Sökresultat:
335 Uppsatser om Uthćllig odling - Sida 19 av 23
Cikoria, svartkÀmpar, kummin och pimpernell : ska örterna ha en plats i den svenska vallen?
Att blanda in örter i fröblandningarna till vallarna blir allt vanligare. Kunskapen om vallörter i
Sverige Àr idag inte sÄ stor som den borde med tanke pÄ att anvÀndningen ökar. Syftet med denna kandidatuppsats har varit att öka kunskapen om örterna svartkÀmpar, cikoria,
kummin och pimpernell dÄ dessa sÀljs pÄ den svenska marknaden. Kunskapen om grÀs och baljvÀxter Àr redan stor och om vad djur kan producera med avseende pÄ mjölk hos
lakterande djur och daglig tillvÀxt hos vÀxande djur Àr kÀnt. Ska Àven örterna odlas och konsumeras av djuren borde kunskapen om vad de kan producera tack vare örterna ocksÄ
vara kÀnd.
De resultat som framkommit i litteraturstudien Àr att cikoria gav störst avkastning medan pimpernell gav den minsta avkastningen i alla avkastningsförsök utom ett dÀr pimpernell avkastade mest.
Fasta körspÄr i potatisodling : en förstudie för svenska förhÄllanden
Detta arbete Àr en förstudie inom omrÄdet fasta körspÄr med potatis i vÀxtföljden. MÄlet Àr att undersöka vilka radavstÄnd som Àr att föredra vid tillÀmpning av fasta körspÄr med potatis i vÀxtföljden. AnvÀndning av fasta körspÄr har under ett flertal Är blivit allt populÀrare, men det finns inte mycket litteratur om fasta körspÄr i potatisodling och att tillÀmpa detta i praktiken. DÀrför tyckte vi att det skulle vara intressant att göra en
förstudie inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att ge lantbrukare förslag pÄ lÀmpliga arbetsbredder vid anpassning av systemet.
Potatisodling innebÀr intensivare körning med maskiner i fÀlt jÀmfört med traditionell spannmÄlsodling och dÀrför Àr det motiverat att försöka koncentrera den skadliga
markpackningen till ett fÄtal punkter i fÀltet.
Grönstrukturens funktioner i urban miljö- med studie av Hultmans holme
Grönstrukturen Àr en av de övergripande strukturerna i vÄrt samhÀlle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvÀrden. Det Àr ofta sÄ att de sociala och kulturella vÀrdena inte fÄr lika stor tyngd vid beslutsfattande. DÄ Àr de frÀmst de ekologiska funktionerna som gÄr före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvÀrda arter.
Orena ambulanser: En risk för patientens hÀlsa
Att inte beakta stĂ€d- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vĂ„rdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer frĂ„n kontaktytor. Studier har visat pĂ„ att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara frĂ„n timmar till mĂ„nader. Ăverförs mikroorganismer frĂ„n kontaktytor till patient kan detta leda till vĂ„rdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i vĂ€rsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begrĂ€nsa denna smittspridning men följsamheten Ă€r lĂ„g. Den prehospitala vĂ„rdmiljön Ă€r en utsatt miljö nĂ€r det gĂ€ller smittspridning och exponering av mikroorganismer.
Biologisk mÄngfald och ekosystemtjÀnster lokalt och globalt : med exempel frÄn Ronneby kommuns grönstrukturplan
Trots att det Àr vÀl kÀnt hur viktig biodiversitet Àr för mÀnsklig hÀlsa och vÀlbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat nÀr stÀder breder ut sig över ekologiskt viktiga omrÄden och förbrukar resurser frÄn stora kringomrÄden.
Förluster av biodiversitet ökar mÀnniskans sÄrbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal vÀrden; sÄvÀl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sÀtt att försöka synliggöra dessa vÀrden Àr att anvÀnda begreppet ekosystemtjÀnster.
EkosystemtjÀnster Àr alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt Àr till nytta för oss och Àr ett sÀtt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med.
