Sökresultat:
3153 Uppsatser om Utformning av bostäder - Sida 53 av 211
FĂRGENS INVERKAN VIDPERCEPTION AV FĂRG I KARAKTĂRSKONCEPT : Gott och ont illustrerat av fĂ€rg
Syftet med denna undersökning var att se hur betraktares uppfattning av karaktÀrer pÄverkas dÄ fÀrgsÀttningen varieras. Undersökningen lutar sig mot en teoretisk bas om fÀrg och uppfattningen av fÀrg och ytterligare för att stÀrka karaktÀrernas utformning finns en genomgÄng av hur vi uppfattar mÀnniskor, stereotyper, arketyper samt en kort förklaring till fantasy.För undersökningen skapades tvÄ olika karaktÀrer som skulle fÀrgsÀttas med fÀrgerna rött, blÄtt, grönt och lila. Totalt fÀrdigstÀlldes arton bilder som sedan utvÀrderades i en webbenkÀt, enkÀten varierades med slutna och öppna frÄgor för att fÄ mer material om tankegÄngarna för fÀrgsÀttningarna. Undersökningen visar att betraktare anser att fÀrg pÄverkar sÀttet de uppfattar karaktÀrerna pÄ och relaterar gÀrna till kÀnslor, andra spelkaraktÀrer eller kÀnda arketypiska figurer, exempelvis en fantasyprÀstinna. Studien kan med fördel anvÀndas som tankestÀllare i utformningen av karaktÀrer i spel och göra spelet mer minnesvÀrt..
Teckensnitt och dess personlighetsdrag
NÀr du arbetar med teckensnitt, vare sig du skapar ? eller helt enkelt vÀljer
ett teckensnitt, finns det konsekvenser till följd av skapandet och/eller
valet. LÀslighet och lÀsbarhet ligger i hjÀrtat av teckensnitts utformning ?
men principerna kring lÀslighet och lÀsbarhet Àr flexibla och kan komma att
bortses ifrÄn, beroende pÄ den tÀnkta kontexten för teckensnittet. Ett grepp om
historiken bakom anvÀndningen av vissa teckensnitt, sÄvÀl som kunskap om de
möjliga associationer de kan vÀcka Àr ocksÄ av stor betydelse nÀr man arbetar
med teckensnitt.
Forskning kring teckensnitt och lÀsbarhet har visat att en viss vikt ? för ett
givet teckensnitt, Àr optimal för lÀsbarheten vid punktstorleken 10.
TillÀmpning av koncernstyrning: en fallstudie inom tre koncerner
Robert Simons modell, Levers of Control Àr en styrmodell som bestÄr av fyra
hÀvstÀnger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrÄn
företagets strategi. Det var utifrÄn denna modell studien tog sin ansats dÀr
det primÀra syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var
utformad i koncerner. Det sekundÀra syftet var att ta reda pÄ vilka grunder
sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en
fallstudie dÀr tre koncerner har deltagit och dÀr vi stÀllt vÄr teoretiska
referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av
studien visar att det Àr förvÄnansvÀrt liten skillnad mellan koncernbolagens
utformning av styrning.
TillÀmpning av koncernstyrning: en fallstudie inom tre koncerner
Robert Simons modell, Levers of Control Àr en styrmodell som bestÄr av fyra hÀvstÀnger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrÄn företagets strategi. Det var utifrÄn denna modell studien tog sin ansats dÀr det primÀra syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundÀra syftet var att ta reda pÄ vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie dÀr tre koncerner har deltagit och dÀr vi stÀllt vÄr teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det Àr förvÄnansvÀrt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.
UNDERSĂKNING AV VĂGVAL EFTER PERCEPTIONS- OCH GESTALTTEORI : Visuell vikt som vĂ€gledare i abstrakta bilder
Gestaltteoretikern Rudolf Arnheims arbete Àr inflytelserikt inom visuella medier. Denna undersökning prövar om gestaltteorier applicerade pÄ en bilds komposition pÄverkar val av navigering, som i en spelmiljö.FrÄgestÀllningen Àr vilka korrelationer man kan finna mellan en abstrakt bilds ?visuella viktfördelning? och en deltagares val mellan vÀnster och höger, och hur detta kan anvÀndas vid utformning av bildkomposition för design av navigering inom spelmiljöer, samt hur denna korrelation kan se ut för olika bildgestaltningar och varför.Undersökningen gjordes med bilder presenterade för deltagare i en enkÀt. Bilderna var konstruerade med visuell vikt som huvudsaklig faktor.Resultatet tyder pÄ att gestatlteoretiska teorier som helhet pÄverkar sannolikheten för en deltagare att vÀlja en riktning över en annan, speciellt i denna undersökning med betoning pÄ hur blickens avlÀsning av bilden rör sig genom det som Arnheim beskriver som bildens gömda struktur..
