Sökresultat:
12293 Uppsatser om Utländsk bakgrund - Sida 62 av 820
Online 3D presentationer : Vilken teknik Àr mest lÀmplig idag för smÄ och medelstora företag?
Denna rapport beskriver och undersöker olika sÀtt att anvÀnda online 3D i webbpresentationer. 3D stÀlls emot vad som ibland brukar kallas 2,5D (Man fotograferar en produkt ur olika vinklar för att fÄ en serie med bilder som kan ge en fiktiv 3D upplevelse). Rapporten ger bakgrund och historia över online 3D teknologi, ger en översikt över marknaden för online produktpresentationer idag och försöker ge en ögonblicksbild av situationen i andra kvartalet 2007 över en snabb förÀnderlig marknad. Fyra olika 3D system stÀlls mot varandra med hjÀlp av praktiska kodexempel och avslutas med en helhetslösning för dynamisk generering av webbsidor. MÄlgruppen Àr programmerare och webbutvecklare som tar fram material för smÄ och medelstora företag..
Vilka börsbolag Äterköper egna aktier? En studie av Äterköp mot bakgrund av institutionella förÀndringar i redovisningssystemet.
Ă
terköp av aktier Àr tillÄtet i Sverige sedan Är 2000. Denna förÀndring i redovisningspraxis har uppkommit som ett led i en institutionell förÀndringsprocess. En sÄdan process Àr till stor del hÀnförlig till olika finansiella kriser. De senaste Ären har alltmer makt förflyttats frÄn staten till nÀringslivet, vilket möjliggjort förÀndringen i ABL. De tvÄ grupperna Äterköpande bolag respektive ej Äterköpande bolag uppvisar till stora delar tydliga skillnader i karaktÀristika.
Goodwill -En studie av Low- och Hitechföretag pÄ Stockholmsbörsen
Bakgrund och problem: Goodwill har lĂ€nge varit en omdiskuterad post i företags balansrĂ€kningar, inte minst efter finanskrisen som bröt ut under hösten Ă„r 2008. Ă
r 2005 infördes IFRS 3 för att förbÀttra kvaliteten vid redovisning av rörelseförvÀrv. Tidigare gjordes avskrivningar av goodwill varje Är men i och med införandet av den nya standarden skall företagen istÀllet göra Ärliga nedskrivningsprövningar. Dock verkar ingen tydlig bild finnas för hur nedskrivning och vÀrdering av goodwill skall göras och goodwillposterna i företags balansrÀkningar har ökat sedan införandet av IFRS 3.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur de utvalda Low- och Hitechföretagen redovisat sin goodwill och att jÀmföra hur de har gjort sina nedskrivningar av goodwill. Med bakgrund till finanskrisen vill vi Àven se hur företagens redovisning av goodwill har pÄverkats.AvgrÀnsningar: Denna undersökning omfattar bolag pÄ Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Largecaplistor.
Moralen - Socialt eller individuellt konstruerad?
Vi bÀr alla pÄ nÄgon form av moralisk grundsyn, vare sig vi vill det eller ej. Men hur fÄr vi dessa vÀrderingar egentligen? Jag försöker i denna uppsats att hitta nÄgon slags ledtrÄd till hur det egentligen Àr, om moralen kommer ifrÄn mÀnniskan sjÀlv som individ eller ifrÄn den sociala kontexten. Med hjÀlp av nÄgra författare, bÄde ifrÄn vetenskaplig och frÄn mer filosofisk bakgrund, plockar jag fram bÄda synpunkterna pÄ hur det förhÄller sig. DÀrefter har jag anvÀnt mig av fyra stycken intervjuer för att fÄ fram en mer personlig bild av vad moral kan tÀnkas vara för nÄgot.
