Bakgrund och problem:Idag expanderar allt fler modeföretag utomlands, och det krävs mycket av företagen för att de ska lyckas konkurrera på en internationell nivå. Uppsatsens problem ligger i huruvida svenska modeföretag bör justera sin ursprungliga marknadsföringsstrategi eller inte när de går ut på nya internationella marknader. Ska marknadsföringen anpassas helt och hållet eller räcker det med att anpassa mindre delar? Denna debatt har länge pågått och det finns argumentationer för att tillämpa både standardiserad eller anpassad strategi. Forskningsfråga:Hur anpassar svenska modeföretag sin internationella marknadsföring på de utländska marknader de är etablerade på? Syfte:Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse i vilken utsträckning de utvalda fallföretagen använder sig av anpassad eller standardiserad marknadsföring på internationella marknader.

Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering på utländska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process där företagen möter diverse svårigheter som kan bero på hinder i form av nya förutsättningar och regelverk som företag inte är vana vid från hemmamarknaden. Det här har lett till frågeställningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osäkerhet som uppkommer i samband med en Utlandsetablering.Genom att studera några detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsättningar på den nya marknaden som har påverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osäkerheten under etableringen. Representanter för Gul & Blå, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angående deras etableringar i Ryssland.Utifrån de valda teorierna rörande internationaliseringsprocesser, vilka härrör från Dunnings OLI-teori, transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nätverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstånd, genomfördes analysen i förhållande till empirin.De förutsättningar som påverkar företagen på den nya marknaden är främst byråkrati, korruption och nödvändigheten att ha relationer med andra aktörer på marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osäkerhet genom att ha kontroll över verksamheten där närvaro på den nya marknaden genom nybildning av bolag är en väsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet från marknaden sedan tidigare, tillgång till goda relationer, anpassning till gällande marknad, engagemang och tålamod samt med uppdatering av de snabba lagförändringarna, kan de justera sitt agerande i osäkerhetsreducerande syfte..

Bakgrund: Internationalisering har blivit en given aktivitet för många företag, oavsett storlek. Anledningen är för att globala företagsaktiviteter har ökat dramatiskt under de senaste årtionden och gränsen mellan nationella och internationella marknader är idag tunn. Trots att många forskare har undersökt fenomenet och många modeller samt koncept har konstruerats som förklarar företags internationalisering, är de inte alltid entydiga med det empiriska stödet om hur företag internationaliseras och vad som påverkar deras internationaliseringsutveckling. Därmed hävdar många studier att det behövs mer forskning kring företags internationalisering, i synnerhet bland små och medelstora företag då de är viktiga aktörer inom världshandeln. Syfte: Denna studie ämnar ge en större förståelse kring hur företag går tillväga när de internationaliseras och vad som har en påverkan på företagens internationaliseringsutveckling.

Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje år som gått samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina kräver att de svenska affärsmännen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriärer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta.Syfte: Syftet är att ge en vetenskaplig genomgång för läsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hänsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstår vid etableringar i Kina.Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkätundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjälp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats.Slutsats: Uppsatsen tyder på att de kulturella hindren är verkliga och påtagliga. En negligering av dessa är förknippat med allt från konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nätverk har visat sig vara ett grundläggande krav för att ens få möjligheten att försöka sig på en etablering.

Bakgrund: Avståndet mellan länder har försvunnit och världen har blivit mer homogen i och med globaliseringen. Många studier och praktiska exempel visar på att det fortfarande finns betydande skillnader i sättet att göra affärer, liksom i sättet att leda och organisera verksamhet i olika länder. Företag konfronteras därmed med många viktiga frågor i samband med ett internationaliseringsbeslut. Marknadsinformation spelar en central roll för företags Utlandsetablering då kunskap om kunder, konkurrenter, intressenter samt om den institutionella och kulturella miljön ger företag starka konkurrensfördelar på marknaden. Allt fler företag inser vikten av att bevaka och analysera förändringar i omvärlden för att kunna ta väl underbyggda beslut under internationalisering.

The aim of this study is to examine how European companies? stock price is affected by an announcement about foreign direct investment in one of the BRIC countries. Another aim for the study is to examine if the market reacts differently to the three modes of entry methods in a given BRIC country and to examine if the market reacts differently to different European countries. The study also set out to answer if there were any effects of the three modes of entry that was visible a short time after the announcement. To answer and examine this, the authors used the event study approach. The study was conducted with a sample of 47 companies from France, Norway, Spain, Sweden and Germany.

Världen idag kännetecknas av att vara en global arbetsplats där landsgränser inte utgör ett hinder för att människor från olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrån ett ledarskapsperspektiv och se på hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats är att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. Utifrån tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gått till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött på samt vilka lärdomar de svenska cheferna tar med sig från sitt uppdrag.Uppsatsen är en empirisk studie som ägt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmågan att kunna anpassa sitt perspektiv på organisation och ledarskap samt sin människosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag är det viktigt att lära sig om den kultur som kännetecknar ens nya arbetsplats.

