Helsingborg är en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar ständigt, handeln blomstrar och många har en positiv uppfattning av staden. Den har en mängd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara är de boende som känner till vad som erbjuds. För många andra kan stadens egenskaper förbli dolda.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på.

För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser är olika lätta att hittat. Hur vi upplever staden påverkas av i vilken mån vi förstår dess uppbyggnad och känner oss välkomnade. Men även alla som länge bott i staden har glädje av att den är logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss på ett effektivt sätt kan vi snabbare uträtta ärenden. En tydlig bild av omgivningen är en förutsättning för att ge hemstaden betydelse, och det är en grund för känslan av gemenskap och samhörighet i staden.

Vertical village är ett tätt kvarter på östermalm med sammanlänkande trappor och gator som tar dig upp i stadsrummet,en förlängning av staden upp över takåsarna med vidsträckt utsikt. Längs din väg upp mellan gator och gränder nns livoch rörelse. För att skapa denna o-entlighet krävs en öppen byggnad med god förankring till marknivån men istället förett traditionellt kvarter med o-entlig verksamhet i markplan valde jag att lyfta det o-entliga rummet över takåsarna medutblick över staden. Detta skulle bli ett o-entligt rum på Östermalm som man söker sig till på samma sätt som observatorielundeneller söders höjder.I mitt projekt har jag valt att arbeta med två skalor, den mindre som blir det o-entliga stadsrummet medan bostäder ochkontor ger byggnaden sin höjd. Sett från staden ska byggnaden upplevas som en upphöjd fortsättning av gatan med enmindre skala som på ett spännande sätt bjuder in till detta stadsliv.

Uppsatsen är en komparativ studie av stadsdelen Västra hamnen i Malmö, detta genomMalmö stads visioner och utvalda artiklar. Syftet med studien är att analysera hurmarknadsföringen av en stadsdel kan påverka en hel stad. Studien är uppbyggd i ettkronologiskt perspektiv för att läsaren enklare ska se den strukturella utvecklingen. Genomurbanteori behandlas ämnen som mentala bilder av staden, sociala strukturer och kulturellaprocesser i följd av den postindustriella utvecklingen i stadsdelen Västra hamnen..

Den avdelning på fyra, sedermera tre skvadroner, av Skånska husarkåren som var förlagd till Landskrona under perioden 1908-1926 kom att bli det sista regemente som staden inhyste. Försvarsbeslutet från 1925 innebar en total avveckling av avdelningen i Landskrona och satte således punkt för en lång historia av militär närvaro i staden.I föreliggande uppsats granskas och analyseras den lokala pressens inställning till husarerna under den period de var förlagda till staden. Skillnader och likheter i rapporteringen kring husarerna belyses med utgångspunkt i tre tidningars politiska agendor. De tre aktuella tidningarna är Arbetet, Landskrona Posten och Korrespondenten Landskrona Tidning. Undersökningen visar att Arbetets och Landskrona Postens ursprungliga inställning kvarstår vid tiden för Landskronaavdelningens avveckling medan den antyder att Korrespondentens inställning har reviderats något. .

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning.

Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlägga outtalademålsättningar hos ett politiskt område. Styrmedel är det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mål; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i själva verket ärde präglade av värdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. Häri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade målsättningar inom ett politisktområde. Uppsatsen är en fallstudie som tillämpar styrmedelsteori på det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrädare i staden har länge använt kultur somett ekonomiskt tillväxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhåller sig till detta.Det material som studerats är dels själva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrädare i staden.

På natten är vi beroende av artificiellt ljus för att kunna orientera och ta oss fram i stadsrummet. Utöver detta kan ljussättningen ge andra typer av värden och påverka uppfattningen av staden. Huvudsyftet med detta arbete är att undersöka den temporära ljussättningen i stadsrummet. Uppsatsen består av två delar, där den första undersöker ljus, ljussättning i staden samt aspekter av mörker. Den andra delen behandlar temporär, tillfällig ljussättning och två städer, Lyon och Helsingborg, har studerats och redovisas som referensobjekt..

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna.

Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv. De förhållningsätt som därmed kommit fram har tillsammans med en platsanalys för området, ett industriområde i sydvästra Kristianstad, legat till grund för de riktlinjer och rekommendationer som redovisas i uppsatsen..

I denna uppsats så undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkätundersökning har jag fått en inblick i hur mina respondenter känner inför dessa ämnen. Jag undrar om det finns platser i staden där invånarna kan träffas och föra att gott samtal och om de känner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet använder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstå rummets tillblivelse med hjälp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Jag har även använt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet.

Konstmuseum UppsalaUppsala stad är Sveriges fjärde största och befinner sig som många andra städer under utveckling. Staden förtätas och det blir påtagligt när de centralt belägna gamla industriområdena exploateras och omorganiseras för att möta samtidens behov av modern stad och mötesplats. Staden är ett kyrkligt centrum vilket manifesteras med domkyrkan. Domkyrkan och slottet ger Uppsala dess karaktäristiska stadssiluett som har en tydlig hierarki i stadsbilden. Domkyrkan och slottet är belägna på en åsrygg.

Vår planet har sedan länge varit överbefolkad och fått utstå människors ständigabehov av att exploatera nya områden. Vi blir hela tiden fler och stora städer behöverständigt nya lösningar för bostäder och trafik. Men hur ska man kunna planera ettområde och ta hänsyn till naturen och dess naturliga former, för att skapa ett områdedär bostäder, trafik och natur samspelar?I denna rapport kan man följa hur ett arbete fortskridit med att planera ett område i Monterrey, Mexico. Området kommer att planeras så att det kan bidra till enförbättrad bostadssituation i staden eftersom bristen på bostäder är stor.