Genom kursmålen uppmanas svensklärare på gymnasiet att använda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielärare i svenska väcktes frågor om hur verksamma lärare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lärare använder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frågeställningar: Varför anser lärare att det är relevant att använda bilder och musik i svenskundervisningen och hur använder de det? Anser lärare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sätt att lära? Vad vill lärare uppnå genom användandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fyra gymnasielärare och har bearbetats utifrån en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lärare använder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för ämnet.

Uppsatsen syftar till att identifiera faktorer som påverkar vid köp via enprisjämförelsesida. Faktorerna söks både i konsumentens tillvägagångssätt samtprisjämförelsesidans utformning. Identifieringen av faktorer sker med hjälp avett eget utvecklat ramverk för utvärdering. Ramverket bygger på befintligateorier och modeller som presenteras i litteraturgenomgången. I uppsatsenpresenteras empiriskt material från observationer och djupintervjuer med tiorespondenter.

Det finns en stor mängd ledarskapsteorier och ledarskapsutbildningarvilka syftar till att främja ledarskapsutveckling. Forskning visar påvikten av att dessa utbildningar integreras med ledarens behov.Föreliggande studie är en pilotstudie som bygger på två genomfördafokusgrupper. Syftet är att samla data om vilka utmaningar dagensledare upplever sig ha och vilka verktyg de behöver för att hanteradessa. Resultaten analyserades och tre centrala teman framträdde:utmaningar, verktyg och drivkrafter. Bland de tydligaste utmaningarnaför ledarskapet 2008 kan nämnas hanterandet av olika typer avgenerationsaspekter, implementeringen av organisationsförändringaroch behovet av att kombinera olika typer av ledarskap.

För att ett system skall accepteras av användarna är det av betydelse att användargränssnittets utformning tas i beaktande. Det är genom gränssnittet som användarna interagerar med systemet. Därför är det väsentligt att de involveras i utvecklingsprocessen så att deras önskemål och behov uppfylls. I denna uppsats har vi undersökt processen för användarmedverkan vid utveckling av användargränssnittet ur systemutvecklarens synvinkel. Vidare har vi undersökt vilka faktorer som är av betydelse för att användarmedverkan skall upplevas tillfredsställande.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har flertalet varningstjänster som via Internet levererar prognoser till myndigheter, som exempelvis räddningsverket (SRV), och allmänhet där det ställs extra höga krav på tillgänglighet.I strävan att öka driftsäkerheten är man på SMHI intresserade av att införa lastbalansering av olika kritiska tjänster. Man ser flertalet fördelar med en sådan lösning, bland annat ökad driftsäkerhet, minskad känslighet för belastningstoppar, ökade möjligheter till service och underhåll av systemen samt ett mindre behov av akutinsatser från systemadministratör.Detta examensarbete har inom SMHI resulterat i ökad förståelsen för olika lastbalanseringsteknikers möjligheter och begränsningar. Vidare har det gett rekommendationer vad gäller införskaffande av lastbalanseringsprodukter samt tagit fram en lösning för enkel serverlastbalansering som skall kunna integreras med SMHI-Linux (SMHI:s standardiserade Linuxplattform med en definierad uppsättning applikationer och verktyg).Den framarbetade lösningen har på prov implementerats tillsammans med den nya webbplattform som är under framtagande. För att undersöka detta systems prestanda, skalbarhet och robusthet har det genomförts ett antal tester..

Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning på jordens biologiska processer, leder idag till ohållbara försörjningsflöden. Företagens beroendeställning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgår samhället en hållbarhetsförändring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebär ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess är ett populärt svar på denna fråga idag, vilken ofta belyser företagets hållbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrågasättas om företag är tillräckligt ansvarstagande genom detta agerande, då ovanstående tankesätt inte inkluderar den miljöpåverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

Det här kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med två exempel på offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. Där har människors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfällen på dygnet. Uppsatsen undersöker förhållandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden på dygnet och människors aktiviteter. Syftet är att skapa större förståelse för hur människor påverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fältanteckningar. Fältanteckningarna har sedan tolkats med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska perspektiv och begrepp.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen.

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.

Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det?För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola.Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov.

Syftet med studien är att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som använts i studien ärfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv på lärandet varit utgångspunkt. Studien fokuserar på respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och använder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det går att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur själva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens inställning till förändring. Hur förskolechefer och pedagoger tänker om programmet skiljer sig dockåt.

Syftet med denna studie är att skapa ökad kunskap om rektorers strategier för att utforma goda förutsättningar att likvärdigt bemöta begåvade elever i grundskolan. Jag använder mig av begreppet begåvade därför att jag i studien inte specifikt avser att urskilja högpresterande eller särbegåvade elever. I studien utgår jag ifrån, förekomsten av elever med begåvningar i varierande grad i den svenska skolan och deras lika rätt till att finna sin unika egenart i enlighet med grundskolans uppdrag. Det är rektorernas ansvar som pedagogiska ledare att se till att de själva likväl som lärarna får den kompetens som krävs för att på ett professionellt sätt utföra sina uppgifter. Undervisningen ska också utformas på det sättet att alla elever, även de med en speciell begåvning, får det stöd och den hjälp de behöver.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla.