Syftet med mitt examensarbete var att undersöka, om det finns nÄgot samband mellan förskolegÄrdens utformning och barns utveckling. LitteraturgenomgÄngen i bakgrunden ger en klar bild av förskolegÄrdens och utomhuspedagogikens betydelse. Utomhusvistelsen pÄverkar hela kroppen, bÄde psykiskt och fysiskt enligt Szczepanski (2007). Jag gjorde en kvantitativ undersökning, om hur pedagoger ser pÄ sin utemiljö. Sexton förskollÀrare frÄn tre olika förskolor fick min enkÀt.

För att recipienter nedströms inte ska pÄverkas av dagvatten frÄn industriomrÄdenmed transport och lagerhÄllning, krÀvs det rening av föroreningar. DÀrför har detgjorts en undersökning av hur en dagvattendamm ska utformas för att fÄ en ökadrening. Metoder som anvÀnds Àr litteraturstudie och en fallstudie. Fallstudien harutförts för ett planerat industriomrÄde. De frÄgor som besvarats Àr vilkaföroreningar som kan tÀnkas förekomma och hur de renas.

För att uppnÄ ett hÄllbart transportsystem pÄ vÀg krÀvs ÄtgÀrder att bryta dagens beroende av fossila, Àndliga brÀnslen. En övergÄng till alternativa, förnybara drivmedel Àr angelÀget och en uppgift som involverar hela samhÀllet, tar mycket lÄng tid och krÀver hÄrt arbete.Denna studie har som mÄlsÀttning att med hjÀlp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret frÄn brÀnsleframstÀllning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn pÄ möjligheterna till och strategier för en övergÄng till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn pÄ vÀg.Markant i politiska dokument och strategier Àr att de ansatser som gjorts frÀmst behandlat personbilssidan snarare Àn vÀgtransportsektorn som helhet. Oroande Àr ocksÄ avsaknaden av strategier för en övergÄng till förnybara drivmedel inom de tunga vÀgtransporterna.En tydlig politik med klar uttalad mÄlsÀttning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrÄgas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osÀkerhet och ogynnsamma konkurrensförhÄllanden pÄ marknaden samt gynna investeringar.Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsstÀllande av flera aktörer som istÀllet vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt Àr att ett livscykelperspektiv tillÀmpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gÀllande drivmedel inom Europa.

Lyckebo farm is the original name of the four building big farm, where year 2000, the former farmer established Maglarp/ Lyckebo golfcourse on his land of culture. In 2007, new owners are approaching the Maglarps golfcourse with thoughts of expanding the business. A first step in that direction is to form the area of the entrance, the specific area the visitors are staying at before entering the actual golfcourse to play. The designproposal is inspired by the peasant garden history of southern Sweden during the nineteenth centuary. It also aims to satisfy the demands of function and usefullness of a golfcourse today.

Sammanfattning Varje dag nÀr barn kommer till skolan sÄ möter de inte bara sina klasskamrater och lÀrare, utan de gör ocksÄ ett möte med sin fysiska miljö, vilken till största delen Àr planerad och utformad av oss pedagoger som Àr verksamma dÀr. Eleverna tillbringar en stor del av sin tid i en miljö som de kan pÄverka i ringa omfattning men som vi Àr övertygade om har en stor betydelse för deras syn pÄ lÀrande och utbildning. Syftet med det hÀr arbetet Àr att studera och jÀmföra den fysiska inlÀrningsmiljön pÄ tvÄ olika skolor inom tvÄ olika pedagogiska inriktningar, vilka Àr Montessori och Waldorf. Vi valde dessa tvÄ inriktningarna dÄ de utifrÄn sett har miljöer som avviker kraftigt frÄn vÄr svenska traditionella skolmiljö. VÄra frÄgestÀllningar Àr hur de fysiska miljöerna ser ut inom de tvÄ pedagogikformerna och vilka tankar som ligger bakom utformandet av dessa. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan dem bÄda? Vilken uppfattning har pedagogerna om miljöns betydelse för elevernas lÀrande och vÀlbefinnande? Vi har som metod i vÄr undersökning anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och observationer med bilddokumentering.