HyresgÀstinformation- Att omforma ett informationsmaterial
SammanfattningDet examensarbete vi utfört var att skapa en ny hyresgÀstinformation för Kommunfastighet i Eskilstuna. Detta i form av en broschyr som ska anvÀndas till att informera nyinflyttade hyresgÀster inom bolaget. Analyser och utprovningar av det befintliga informationsmaterialet resulterade i att vÄrt material förÀndrades och förbÀttrades, jÀmfört med bolagets, det blev ocksÄ mer komplext i sitt innehÄll.Flera undersökningar har skett pÄ det befintliga och det nya materialet under arbetets gÄng. Resultatet av dessa undersökningar ligger till grund för den slutgiltiga produkten. Till skillnad frÄn Kommunfastighets material har vi varit konsekventa i text och utformning.
Förskola i Tanto
Projektet handlar om att i en förskolebyggnad sammanföra flera funktionersom. I byggnaden ryms förskoleverksamhet, ett sÄ kallat nattis samt en restaurang med stort arbetskök. En kombinerad verksamhet sparar resurser fysiskt samt ekonomiskt. Restaurangen Àr öppen för allmÀnheten men Àr frÀmst en del av förskoleverksamheten. MÄlsÀttningen Àr att skapa en byggnad som lever dygnet runt.
Vad besökarna tycker : En utvÀrdering av tidningshallen i UmeÄ stadsbibliotek
Syftet med utvÀrderingen var att ta reda pÄ vad besökarna tyckte om tidningshallen pÄ UmeÄ stadsbibliotek. Besökarna fick i en enkÀt svara pÄ frÄgor om belysning, ljudnivÄ, möbler och utbud. De fick Àven svara pÄ om de anvÀnde datorerna i tidningshallen och vilka dagstidningar de lÀst.Resultatet visar att besökarna överlag Àr nöjda med tidningshallen. Mest nöjda Àr de med belysningen och utbudet av tidningar och minst nöjda med ljudnivÄn. Vid undersökningstillfÀllet pÄgick byggnadsarbete pÄ andra sidan gatan vilket i hög grad pÄverkade ljudnivÄn.
Design av en webbportal : Webbaserade anvÀndbarhetstester av programvaror eller tjÀnster Ät Sandvik IT Services
Sandvik IT Services Àr i behov av en webbportal för hantering och skapande av anvÀndbarhetstester av olika programvaror och tjÀnster. Genom  informella intervjuer angÄende webbportalens utformning samt en grundlÀggande studie  i programsprÄket ASP.NET skaffades förstÄelse och kunskap kring problemet.  UtifrÄn informationen skapades först en kravspecifikation dÀr det togs upp skall-  och börkrav för webbportalen. DÀrefter utvecklades en databasmodell och en  sidstruktur som kontinuerligt under utvecklingen kontrollerades med utvecklare pÄ Sandvik  IT Services för att försÀkra sig om att materialet skulle bli anvÀndbart.  Med sidstrukturen medföljer Àven ett förslag pÄ anvÀndargrÀnssnitt för de olika  sidorna.
Klara, FĂ€rdiga, LĂ€s
Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare pÄ ett yrkesprogram arbetar med
Àmnesintegrering i Àmnet matematik, svenska och karaktÀrsÀmnen pÄ hotell- och
restaurangprogrammet. Syftet var att genom lÀrarintervjuer fÄ inblick i hur lÀrare
uppfattar Àmnesintegrering mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. Meningen var att ta reda
pÄ i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kÀrn- och
karaktÀrsÀmneslÀrares sÀtt att se pÄ Àmnesintegrering.
Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring Àmnet och tar sin utgÄngspunkt i ett
sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrare har en positiv attityd till
Àmnesintegrering men att det inte sker i sÄ stor utstrÀckning pÄ den aktuella skolan. Det
framkommer att Àmnesintegrering upplevs motiverande för bÄde lÀrare och elever,
samtidigt som kommunikationen lÀrarna emellan brister.
