationsteorier.
Immigrationens effekter pÄ arbetsmarknaden i Sverige : -En studie om immigrationens inverkan pÄ sysselsÀttningen bland inrikes och utrikes födda arbetstagare.
Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..
Vilka faktorer pÄverkar anvÀndandet av kunskapshanteringssystem?
Denna studie Àr en fallstudie i syfte att visa pÄ vilka faktorer som pÄverkar anvÀndande av kunskapshanteringssystem pÄ en arbetsplats med speciella förutsÀttningar. Det studerade fallet Àr en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar pÄ egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar pÄ att anvÀndande av andra system Àr en viktig faktor som kan förhindra bÄde delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jÀmförts med tre tidigare studier för att visa pÄ likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsÀttningar..
FörvÀntningsgapet ur tvÄ perspektiv
Titel: FörvÀntningsgapet ur tvÄ perspektiv Problemdiskussion: Ett förvÀntningsgap uppstÄr nÀr intressenter har förvÀntningar pÄ revisorn som inte motsvarar vad revisorn egentligen ska eller fÄr göra. I de allra flesta fall handlar det om att förvÀntningarna Àr för höga. MÄnga tror alltsÄ att revisorer ska göra mer Àn vad som krÀvs av dem enligt lag. FörvÀntningsgapet beskrivs ofta som nÄgot negativt men genom vÄr studie vill vi bidra till en syn pÄ förvÀntningsgapet ur ett annat perspektiv. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda förvÀntningsgapet pÄ ett sÀtt som snarare handlar om de förestÀllningar som finns om revisorer och om dessa aspekter har nÄgon pÄverkan pÄ förvÀntningsgapet.
?... sÄ dÀrför vÀljer jag att vara tyst? En studie om interpersonella konflikter mellan student och handledare under verksamhetsförlagd utbildning pÄ ett Socionomprogram SQ1562,
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka studenters upplevelser av interpersonella konflikter mellan student och handledare som intrÀffat under den verksamhetsförlagda utbildningen pÄ Socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: - Hur beskriver studenterna att interpersonella konflikter förekommer? - Vilka strategier upplevde studenterna var framgÄngsrika vid interpersonella konflikter? - Vilka konsekvenser upplevde studenterna att interpersonella konflikter gav? Studien baseras pÄ kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med studenter som genomfört kursen Handledd studiepraktik SQ1451 pÄ socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Materialet har analyserats med tematisk analysmetod och tolkats med stöd av begreppet erkÀnnande och med teorin om maktbaser. Huvudresultaten var att samtliga studenter kunde redogöra för konfliktsituationer, men som aldrig ledde till öppna konflikter i huvudsak pÄ grund av att handledarna aldrig blev varse att en konfliktsituation ens förelÄg eller att handledarna var lyhörda sÄ att det istÀllet blev lÀrorika diskussioner.
Du fÄr nog skylla dig sjÀlv, tror jag : En litteraturstudie om hur stereotyper och myter pÄverkar attityderna hos studenter till ett offer för vÄldtÀkt
Bakgrund: PÄ senare Är har mÀn som vÄldtÀktsoffer fÄtt en ökad uppmÀrksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen pÄ kvinnor. Det finns mÄnga olika myter och fördomar som tilldelas vÄldtÀktsoffer. Ett offer för vÄldtÀkt drabbas av bÄde fysiska och psykiska men. VÄrdpersonal mÄste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vÄrd till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/förestÀllningar gentemot mÀn respektive kvinnor som blivit utsatta för vÄldtÀkt.
Bluewash ? Greenwash pÄ individnivÄ : attityder och uttryckta attityder bland studenter vid Linnéuniversitetet
Dagens konsumtionstakt har skapat debatter kring Àmnen som globalisering, mÀnskliga rÀttigheter, vÀlfÀrd och miljöpÄverkan. Konsumtionen pÄ ena sidan vÀrlden ger konsekvenser för mÀnniskor pÄ andra sidan vÀrlden. HÀr i Sverige börjar allt fler tÀnka i banorna att nÄgot mÄste göras. Allt fler företag upprÀttar sÄ kallade CSR-policys dÀr de redogör för sitt ansvarstagande.CSR stÄr för Corporate Social Responsibility och innebÀr att företag tar ett socialt och miljömÀssigt ansvar i sitt arbete och bidrar till en hÄllbar ekonomisk utveckling. Men hur viktigt tycker egentligen studenter att CSR Àr? Kan det vara sÄ att studenter Àr positiva till CSR sÄ lÀnge det inte har en negativ pÄverkan pÄ de egna karriÀrintressena?Den hÀr studien syftar till att visa pÄ skillnader i studenters generella attityd till CSR gentemot deras attityd till CSR dÄ de Àr arbetssökande.
?Det Àr en pÀrs att ligga sjuk, man Àr ju lite i underlÀge? Upplevelser av att bli vÄrdad pÄ en utbildningsvÄrdavdelning
Det finns idag begrĂ€nsade kunskaper om hur patienter upplever att bli vĂ„rdade av sjuk-sköterskestudenter pĂ„ en utbildningsvĂ„rdavdelning, UVA, dĂ€r antalet studenter Ă€r större Ă€n pĂ„ en vanlig vĂ„rdavdelning. PĂ„ Södra Ălvsborgs sjukhus utbildningsvĂ„rdavdelningar utgĂ„r vĂ„rden frĂ„n ett etiskt patientperspektiv. Patientperspektivet innebĂ€r ett förhĂ„ll-ningssĂ€tt hos vĂ„rdaren som kĂ€nnetecknas av integritet och vĂ€rdighet. Patienten ska kĂ€n-na ett förtroende fĂ„r vĂ„rdaren och vĂ„rden. UtbildningsvĂ„rdavdelningarna, ?UVORNA?, skall ur detta perspektiv organisera det praktiska arbetet.
En attraktiv arbetsplats: En vÀg till att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare av befintlig och framtida arbetskraft
LuleÄ kommun stÄr inför en generationsvÀxling de kommande Ären. Ett stort antal pensionsavgÄngar medför ett rekryteringsbehov pÄ cirka 500 medarbetare Ärligen de nÀrmsta Ären samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersÀtta pÄ arbetsmarknaden Àr mindre Àn den som lÀmnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstÄ mellan arbetsgivare gÀller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behÄlla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jÀmföra de krav framtida arbetskraft stÀller pÄ en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar LuleÄ kommuns anstÀllda har om sin arbetsplats för att pÄ sÄ sÀtt hitta förbÀttringsförslag som kan leda till en arbetsplats som Àr attraktiv för bÄde befintlig och framtida arbetskraft vilket Àr grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jÀmförelse av en enkÀt med LuleÄ tekniska universitets studenter, som i studien fÄr representera den framtida arbetskraften, och LuleÄ kommuns medarbetarenkÀt för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare pÄ högre nivÄer i organisationen.
Unga ledare ur ett genuskulturellt perspektiv
Jag har under ett Är arbetat som Pro Kurator pÄ en av Lunds 13 nationer. Mitt jobb gick ut pÄ att sköta kontakten med de drygt 50 utskottscheferna och ansvara för bestÀllningar och leveranser. Nationens högste ansvarige Àr kuratorn. Denna personen har hand om kontakt med myndigheter och universitet och Àr nationens ansikte utÄt. Kuratorn sköter mÄnga administrativa uppgifter som t.ex stipendiefonder och registerhantering.