Sök:

Sökresultat:

3153 Uppsatser om Utformning av bostäder - Sida 10 av 211

Att vistas ute pÄ förskolans gÄrd : UtegÄrd som pedagogisk arena

Vi lever i ett samhÀlle dÀr det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet pÄ grund av att allt mer av deras fritid Àgnas Ät tevetittande och dataspel. Detta gör att en dÄlig vana vÀxer Àven bland de smÄ barnen, som hellre vill sitta stilla Àn röra pÄ sig. UtgÄngspunkten Àr vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det Àr roligt och spÀnnande att vara ute. Syftet med studien Àr att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete pÄ förskolegÄrden.

Det psykoterapeutiska rummet : Psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning

Inledning: Arbetsrummet Àr nÄgot som psykodynamiskt skolade psykoterapeuter medvetet förhÄller sig till och anvÀnder sig av pÄ olika sÀtt i professionen. Syftet med den hÀr studien var att belysa nÄgra psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning.FrÄgestÀllningarna utgÄr ifrÄn vad utformningen pÄ arbetsrummet har för betydelse för den enskilde terapeuten och den psykoterapeutiska processen. Metod: I studien anvÀndes en kvalitativ metod och fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuades.Resultatet visar att de intervjuade psykoterapeuterna har mycket kunskap kring betydelsen av det terapeutiska rummet och dess utformning. De anpassar sig efter rummets arkitektur och försöker fÄ till inredningen pÄ bÀsta sÀtt för sig och patienten. De Àr mÄna om att patienten har det bra.Möblerna och framförallt fÄtöljerna Àr viktiga i arbetet.

TillgÀngliga allmÀnna platser : regler och rekommendationer för utformning

OtillgÀnglig utemiljö Àr ett problem, bÄde globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsÀttningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt skede bidra till att skapa platser som Àr tillgÀngliga för sÄ mÄnga som möjligt. För att kunna göra det krÀvs kunskaper om olika funktionsnedsÀttningar och de behov som medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgÀnglighet ska uppnÄs i nyanlÀggning. Med föreskrifterna följer Àven allmÀnna rÄd som innehÄller rekommendationer och konkreta exempel pÄ lösningar.

Bland hÄrdhandskar och silkesvantar. ? en etnografisk studie om vÀntrumsmiljöer pÄ socialkontor i Göteborg

Denna studie syftar till att undersöka mottagningsmiljön i nÄgra av socialkontorens vÀntrum inom Göteborgs Stad och hur utformningen av miljön pÄverkar mötet mellan klient och det myndighetssystem som socialtjÀnsten utgör. Studien granskar vÀntrummens utformning och interiör samt interaktioner mellan besökare och myndighetsutövare genom deltagande observation. Analysen sker med hjÀlp av ett reflexivt förhÄllningssÀtt till kunskapsframstÀllning dÀr empiri och slutsatser tolkas genom en abduktiv ansats. FÀltstudierna baseras pÄ en mikroetnografisk metod som genomfördes under Ätta dagar, varav sex dagar Àgnades Ät djupstudier pÄ tre utvalda socialkontor. Analys och resultat tolkas genom teorier om makt, skam och stigma.

Ta en stol och sÀtt dig i soffan i ett hörn mitt pÄ golvet! : Om den fysiska miljön i skolan med fokus pÄ IKT

AnvÀndningen av datorer ökar allt mer i samhÀllet. Allt fler verksamhetsomrÄden anvÀnder datorer och krÀver att mÄnga i yrkeslivet behÀrskar tekniken. Detta stÀller nya krav pÄ skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvÀndning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna mÄste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi dÀr eleverna lÀr sig om ergonomins betydelse för hÀlsan. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare pÄ tre grundskolor ta reda pÄ deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, bÄde vad gÀller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser.

FastighetsÀgarnas strategier för köpcentrum - En komparativ studie av tvÄ köpcentrum

I Sverige sker det stÀndig en ökning av antal köpcentrum, vilket medför att konkurrensen om kunderna ökar. För att möta en ökande konkurrens och kunders krav har olika köpcentrumÀgare i allt större utstrÀckning börjat differentiera köpcentrumen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur val av inriktning pÄverkar utformning och strukturering av tvÄ olika köpcentrum, Triangelns Köpcentrum och Gallerian Storgatan, i Malmö. Vi ska dessutom undersöka hur differentiering och profilering pÄverkas beroende av deras inriktning. Beroende av inriktning Àr ett köpcentrum riktat till olika kundsegment. För att nÄ och tilltala denna kategori försöker köpcentrumets förvaltare stÀrka varumÀrket och profilera sig med hjÀlp av marknadsföring och utformning.

Bioteknikkursen i NV3 InnehÄll och metoder

Utformning och innehÄll i kursen bioteknik BI1209 i NV3 undersöks genom en enkÀt besvarad av 26 gymnasier. Arbetsformer, lÀromedel, laborationer, utvÀrdering kartlÀggs..