Unik, symbolisk eller felplacerad? : En studie om synen pÄ fem besöksattraktioner i Stockholm
Studiens syfte Àr att studera utbytesstudenters rumsliga relation till fem utvalda besöksattraktioner med tyngdvikt pÄ vad för sorts tankar, kÀnslor, vÀrderingar och mening som dessa genererar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa enskilda intervjuer samt en fokusgruppintervju med utbytesstudenter, dÀr fotografier pÄ fem uppvisade besöksattraktioner i Stockholm har presenteras. Dessa besöksattraktioner var Stadshuset, Ericsson Globe/Skyview, Kungliga Slottet, Vasamuseet samt Gröna Lund. VÄra underliggande frÄgestÀllningar har behandlat besöksattraktionernas fysiska utformning, vad dessa representerar samt vad utbytesstudenterna finner om dess geografiska placering i förhÄllande till hur staden Àr utformad. Den teoretiska genomgÄngen behandlar platsens och rummets dimensioner samt semiotik.
Att stödja utan att styra eller störa : AnvÀndbarhetsstudie av personlig anpassning pÄ webbsidor
Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svÄrare att hitta. För att rÄda bot pÄ detta har det gjorts försök att hjÀlpa anvÀndaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen Àr att personlig anpassning ska göra det enkelt för anvÀndaren, och att systemet dÀrmed har hög anvÀndbarhet. Att se om det verkligen Àr sÄ Àr syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonÄriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvÀrdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur anvÀndbarhetsperspektiv.
Viktiga faktorer att beakta vid införande av informationssystem
AnvÀndandet av intranÀttekniken ökar och blir allt mer framtrÀdande i dagens organisationer. Det öppnar upp nya möjligheter för organisationerna att förbÀttra sin verksamhet och dÄ framförallt den interna informations spridningen. För att fÄ ett intranÀt som fungerar fullt ut och som anvÀnds av samtliga inom organisationen, krÀver det anvÀndarmedverkan i utveckling och utformning av intranÀtet. I dag skall den enskilde anvÀndaren hÀmta information elektroniskt och anvÀndaren fÄr dÄ mer en roll som informationstagare Àn informations mottagare. Detta stÀller i sin tur krav pÄ organisationsledningen som bör se till att anvÀndarna fÄr den utbildning de behöver för att kunna hÀmta information.
Dörren till en framtida karriÀr? : En studie av praktik pÄ fastighetsmÀklarutbildningen
AbstraktTitel: Dörren till en framtida karriÀr?NivÄ: Examensarbete för Kandidatexamen i FöretagsekonomiFörfattare: Maria Karlsson & Emelie JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011-05Syfte: VÄr studie syftar till att undersöka samt utvÀrdera kvaliteten pÄ fastighetsmÀklarprogrammets obligatoriska praktik. Detta kommer att göras utifrÄn FastighetsmÀklarnÀmndens allmÀnna rÄd, huvudkontorens rekommendationer, studenternas erfarenhet av praktiken samt tvÄ programansvariga för fastighetsmÀklar- respektive fastighetsekonomprogrammet.Metod: Vi har i vÄra studier anvÀnt oss av en kvalitativ metod genom personliga intervjuer, intervjuer över telefon och via mail med bÄde fastighetsmÀklarstudenter och huvudkontor. Vi sammanstÀllde och analyserade det insamlade intervjumaterialet och den teori som vi funnit genom litteratur och artiklar.Resultat och slutsats: Det vÄr studie har visat Àr att fastighetsmÀklarstudenternas praktik i dagens lÀge saknar hög kvalité i form av en strukturerad uppbyggnad. Huvudkontoren har utformat en mall med rekommendationer för hur praktiken ska genomföras men syftet de har med mallen nÄr uppenbarligen inte ut till kontoren dÄ de flesta vÀljer att inte ta del av den.
Barns och pedagogers upplevelser av den fysiska innemiljöns betydelse i en förskola
Syftet med detta arbete Àr att försöka förstÄ hur barn och pedagoger upplever förskolans fysiska innemiljö i lek och lÀrande. Fokus har legat pÄ barns- och pedagogers perspektiv utifrÄn genomförda kvalitativa intervjuer pÄ en förskoleavdelning i en kommun i Norrland. Dessa intervjuer har jag sedan tolkat med en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och med hermeneutiken som metod. Samtalen med pedagogerna har huvudsakligen handlat om miljöns pedagogiska konsekvenser, medan samtalen med barnen huvudsakligen inriktades pÄ utformningen av miljön. De slutsatser jag tagit genom mitt arbete Àr att barn och pedagoger beskriver sin miljö pÄ samma sÀtt, men uttrycker det pÄ olika sÀtt.