Flockbeteende bland finansanalytiker : - en studie om de bakomliggande orsakerna
Förekomsten av flockbeteende bland finansanalytiker har i empiriska studier konstaterats pÄ den amerikanska, europeiska och japanska finansmarknaden men sÀrdeles fÄ lyckas förklara vad detta flockbeteende frodas av. Studien motiveras av det faktum att finansmarknaden anvÀnder analytikernas kunskap till att faststÀlla priser pÄ finansiella instrument och dÀrmed Àr det av vikt att belysa bakomliggande faktorer till flockbeteende dÀr inte analytikern baserar sina analyser enkom pÄ fundamentala vÀrden. Mot bakgrund av detta syftar denna uppsats till att komplettera tomrummet inom forskningen och försöka utröna bakomliggande faktorer och förutsÀttningar för flockbeteende bland finansanalytiker pÄ den svenska finansmarknaden. Vi angriper detta problem med en kvalitativ intervjustudie bland finansanalytiker pÄ sÀljsidan som skall utgöra ett underlag för en vidare nyansering och förstÄelse av de bakomliggande faktorerna för flockbeteende. Till vÄr hjÀlp för att nÄ en förstÄelse om detta begrepp har vi anvÀnt oss av teorier frÄn den socialpsykologiska disciplinen, Behavioral finance samt nationalekonomin.
Uppdragstaktik och det svenska officersutbildningssystemet
Syftet med uppsatsen Ă€r att beskriva uppdragstaktikens uppkomst och bakgrund samt nĂ€r börjadeden tillĂ€mpas i Sverige som ledningsfilosofi och pĂ„ vilket sĂ€tt bidrar dagens officersutbildningssystemtill att uppdragstaktik kan anvĂ€nds i den svenska försvarsmakten. Med ledningsfilosofiavses ett förhĂ„llningssĂ€tt, mer Ă€n bara en metod. Inom ramen för syftet Ă€r följande frĂ„gestĂ€llningarintressanta och vĂ€rda att försöka besvara:? NĂ€r uppstod uppdragstaktik och nĂ€r började den tillĂ€mpas i Sverigesom ledningsfilosofi och sĂ„ledes ocksĂ„ som ledningsmetod?? PĂ„ vilket sĂ€tt bör officersutbildningssystemet vara utformat ochstrukturerat för att sĂ€kerstĂ€lla att de utbildade officerarna kan leda ochbli ledda enligt uppdragstaktikens grundtankar?? Ăr vĂ„rt officersutbildningssystem anpassat och utformat för att fĂ„ fram officerare somanvĂ€nder uppdragstaktik som ledningsfilosofi och ledningsmetod?.
Faktorer som pÄverkar andrasprÄksinlÀrning enligt forskare och verksamma andrasprÄkslÀrare
Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ andrasprÄkselevers sprÄkutveckling och vad de anser Àr de viktigaste faktorerna som pÄverkar sprÄkinlÀrning. Syftet Àr att mot bakgrund av forskning om vilka arbetssÀtt som gynnar andrasprÄkselever, se om andrasprÄkslÀrare anvÀnder sig av de metoder forskning föresprÄkar. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma andrasprÄkslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa andrasprÄkselever. Mina informanter Àr vÀl medvetna om faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrning. Informanterna Àr vÀl överens med vad forskning anser pÄverkar inlÀrning av ett andrasprÄk samt metoder som gynnar andrasprÄksinlÀrning. Sambandet mellan elevens sprÄkliga nivÄ och undervisningens innehÄll och utformning pÄverkar elevens sprÄkutveckling..
PATIENTERS OCH VĂ RDTAGARES ERFARENHETER AV HUR TRYCKSĂ R PĂ VERKAR LIVSKVALITETEN
Bakgrund: Med dagens vÀlutbildade vÄrdpersonal och den evidensbaserade sjukvÄrd som bedrivs, Àr det anmÀrkningsvÀrt att nÄgot sÄ basalt som trycksÄr fortfarande förekommer inom vÄrden. Syfte: Att belysa patienters och vÄrdtagares erfarenheter av hur trycksÄr pÄverkar livskvaliteten. Metod: Litteraturstudie genomförd med visst systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt innehÄllande tio artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktÀr kvalitetsgranskade efter ett standardprotokoll. Resultat: Ur patienternas upplevelser framkom fyra teman med tillhörande undergrupper baserade pÄ WHOs definition av livskvalitet: fysisk ohÀlsa, psykisk ohÀlsa, sjÀlvstÀndighet och sociala förhÄllanden. Konklusion: Patienter och vÄrdtagare med trycksÄr upplevde en negativ pÄverkan pÄ sin existens, med en generellt sÀmre livskvalitet som följd..