Genom arkitektur och samhÀllsplanering Àr det möjligt att gynna ekosystemtjÀnster exempelvis genom att bevara och nyanlÀgga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhÀngande gröna strÄk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvÀgar.
Som exempel pÄ hur konceptet kan vara ett verktyg i samhÀllsplanering anvÀnds delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna anvÀnds ekosystemtjÀnstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frÄgor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mÄl och ÄtgÀrder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala
verksamhetens olika delar.
Att anvÀnda ekosystemtjÀnster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett vÀrde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sÀtt att se pÄ gröna miljöer i samhÀllet och bidrar med en förstÄelse för grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionalitet.
Produktion av krukodlade örtkryddor i vÀxthus och dess utslÀpp av vÀxthusgaser i Sverige : energianvÀndning och berÀkning av koldioxidekvivalenter
Abstract
The global average temperature has increased by 0,74°C over the last 100 years. Most probably, the explanation is due to increasing use of fossil fuels and the agricultural expansion of land use. The new life stile of mankind leads to increasing concentrations of greenhouse gases in the atmosphere. Food consumption contributes with approximately a quarter of the total greenhouse gas emission per person and year, why it is an important task to reduce these.
The aim of this work is to quantify energy use and greenhouse gas emissions for (Swedish) herbs produced in Swedish greenhouses. The study is based on a LCA (Life Cycle Assessment) and collected data from participating companies producing herbs in pots.
BiobrÀnsle frÄn det jÀmtlÀndska jordbruket : en studie om lantbrukarnas alternativkostnader vid odling av rörflen
The use of fossil fuels such as coal and gas are a contributor to the global warming. The climate change is a worldwide problem with far reaching consequences that is believed to be very expensive. The United Nations has been introducing a framework convention on climate change. One component of the convention is the Kyoto protocol. The protocol is obligating the developed countries to decrease their emissions of greenhouse gases by 5.2 percent during the time period 2008-2012.
Entreprenöriellt lÀrande i förskolan : Projekt "FrÄn frö till tallrik" ? en kvalitativ studie av entreprenöriellt lÀrande som undervisningsform
Bakgrund:Entreprenöriellt lÀrande Àr en undervisningsform i skolan som trÀnar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmÄgor. För en lÀrare i klassen handlar entreprenöriellt lÀrande om en förhÄllningsÀtt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör Àr sjÀlvstÀndighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lÀtthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom pÄ idéer. SamhÀllet gÄr igenom stora förÀndringar och förskolan mÄste lÀgga grunden till att barnet lÀr sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhÀllet i framtiden kommer att behöva. Barnet lÀr sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra mÀnniskor, iaktta.
H2S i aluminiumhydroxidslam : Undersökning av uppkomst och ÄtgÀrder
Denna rapport Àr en del av examensarbetet i utbildningen Kemiteknik med inriktning mot miljökemi och bioteknik. Uppdraget har varit att dels utreda orsakerna bakom problematiken med att svavelvÀte uppstÄr vid neutralisering av sköljvatten hos Sapa Profiler AB samt vid lagring av slam pÄ Eka Chemicals AB och att hitta förslag till ÄtgÀrder. Detta har frÀmst gjorts genom experiment. Det som undersökts Àr om det Àr bakterier som orsakar problematiken i slammet, deras förmÄga till anaerob och aerob tillvÀxt, möjlighet till nitratreduktion, hur vattenhalten pÄverkar deras förmÄga att överleva i slammet, hur Enzym Clean pÄverkar dem, hur bakterierna reagerar pÄ olika temperaturer, deras morfologi och gramegenskaper samt hur deras kolonier ser ut. Vattenhalt, sulfathalt samt glukonathalt i slammet har ocksÄ undersökts.