Kubera Production som har sitt kontor i Skellefteå är en strategisk kommunikationsbyrå som interesserar sig för hur kulturella skillnader mellan hemsidor kan analyseras och dokumenteras. Inledningsvis presenteras de två frågorna som ligger bakom den här rapporten. De är:Hur påverkar kulturella skillnader utvecklingen av nya hemsidor runt om i världen?Hur kan man eventuellt se och dokumentera de kulturella skillnaderna?Målet är att skapa en broschyr med klara riktlinjer som företaget kan ha använding av vid etablering utomlands. Vad som inte ingår i det här arbetet är grundliga undersökningar av ett land och dess kultur.I teoridelen kan läsaren ta del i hur hemsidor framställs, vilka program som kan användas men också om internationell marknadsföring och vad som är viktigt vid Utlandsetablering av ett företag.

Denna uppsats fokuserar på MediaPilots internationaliseringsprocess som precis har påbörjatsoch som prognostiseras att fortlöpa snabbt. Syftet med denna uppsats är att belysa devalmöjligheter som expanderande företag står inför men framförallt att undersöka huruvidaMediaPilots Utlandsetablering följer Uppsalamodellens prediktioner, detta samtidigt som vivill utreda de konsekvenser som ett snabbväxande företag möter under dessinternationaliseringsprocess.Genom att intervjua MediaPilots styrelseordförande som även är ansvarig förUtlandsetableringarna lyckas vi tillgodose oss med relevant och intressant information för vårtsyfte. Uppsalamodellen, som ligger till grund för uppsatsen, säger att företagsUtlandsetableringar sker långsamt och ofta reaktivt. Det vi finner är att MediaPilotsutlandsexpansion följer Uppsalamodellens prediktioner tillsynes fullt ut, med undantag för ensak ? hastigheten som MediaPilot expanderar med.

Sammanfattning Titel: Kunskapsöverföring via nätverksbaserade relationer ? En studie om Diplomat PR:s etablering nära politiska beslutsfattare i BrysselDatum för inlämning: 7 januari 2010Kurs: Kandidatuppsats HT2009, FöretagsekonomiFörfattare: Linda WängborgHandledare: Cecilia PahlbergNyckelord: Utlandsetablering, kunskapsöverföring, nätverk, relationer, EU Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför ett konsultföretag i Stockholm, vars främsta tillgång är kunskap därav benämningen kunskapsföretag, har valt att etablera sig nära ett nätverk såsom den Europeiska unionens samarbete i Bryssel och vad den relationen har för slags betydelse i kunskapsöverföring. Genom att definiera begreppet kunskapsföretag, gå igenom internationaliseringsprocessen önskar jag senare att komma fram till vikten av nätverksrelationer. Metod: En kvalitativ metod har använts då tre intervjuer har genomförts och fungerat som primärdata. De intervjuade personerna är konsulter som alla är involverade i Utlandsetableringen. Sekundärdata har varit den information som funnits i olika artiklar om företaget och deras egen hemsida. Teori: Teoridelen är huvudsakligen baserad på Nonakas (2001) samt Zander och Koguts (1995) definitioner av kunskapsföretag och Johanson & Vahlnes (1977 och 2009) Uppsalamodell vilken berör både internationaliseringsprocesser och nätverksbaserade relationer. Empiri: Empirin består till största del av primärdata genom intervjuer med representanter från båda kontoren.

Traditionellt isolerad från internationella marknader har Ryssland under de senaste femton åren genomgått stora förändringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i världsekonomi och som resultat till större intresse från utländska aktörer. Detaljhandelsbranschen är en av de mest attraktiva sfärer för utländska investeringar och då inte minst när det gäller livsmedelsförsäljningen. Innan företag bestämmer sig att gå in på en marknad måste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete är därför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utländska etablerare på den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus läggs främst på att genomföra en branschanalys genom att titta på branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella inträdeshinder.

Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap.Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess.

Denna rapport är sammanställd av två studenter vid Luleå tekniska universitet under sommaren och början av hösten -08. Rapporten grundar sig i att IT-företaget Medius AB har haft en kraftig tillväxt och vill se över möjligheterna med att expandera delar av sin forskning och utveckling (FoU) utomlands. Under de senare decennierna har det blivit allt vanligare för företag i västvärlden att flytta delar av sin verksamhet utomlands. Till en början var det främst de stor industriföretagen som stod för Utlandsetableringarna och då handlade det främst om att etablera försäljnings- och produktionsanläggningar. Företagen har på senare tid kommit till insikt om den stora potential som finns med att även förlägga FoU-verksamhet i andra länder.

Globalisering har idag blivit ett centralt begrepp över hela världen, med bakgrund avatt takten i handelsutbyten mellan länder har ökat dramatiskt på senare tid, i kombination med minskade handelshinder. Idag exporterar svenska företag varor och tjänster till den internationella marknaden, som motsvarar ett värde av halva Sveriges BNP. Att fler SMF i Sverige internationaliserar sig medför inte enbart möjligheter utan kan också innebära vissa svårigheter. En ökad ekonomisk integration bland världens företag och utökade globala värdekedjor. Detta innebär att händelser som utspelas på utländska marknaden medför konsekvenser för svenska företag.

This master of economics paper discuss that the globalization has lead to increasing internationalization among small Swedish IT- companies in the service sector. Sweden has a long history of foreign trade but in the beginning of the industrialization only large companies that produced goods answered for the foreign trade. Before, the Swedish companies begun their operations abroad in fairly nearby markets and only gradually penetrated far-flung countries. Now this is no longer possible. When small companies nowadays seek growth in other countries there is no time internationalize with the same approaches as before, especially when the company offers a service.