Regleringen av snabblÄn mot bakgrund av klassiska krediter
Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att undersöka den nya
företeelsen med snabblÄn och se hur dessa regleras i förhÄllande till
klassiska konsumentkrediter och vilka konsekvenser den nuvarande
regleringen leder till. Jag har nu kunnat konstatera att skillnaderna
frÀmst bestÄr av tre situationer dÄ lagen gör direkta undantag vad gÀller
smÄ och snabba krediter. Undantagen bestÄr i ett avsteg frÄn krav pÄ
kreditprövning, avsteg frÄn krav pÄ skriftlighet och avsteg frÄn krav pÄ
information. Den nuvarande regleringen leder till att allt fler hamnar i
skuldfÀllor vilket syftet var att undvika med den nya konsumentkreditlagen.
Idag har samhÀllet förÀndrats och vilket Àven konsumentkreditlagen kan
behöva göra..
Ledarskap, syskonposition och locus of control
En majoritet bland ledare i olika organisationer har en bakgrund som storasyskon eller ensambarn (Hudson, 1990). Denna studie genomfördes för att fÄ svar pÄ om personer med ledaransvar skiljer sig Ät gÀllande syskonplats och locus of control jÀmfört med de personer som inte har ledaransvar. Ledare och medarbetare pÄ en statlig myndighet svarade pÄ en enkÀt gÀllande plats i syskonskara, erfarenhet av ledarskap och locus of control. Resultatet visade att sistfödda i detta urval hade en högre grad av intern locus of control Àn förstfödda vilket kan tyda pÄ en annan typ av sistfödd pÄ denna myndighet. Urvalet var dock bristfÀlligt (N = 48) och slutsats kunde inte dras utan att riskera ett felaktigt resultat..
Studiemotivation pÄ omvÄrdnadsprogrammet
Mötesplats för alla Àr konceptet för Mötesplats Ljungdala, som Àr en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar pÄ hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och pÄ vilket sÀtt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstÄs och diskuteras utifrÄn meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras frÀmst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter dÀr de organiserade aktiviteterna i den hÀr studien visar tendens pÄ att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.
Diabetes ? Att leva med lÄngvarig sjukdom
Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som ökar kraftigt i hela vÀrlden. Diabetessjukdomen innebÀr omfattande livsstilsförÀndringar för mÄnga mÀnniskor. De viktigaste livsstilsförÀndringarna Àr att Àndra kostvanorna och att motionera mera. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever sin sjukdom och de livsstilsförÀndringar som sjukdomen medför. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar, vilka Àr analyserade genom inspiration av Burnards (1996) innehÄllsanalys.
Bedömning i centrum
Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. UtgÄngspunkten Àr; hur verksamma lÀrare inom matematik ser pÄ det nuvarande betygssystemet och vilken pÄverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lÀrare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser pÄ betygssystemet och hur de bedömer och sÀtter betyg pÄ eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sÀtt de intervjuade bedömer och betygsÀtter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten frÄn intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit.
Ett annat öga : VÀnskapsrelationers betydelse för ungdomars sociala utveckling
Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.
Att arbeta Àmnesövergripande - ett försök att utveckla det egna arbetslaget
BakgrundEtt mÄl för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i Àmnesövergripande projekt.Jag upplever dock att samarbetet mellan Àmnena inte har prioriteras.SyfteSyftet med min aktion var dÀrför att försöka stÀrka samarbetet mellan Àmnena. MinfrÄgestÀllning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlÀtta Àmnesövergripandeprojekt.MetodAktionsforskning syftar till att Ästadkomma en förÀndring av en verksamhet och skapa insiktoch kunskap om hur denna förÀndring gÄr till. För att genomföra föreliggandeutvecklingsarbete har jag anvÀnt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat enhandling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den pÄ ett systematiskt sÀtt genomobservationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes lÀsÄret 2006-2007..