Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

SammanfattningDenna studie är av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallärare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som är viktiga faktorer i detta arbete för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar från skolor där några av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framträdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar på tre olika aspekter som i denna studie benämns dåtid, nutid och framtid.

Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsättningar är en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn på barn är betydelsefull för dokumentationernas innehåll och således även för de pedagogiska kartläggningarna. Genom att undersöka hur förskollärare talar om pedagogiska kartläggningar är det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollärarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans särskilda stöd.Mot bakgrund av detta är studiens syfte att undersöka hur förskollärare talar om peda-gogiska kartläggningar och arbetet med förskolans särskilda stöd.Frågeställningar:? Hur talar förskollärarna om pedagogiska kartläggningar?? Hur talar förskollärarna om barns behov av särskilt stöd?? Hur talar förskollärarna om arbetet med förskolans särskilda stöd?? Hur talar förskollärarna om metoder för det särskilda stödet?? Hur talar förskollärarna om kompetens? Teori: Studien utgår från en postmodern kunskapssyn vilket innebär att världen inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och känner är beroende av vårt menings-skapande och av den kultur vi lever i.

Inför detta arbete hade vi en förväntad leverans att utgå ifrån, en stor del av dessa förväntningar låg i att redogöra för användningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affärsområde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gång har dock strukturen förändrats och denna rapport kom att bygga mer på utformingen och styrningen av ett lager. För att på ett effektfullt sätt visa på, hur ett lager under optimala förhållanden utformas och styrs så tog vi litteraturen till hjälp och utformade en modell som vi sedan använt i vårt arbete. Syftet med detta examensarbete kom därför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som är viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

Examensarbetet går ut på att utreda vad verktyg vid volatil-data-utvinning (Reeve & Shipley, 2006) orsakar för förändringar på ett datasystem. Volatil-data är information som försvinner när datasystemet stängs av och kan vara nödvändig t.ex. när man försöker läsa en krypterad hårddisk, då krypteringsnyckeln (Casey, et al., 2011) kan finnas i (Random Access Memory) RAM-minnet som är volatilt. I IT-brottslighetens barndom utvecklades (Brown, 2009) metoder för att påverkan på ett datasystem vid ett beslag skulle bli så liten som möjligt. Detta gjordes för att beviset man får från datasystemet skulle hålla i en rättgång och gick ofta ut på att slå av strömmen på datasystemet.

Den här uppsatsen har som syfte att studera klassrummets fysiska miljö som inlärningsmöjlighet för elever. Jag vill förstå hur elever upplever sitt klassrums fysiska miljö och hur det påverkar elevers olika lärstilar. Jag har utgått ifrån frågeställningen: tas det hänsyn till olika lärstilar i klassrummets utformning? För att få svar på min frågeställning har jag använt en kvalitativ undersökningsmetod. Genom intervjuer hoppades jag kunna presentera elevers tankar om deras fysiska klassrumsmiljö.

Syftet med denna rapport var att undersöka lärare och elevers inställning till att använda sociala medier som ett utav många verktyg i skolan. Genom mitt arbete vill jag att andra pedagoger ska uppmärksamma sociala medier och se det som ett verktyg i den traditionella undervisningen. Jag vill även att lärare och pedagoger i skolan ska få upp ögonen över elevers användning av sociala medier utanför skolan och elevernas inställning till att använda sociala medier i skolan. Jag har utgått från syftet och genomfört kvalitativa intervjuer på mina 14 informanter, varav 6 lärare och 8 elever från skolor i Mellansverige. Efter analysen av resultaten från intervjuerna så kom jag fram till att mer än hälften av lärarna skulle kunna tänka sig att använda sociala medier på något sätt i undervisningssyfte.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder.

Syftet med denna studie var att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre åldrar genom intervjuer av några lärare. I studien intervjuades tre verksamma lärare i grundskolans yngre skolår. De forskningsfrågor jag har försökt besvara är; Hur kan lärarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstås ha inverkan på den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lärarna sitt upplägg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lärarna som kan förstås som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frågorna används bricolage, som innebär att jag använt mig av en ostrukturerad analysmodell där man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar på snäva definitioner av vad teknik är och osäkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolåren samt hur svårt det är för ett nytt obligatoriskt ämne att etablera sig i skolan då det påverkas starkt av dess traditioner genom tidigare läroplansformuleringar.

Vi har funnit att fyra faktorer tillsammans kan bidra till ett ökad CTR. Dessa är: design/utformning, målgruppsanpassning, involvement och varumärkeskännedom.

För att patienter med demenssjukdom ska kunna orientera sig, bör miljön utformas så att den stödjer individen. förändringar kan göras i deras miljö såsom att använda namnskyltar på förrar och olika färger på väggar och golv. Syftet med studien var att belysa hur vårdmiljöns utformning kan stödja förmågan av tidsuppfattning och orientering för patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var litteraturstudie av artiklar baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Polits och Hunglers arbetsmodell användes vid artikelsökningen.

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi använt följande frågeställning: Hur är innehållet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? Får personalen någon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur väl är personalen införstådd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att använda är intervju- och enkätundersökning. Undersökningsgruppen bestod av två skolor i Luleå kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vår undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en väl utarbetad krisplan och en särskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift är att leda och utforma skolans krisarbete.

I dagens samhälle krävs det allt snabbare förändring i organisationer för att hålla jämn takt med omvärlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och därför tagit fram en innovationsstrategi för år 2020, som vi till stor del har utgått från i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lärande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekräftade vår hypotes, och utifrån detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrån vårt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmågan i en organisation. Utöver vår hypotes hade vi även två forskningsfrågor som vi svarade på, där den andra är vårt innovationsbidrag..

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i hur pedagoger anser sig använda bilderböcker i sitt pedagogiska arbete på förskolan. Undersökningen avser att utröna om pedagogerna hade några speciella tankar om varför de läser bilderböcker med barnen på förskolan. Pedagogernas syn på läsmiljöns betydelse för högläsningen undersökts också. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. Sex pedagoger från sex förskolor intervjuas och lika många läsmiljöer observeras.

Syftet med denna uppsats är att granska hur ett företags arbete överensstämmer med lean service samt ge förslag på hur verksamheten kan förändras för att bättre arbeta enligt lean. Detta görs inom ett begränsat område av företagets serviceverksamhet, hantering och rutiner av nycklar. Studien utförs i ett företag i hiss och rulltrappsbranschen som arbetar med allt från tillverkning och montering till underhåll.Arbetet utförs genom intervjuer med anställda med god spridning av befattning och arbetsuppgifter och observationsstudier av serviceverksamheten i aktuell organisation samt viss benchmarking med annan verksamhet som upplever samma problem.Studien visar att verksamheten har tillgång till en rad verktyg som enligt många definitioner karaktäriseras som lean, men benämns internt till viss del under andra namn. Vidare kan det konstateras att dessa verktyg och rutiner inte implementerats till serviceverksamheten varför lean inte i dagsläget anses tillämpas. Utav detta kan slutsatsen dras att det inte är tillräckligt att utarbeta och ha lean-verktyg tillgängliga för att lean ska tillämpas.