Timplanen kontra lÀrandet: Hur timplanens utformning pÄverkar elevers möjligheter att lÀra om och i musik

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Konceptuell utformning av bÀrande system i höghus

Social housing in Northern Europe and the importance of social and political consideration in planning. Focus of the essay lies on the "burning suburbs" of France, based on literature studies combined with a study visit to Les Minguettes outside of Lyon..

Vilka variabler pÄverkar företagens personalredovisning? : En studie av fem svenska företags Ärsredovisningar under de senaste tio Ären

Syftet med uppsatsen var att försöka hitta förklaringar till personalredovisningens utformning. Detta testades utifrÄn nÄgra valda variabler med hjÀlp av hypoteser. Vi har arbetat fram hypoteserna med utgÄngspunkt frÄn resultat av tidigare forskning inom Àmnet. Förutom att redogöra för tidigare forskning har vi Àven presenterat lagreglerad information och grundlÀggande begrepp för att ge lÀsaren mer information om Àmnet. De företag vi har valt att studera har varit Ericsson, NCC, Skandia, Swedbank och Telia.

Designkriterier för produktiva vÄtmarker: hur bör framtidens biogasproducerande vÄtmarker se ut?

Denna litteraturstudie syftade till att identifiera olika design- och skötselkriterier för anlagda vÄtmarker vars huvudsyfte Àr att producera biomassa till biogastillverkning. Syftet var Àven att utveckla en planeringsmodell för att sÀkra att alla aspekter som Àr viktiga beaktas i processen. Dessa aspekter inkluderar placering, utformning, val av vÀxtlighet, reglering av vattennivÄer och utformning av vÄtmarkens skörde- och skötselregim. Rapporten behandlar ocksÄ kriterier för att sÄdana vÄtmarker Àven ska kunna leverera ekosystemtjÀnster, sÄsom kvÀve- och fosforavskiljning, biologisk mÄngfald och fiske. Resultatet visar att det gÄr att kombinera en del av dessa med skörd med hjÀlp av mindre förÀndringar i designen.

Faktorer som kan pÄverka mÄltiderna för personer med demenssjukdom som bor i sÀrskilt boende

Personer med demens i sÀrskilt boende kan ha problem med att Àta, vilket ofta kan leda till viktnedgÄng och undernÀring. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka mÄltiderna för personer med demens som bor i Àldreboende. En systematisk litteraturöversikt genomfördes dÀr sökningar resulterade i 16 vetenskapliga artiklar som analyserades. De slutliga kategorierna blev: organisation och arbetets utformning: miljöns betydelse: uppmuntran av sjÀlvstÀndighet: attityder pÄverkar: kunskap hos personalen. Resultatet visade att personal behövde kunskap om demenssjukdomar och individernas bakgrund, för att kunna förstÄ behoven de hade.

Samma innehÄll i lÀttlÀst version? : En sprÄklig och visuell analys av en lÀttlÀst broschyr och dess originalversion

I uppsatsen presenteras en studie av sprÄks och bilders betydelse i tvÄ versioner av en myndighets broschyr. Syftet Àr att undersöka om innehÄllet i originalversionen av broschyren Àr detsamma i en lÀttlÀst version av broschyren, eller om lÀttlÀstanpassningen pÄverkar innehÄllet. Endast originalversionen innehÄller bilder, vilket gör att jag vill se vilka betydelser som bilder tillför till ett informationsmaterial. Broschyrerna Àr ?VÀlkommen till Arbetsförmedlingen? och motsvarande broschyr skriven pÄ lÀttlÀst svenska.

Specialpedagogiska insatser vid lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter i Ă„rskurs tre. ÅtgĂ€rdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka och analysera vilka specialpedagogiska insatser som Àr vanligt förekommande i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre utifrÄn ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivÄ för att djupare kunna studera hur ett sÄdant synsÀtt förekommer och kan frÀmjas. Arbetet inleds med en genomgÄng av forskning inom lÀs- och skrivsvÄrigheter samt möjliga arbetssÀtt. Det tar Àven upp riktlinjer kring ÄtgÀrdsprogrammets utformning ur ett helhetsperspektiv. I resultatet stÀller vi resultatet frÄn vÄra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda pÄ vanligt förekommande insatser vid lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i ÄtgÀrdsprogrammet ur helhetsperspektivet individ, grupp och organisation.

Rekomendationer vid utformning av cykelparkering i tvÄ plan : Underlag till projektet Framtidens US i Linköping

I stÀder byggs allt fler fastigheter och anlÀggningar. Stark förtÀtning i stadsbygden innebÀr högre krav pÄ samhÀllsplaneringen. Allt större fokus lÀggs pÄ cykelinfrastrukturen i syfte att minska biltrafiken i stÀderna. TÀtbyggda omrÄden med stora cykelflöden kan förses med yteffektiva cykelparkeringar. En lösning till detta problem kan vara cykelparkering i tvÄ plan.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->