Syftet med denna uppsats Àr att dels visa koleraepidemins utbredning i AlingsÄs Är 1834 samt att kort jÀmföra den med omgivande stÀder i VÀstsverige och dÄ framförallt BorÄs, och dels se pÄ vilka Äterverkningar, upplevelser och reaktioner sjukdomen skapade hos mÀnniskorna vid denna tid. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts för att utveckla ovanstÄende syfte har varit: Vilka tankar, intryck och upplevelser gav sjukdomen upphov till? Vilka drabbades hÄrdast av sjukdomen? Hur förhÄller sig dödstal, Älder, tidsdatering och social tillhörighet bland döda i en jÀmförelse med BorÄs? Vilka rykten, myter och reaktioner följde i kolerans spÄr? Materialet bestÄr av dödböcker och husförhörslÀngder för AlingsÄs stad och landsförsamling, protokoll frÄn sundhetsnÀmnden i AlingsÄs landsförsamling, kungörelser och nedskrivna samtal frÄn 1834, dagbok och anteckningar frÄn privatpersoner frÄn nÀmnda Är samt litteratur och avhandlingar om AlingsÄs och koleran i Sverige. AlingsÄs stad hade vid sjukdomens inledningsskede en viss brist pÄ lÀkare men detta avhjÀlptes snabbt och situationen var inte vÀrre Àn i andra stÀder vid denna tid. För landsförsamlingen var dock bristen betydande.

AnvÀndningen av trÄdlöst nÀtverk blev under början av 2000-talet mycket populÀrt bland privatpersoner, genom dess mobila fördelar, Tekniken medförde mÄnga fördelar, men ocksÄ mÄnga nackdelar och frÄgan var hur mÄnga som verkligen hade blivit uppmÀrksammade pÄ eller kÀnde till dessa och dÀrefter valt att skydda sina trÄdlösa nÀtverk.Det frÀmsta syftet med denna uppsats var dÀrmed att undersöka pÄ vilken nivÄ sÀkerhetsmedvetandet lÄg i samhÀllet vid anvÀndning av trÄdlöst nÀtverk vid gÀllande tidpunkt. Vidare handlade det ocksÄ om att reda ut gÀllande rÀttslÀge , vid handlingar mot eller via ett trÄdlöst nÀtverk, och mÀta hur utbredd sÀkerhetsanvÀndningen var bland trÄdlösa hemmanÀtverk. För att besvara detta utgick vi frÄn ett positivistiskt och deduktivt synsÀtt, med kvalitativa intervjuer för att reda ut gÀllande rÀttslÀge, pejling av trÄdlöst nÀtverk för att mÀta sÀkerhetslÀget och kvantitativa enkÀtintervjuer, för att fÄ fram typer av sÀkerhetsmedvetande, bland anvÀndare av trÄdlöst hemmanÀtverk. InnehÄllet i alla intervjuer baserades pÄ faststÀlld fakta kring trÄdlöst nÀtverk, risker med tekniken, riskförebyggande sÀkerhetsrutiner och Svensk lag.Vi konstaterade slutligen att gÀllande rÀttslÀge för nÀrvarande var förÄldrat och inte anpassat att hantera de risker som trÄdlöst nÀtverk hade medfört. Vidare visade resultatet pÄ ökad sÀkerhetsanvÀndning bland trÄdlösa nÀtverk i samhÀllet, och att det överlag var yngre anvÀndare som stod för denna ökning.

Internet har utvecklats till en ?Web 2.0? version, dĂ€r nu anvĂ€ndare Ă€r interaktiva med varandra. NĂ€tverksajten Facebook, en av tjĂ€nsterna som ingĂ„r i begreppet sociala medier, har bara funnits pĂ„ Internet i nĂ„gra Ă„r och har redan över 500 miljoner anvĂ€ndare runt om i vĂ€rlden. Sociala medier Ă€r ett enkelt sĂ€tt för att skapa kontakt och tillgĂ€nglighet med sina vĂ€nner och kan bli ett verktyg för sĂ„vĂ€l privatpersoner, företag och organisationer att nĂ„ sina mĂ„lgrupper. Även de statliga verksamheterna kan anvĂ€nda sociala medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmĂ€nheten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ett varumÀrke pÄverkar en stad och dess image. Avsikten med studien Àr att granska hur varumÀrket Stockholm - The Capital of Scandinavia har bemötts av utlÀndska turister och om varumÀrket Àr sÄ pass exklusivt att det kommer att bestÄ Àven i framtiden.En lockande och attraktiv image Àr en stor betydande faktor för en destination som försöker marknadsföra sig gentemot turister. En image kan exempelvis skapas genom ett varumÀrke, vilket presenterar och definierar en destination pÄ ett sÀtt som Àr lockande för potentiella besökare. Stockholms nya varumÀrke riktar sig bÄde mot utlÀndska turister och företag i Stockholmregionens nÀringsliv. Vi har dessutom undersökt hur varumÀrket marknadsförs och om privatpersoner bosatta i Stockholm pÄ nÄgot vis kan hjÀlpa till att stÀrka varumÀrket.Fallstudien handlar om Stockholm Visitors Board, Stockholm Business Region och deras varumÀrke Stockholm ? The Capital of Scandinavia.