Kommunikationsproblem mellan anvÀndare och systemutvecklare har varit kÀnt i systemutvecklingskretsar under lÄng tid. PÄ senare tid har Àven företagen börjat uppmÀrksamma betydelsen av ett fungerande samarbete. Eftersom anvÀndare och systemutvecklare trÀffas mycket vid valideringen av system och kravspecifikation Àr det hÀr som mycket av kommunikationsproblemen uppstÄr. Problemet bestÄr till stor del av att systemvetarna har svÄrt för att lyssna pÄ icketeknisk kunskap. AnvÀndarnas sprÄk blir helt enkelt för amatörmÀssigt.Vid valideringsfasen skall anvÀndarna validera de verksamhetsbeskrivningar som tagits fram av systemvetarna.

Syftet med detta kandidatexamensarbete Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur man skapar en skolgÄrd som stimulerar barns motoriska, kognitiva och sociala utveckling. Jag har studerat litteratur om barns lek samt fört egna undersökningar som bestÄtt av observationer och intervjuer pÄ Montessoriskolan i Lund samt besök pÄ referensplatser. Dessa studier har utgjort underlag till ett gestaltningsförslag för skolgÄrden. Jag har kommit fram till att en bra skolgÄrd kÀnnetecknas av en stor innehÄllsrikedom. En vÀlutformad lekmiljö aktiverar barnens alla sinnen och tillÄter kreativ lek pÄ deras egna villkor. Det finns flera aspekter som bidrar till en god lekmiljö: rumsbildningar, naturinslag, variationsrikedom och utmaning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka styrkor och svagheter ett undersökt företag inom verkstadsindustrin lönesystem har för att sedan anvÀnda denna vetskap som utgÄngspunkt för ett nytt lönesystem. Tyngdpunkten Àr att precisera vilka kriterier som bör vara till grund för lönen för att nÄ företagens mÄl. UtifrÄn teorin sammanstÀlls en modell som agerar som bedömningsgrund för de olika lönekriterierna som anvÀnds för företaget.Modellen och intervjuer visar att företagets lönesystem har tvÄ typer av brister i form av utformningsbrister och processbrister. Bristerna i lönesystemets utformning relaterar till dess knappa omfattning dÄ enbart breddkompetens belönas. Felen i lönesystemets process hÀrrörs ifrÄn dÄlig kontroll av medarbetarnas faktiska kompetenser och en dÄlig uppföljning av regler.

Planerade fysiska aktiviteter i förskolanFörutsÀttningar, möjligheter och olikheter i förhÄllande till förskolans profileringPlanned physical activities in preschool.Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling..

Internationalisering a?r na?got som ma?nga fo?retag ser som ett strategiskt framga?ngsrikt beslut, som efter att den pa?bo?rjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler la?nder. Trots detta finns idag fo?retag som va?ljer att inte ga? vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett fo?retags beslut att avbryta, begra?nsa eller dra tillbaka en pa?ga?ende internationaliseringsprocess.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Forskare och medier larmar om att allt fler m?nniskor drabbas av kunskapsresistens, vilket inneb?r att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta ben?mns som ett hot mot det demokratiska samh?llet och det g?r att se hur fenomenet igenk?nns bland kontroversiella fr?gor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie f?r att ta reda p? hur unga m?n bekr?ftar sin kunskap med avseende p? tre omtvistade fr?gor som har en plats inom samh?llskunskapsundervisningen; klimatf?r?ndringarna, vaccin och migration.

Bakgrund och problem: Ett ökat fokus pÄ effektivitetsmÀtning har vÀxt fram inom offentlig sektor den senaste 25-Ärsperioden. Diskussion har förts avseende vad effektivitet inom offentlig sektor Àr, hur man mÀter det samt om nyttan av mÀtningen verkligen övervÀger kostnaden. Vi har i denna uppsats valt att djupare studera hur en NPM-inspirerad modell har implementerats och anvÀnds och om modellen uppfattas fylla sitt syfte.Syfte: Denna uppsats har ett deskriptivt syfte dÄ den undersöker hur en offentlig verksamhet brutit ned sin prestationsmÀtning pÄ lokal nivÄ i syfte att förankra de strategiska mÄlen samt att den till att undersöker hur mÀtningen upplevs av cheferna i förvaltningen. Fallstudien har ocksÄ ett förklarande syfte dÄ den försöker förstÄ varför cheferna upplever det pÄ det sÀttet som de gör.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ en förvaltning inom en kommun. Den politiska ledningen samt medarbetare har utelÀmnats i denna uppsats dÄ den Àr avgrÀnsad till att endast belysa hur organisationens chefer upplever styrningen.Metod: En fallstudie har genomförts och empiriskt material, i form av olika budgetdokument och Ärsredovisning, har samlats in frÄn organisationen.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.