RÀtt logiskt eller typiskt koherent : NÄgra teorier om juridikens metoder och vÀsen
Bakgrund:Entreprenöriellt lÀrande Àr en undervisningsform i skolan som trÀnar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmÄgor. För en lÀrare i klassen handlar entreprenöriellt lÀrande om en förhÄllningsÀtt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör Àr sjÀlvstÀndighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lÀtthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom pÄ idéer. SamhÀllet gÄr igenom stora förÀndringar och förskolan mÄste lÀgga grunden till att barnet lÀr sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhÀllet i framtiden kommer att behöva. Barnet lÀr sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra mÀnniskor, iaktta.
Ursprungs- och kvalitetsmÀrkningens betydelse för konsumentens val av krukvÀxter : en studie om mervÀrdet av MÀster Gröns co-branding med Svenskt Sigill
This essay has been made on behalf of the co-operative society MÀster Grön, which is selling ornamental plants to retailers in Sweden. The aim of this study has been to find out what added value MÀster Grön gets from their co-branding with the Swedish Seal of quality. The main topic of discussion was; how much value added does this co-branding give to MÀster Gröns pot plants? Are there differences from a customer point of view in value added between a garden center and a retail store? How much weight does the costumer put on the branding when buying a plant? Does the customer know what the values of MÀster Grön and Swedish Seal of quality mean? Two questions of lesser worth were asked to the consumers about what they thought about the protective plastic around the plant, and if they were interested in getting more information about the origin as well as the method of production of the plant. The study was divided into two parts, one in which customers were observed and one where the customers answered a survey.
StÀllningsfullmakt och bankansvar : SÀrskilt om NJA 2001 s. 191 (I och II) och NJA 2002 s. 244
Bakgrund:Entreprenöriellt lÀrande Àr en undervisningsform i skolan som trÀnar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmÄgor. För en lÀrare i klassen handlar entreprenöriellt lÀrande om en förhÄllningsÀtt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör Àr sjÀlvstÀndighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lÀtthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom pÄ idéer. SamhÀllet gÄr igenom stora förÀndringar och förskolan mÄste lÀgga grunden till att barnet lÀr sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhÀllet i framtiden kommer att behöva. Barnet lÀr sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra mÀnniskor, iaktta.
Grönstrukturens funktioner i urban miljö- med studie av Hultmans holme
Grönstrukturen Àr en av de övergripande strukturerna i vÄrt samhÀlle
tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som
grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med:
sociala, ekologiska och kulturella funktionsvÀrden. Det Àr ofta sÄ att de
sociala och kulturella vÀrdena inte fÄr lika stor tyngd vid beslutsfattande.
DÄ Àr de frÀmst de ekologiska funktionerna som gÄr före eftersom den befintliga
naturen har t.ex. skyddsvÀrda arter.
Det finns olika sÀtt att planera ett omrÄdes grönstruktur som saknar befintlig
grönska:
Patrik Grahns Ätta parkkaraktÀrer tillsammans med typaktiviteterna med sina
tydliga inriktningar och konkreta innehÄll kan ligga till grund för och
inspirera till nya parker och grönomrÄden.
SkogstrÀdgÄrd i staden:hur stadsodling kan anvÀnda permakulturens odlingsfilosofi
Permakultur innebÀr att skapa uthÄlliga mÀnskliga miljöer och fördelaktiga matproducerande ekosystem. Den enskilda mÀnniskan behöver bli mer involverad i sin egen matproduktion för att detta ska kunna uppnÄs. Denna litteraturstudie presenterar vÀxter utifrÄn skogstrÀdgÄrdens skiktindelning, vilka representerar vÀxternas olika funktioner i ett ekosystem. SkogstrÀdgÄrden Àr ett centralt odlingssÀtt inom permakulturen, dÀr frÀmst perenna vÀxter kombineras i naturenliga kompositioner till en hÄllbar, effektiv produktion av mat. Genom att kategorisera vÀxterna i skikt kan man fÄ en överskÄdlig bild som förenklar skapandet av hÄllbara ekosystem för stadens olika ?trÀdgÄrdar?.
Kollektiva odlingar i en förÀnderlig vÀrld. Varför odlar vi tillsammans?- en studie av det kollektiva landsbygdsexemplet; Tillsammansodlingen i Bottna
Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Ăven begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.