Vi vill med denna uppsats undersöka och belysa hur företagens miljöarbete ser ut. Vidare kommer vi att beskriva och förklara hur miljöarbetet redovisas och vem det riktas till.Miljöproblemen runt om i vÀrlden blir mer och mer uppmÀrksammade, vilket har lett till att sÄvÀl privatpersoner som företag har förstÄtt innebörden av sitt handlande. Denna insikt har inneburit att företagen har börjat ifrÄgasÀtta sitt miljöarbete och hur detta ska redovisas. Eftersom det i dagslÀget saknas konkreta regler för detta ser arbetet och redovisningen mycket olika ut. Det gÄr att diskutera om ett vÀlutvecklat miljöarbete kan leda till fördelar för företaget.Studien baseras pÄ ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt med en deduktiv ansats.

Denna uppsats Àr baserad pÄ mitt intresse för Sociala medier och dess multipla funktion i dagens samhÀlle. Kommunikation, information och reklam sprids snabbt i de digitala kanalerna och anvÀnds idag inte bara för privat bruk utan utgör Àven en ansenlig grund för marknadskommunikation. Kanalerna Àr dÀrför idag en billig vÀg att driva marknadsföring via, bÄde för privatpersoner och företag. Jag har i denna uppsats valt att titta nÀrmare pÄ hur man via en av dessa sociala medie-kanaler kan driva en framgÄngsrik personlig marknadsföring. Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka ett Instagramkonto, nÀmligen yoga_girl som idag Àr ett av Sveriges största Instagramkonton med 1,4 miljoner följare.

Upproren i arabvĂ€rlden och VĂ€steuropa har haft olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och olika utfall. Syftet med uppsatsen Ă€r att visa att David Kilcullens teori kring upprorsbekĂ€mpning Ă€r tillĂ€mpig oavsett konfliktens natur eller geografiskt lĂ€ge. Uppsatsen vill illustrera detta genom att pröva teorin mot en annan konflikt Ă€n, konflikten pĂ„ Östtimor och i Irak, ur vilken Kilcullen dragit sina erfarenheter och slutsatser. Min förhoppning Ă€r att det inte finns nĂ„gon skillnad och att teorin dĂ€rför Ă€r fullt tillĂ€mplig och dĂ€rmed Ă€ven kan anvĂ€ndas i ett större perspektiv. Den frĂ„ga uppsatsen dĂ€rmed efterstrĂ€var att svara pĂ„ Ă€r i vilken omfattning Ă€r David Kilcullens teorier kring upprorsbekĂ€mp-ning tillĂ€mpliga pĂ„ en inomeuropeisk, inomstatlig konflikt likt Nordirland.

Sverige Ă€r ett av de frĂ€msta lĂ€nderna inom e-handel. Över 70 procent av Sveriges befolkning handlar varor frĂ„n internet. Trots det har e-handeln av livsmedel inte haft samma tillvĂ€xt som andra varukategorier. Det Ă€r först runt 2008 som företag helt börjat inrikta livsmedelsförsĂ€ljning frĂ„n internet till privatpersoner. En övergĂ„ng till e-handel med livsmedel kan fĂ„ positiva miljöeffekter om det leder till minskat bilĂ„kande.

Tillskottet av nya mÀklarkontor ökar Ärligen och varje Är examineras flera hundra nya fastighetsmÀklare. Att sÀljare jÀmför fastighetsmÀklare har kanske varit vanligast i storstÀderna, men i takt med att konkurrensen hÄrdnar Àven pÄ mindre orter upplever vi att det blivit ett allt vanligare fenomen Àven dÀr. Vi kommer bÄda frÄn en smÄstad och Àr inte frÀmmande för tanken att flytta till en större stad som nyutexaminerade fastighetsmÀklare. Vi frÄgar oss vilka faktorer som Àr avgörande vid valet av fastighetsmÀklare i en storstad kontra smÄstad? Kan vi se nÄgra skillnader? Avsikten med uppsatsen Àr att ge oss en ökad kunskap om vilka faktorer privatpersoner anser viktiga vid valet av fastighetsmÀklare vid en villaförsÀljning.Materialet bygger pÄ tvÄ parallella enkÀtundersökningar, en i Hudiksvall och en i Stockholmsamt intervjuer med branschfolk.

Som privatpersoner ser vi vÀrlden och framförallt Europa krympa framför vÄra ögon i och med dagens globalisering och samtidigt vidgas vyerna för vÀrldens företag. Möjligheten att för företagen kunna anstÀlla personal frÄn alla vÀrldens hörn gynnar bÄde den som söker jobb och den som söker ny personal. Att söka sig till en ny kultur kan verka lockande och allt fler tar tillfÀllet i akt att genom arbetslivet upptÀcka nya delar av Europa men Àr det verkligen sÄ enkelt? I Italien som Àr Sveriges 10:e viktigaste handelspartner finns en rad svenska företag representerade, en kommunikation mellan lÀnderna Àr dÀrför naturlig. Kompliceras denna relation av det faktum att tvÄ kulturer möts eller Àr vÄr bild av att italienska och svenska ledare Àr tvÄ helt olika ledartyper endast en förlegad förestÀllning som för var dag som gÄr suddas ut allt mer.

Bakgrund: Kost och hÀlsa har aldrig varit sÄ utbrett och omdebatterat i media som det Àr idag och Àmnet, som tidigare varit avgrÀnsat till frÀmst professioner som dietister och lÀkare, har funnit nyvunnen mark hos diverse privatpersoner som alla delar intresset för mat och hÀlsosamma levnadssÀtt. I de forum som finns att tillgÄ pÄ Internet idag, ses ett myller av Äsikter kring matens betydelse och trots att Internet som ett diskussionsforum funnits i ett antal Är finns det Àn idag inte sÀrskilt mycket forskning pÄ omrÄdet.Syfte: Fokus i denna studie ligger pÄ argumentationer som kan ses i de kommentarsfÀlt som finns i anslutning till kost- och hÀlsorelaterade artiklar pÄ Aftonbladets hemsida.Metod & Material: Vi har haft som avsikt att se mönster via en kvalitativ innehÄllsanalys av texten, med fokus pÄ argumentationsanalys, och utgÄngspunkt i retorikens olika verktyg.Resultat, Diskussion och Slutsats: Vi fann att de allra flesta kommentarerna kantades av ett innehÄll som tycks bidra med förnuft och logik till budskapet och dÀrefter fanns det flest av typen kÀnslovÀckande uttalanden. Argument av typen sympati och samhörighet fann vi minst av i materialet och tenderade oftare att vara skrivna av kvinnor. Vi har Àven sÀtt att mÀnniskors val av retoriska redskap vid kost- och hÀlsorelaterade argumentationer tycks spegla den syn man har pÄ hÀlsa och hÀlsosam mat i allmÀnhet. Trots vÄrt snÀva urval och flera aspekter av att man i kvalitativa metoder trots allt inte helt kan frÄngÄ ett subjektivt tyckande, hoppas vi kunna bidra till ökad fokus pÄ omrÄdet och fler liknande studier i framtiden, för att ge detta vÀxande hÀlsofenomen mer plats, och sedemera förbÀttra framtida hÀlsokommunikation..

Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförÀndringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvÄrden och dÀrmed förbÀttra vÄrdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vÄrden och pÄ sÄ sÀtt Àven stÀrka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat nÄgra effekter i form av förbÀttrad vÄrdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen.

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för sÄvÀl privatpersoner som företag, nÄgot som uppmÀrksammats och utnyttjats för frÀmjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrÄgasÀttas dÄ sociala medier utgÄr frÄn en plattare hierarki Àn tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes dÀrför i denna rapport.

I en tid dÄ tidningsbranschen stÄr inför en omfattande strukturomvandling, Àr jakten igÄng att hitta komplement och substitut till gamla intÀktskÀllor. Som ett led av detta har intresset vÀckts för att anvÀnda crowdfunding för att finansiera nyhetsjournalistik. Crowdfunding Àr en finansieringsform dÀr privatpersoner och organisationer kan ansöka om ekonomiskt stöd frÄn ett större antal finansiÀrer. FrÄgan Àr dock om det finns en potentiell marknad för crowdfunding-finansierad journalistik i Sverige. Den hÀr rapporten Àmnar kartlÀgga den svenska befolkningens kÀnnedom om, och deras instÀllning till, att finansiera journalistik med crowdfunding. Detta görs genom en enkÀtundersökning som syftar till att svara pÄ följande frÄgor: Vilken instÀllning har den svenska befolkningen till crowdfunding som en finansieringsform för granskande journalistik? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att finansieringsformen ska accepteras av svenska nyhetskonsumenter? Vilka hinder upplever svenskarna till att betala för granskande journalistik med crowdfunding? Resultatet visade att kÀnnedomen om crowdfunding Àr lÄg och slutsatsen Àr att marknaden för crowdfunding Àr omogen i Sverige.

SAMMANFATTNING Syftet med min studie har varit att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar resonerar kring Arbetsförmedlingen, samt hur de upplever mötet med myndigheten. UtifrÄn detta har min ambition varit att söka efter möjliga orsaker till deras Äsikter och upplevelser vilket jag har försökt att klargöra i uppsatsens analys genom att binda samman resultatet med utvalda teorier. De teorier jag valt att anvÀnda mig av Àr: socialisation, identitet, attityd samt rollteori. Jag har Àven anvÀnt mig av tidigare forskning och Arbetsförmedlingens uppdrag för att relatera till resultaten och teorierna. Mitt Àmnesval vÀcktes av att det enligt tidigare studier riktas mycket negativ kritik mot Arbetsförmedlingen och att mÄnga ungdomar verkar ha fel förvÀntningar pÄ vad de gör.