Denna rapport behandlar produktutvecklingen av en papperskorg för kÀllsortering. Projektet Àr utfört pÄ uppdrag av företaget TreCe och Àr ett examensarbete för utbildningen Teknisk design vid LuleÄ tekniska universitet. TreCe Àr en av Nordens ledande leverantörer av möbler för kontorsförvaring. Företaget Àr inne i en expansionsfas och tittar nu pÄ nya produkter för att tillgodose sin marknad. TreCe stÄr i begrepp att utveckla en ny kÀllsorteringslösning för offentlig inomhusmiljö.

Ett brinnande intresse för naturen i kombination med min pÄgÄende utbildning pÄ trÀdgÄrdsingenjörsprogrammet med inriktning design gör att naturinspirerade trÀdgÄrdar Àr nÄgot jag bÄde tycker Àr vackert och nÄgot jag ville lÀra mig mer om. Det hÀr examensarbetet handlar om att skapa ÀngskÀnsla pÄ ett litet utrymme, med vilda och hortikulturella vÀxter. I arbetet beskrivs olika anlÀggningstekniker, skötsel för de olika anlagda Àngstyperna, samt gestaltningsförslag för olika slags Àngar. Min huvudfrÄgestÀllning har varit Vilka vÀxter passar i en konstgjord Àng i en liten trÀdgÄrd, vilka ger stark karaktÀr och varför passar de vÀxterna bra? Jag har valt att inte fokusera sÄ mycket pÄ historia utan ger bara en snabb bakgrund till hur Àngar uppstod och varför de Àr intressanta i trÀdgÄrdssammanhang, detta behandlas mer i min litteraturstudie.

Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ mötesplatser och dess roll i samhÀllet. HÀr behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen Àr inte bara till för kommers utan fyller Àven en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra mÀnniskor, Àr betydande för att stÀrka samhÀllets sociala kapital inom demokrati- och hÀlsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har dÀrmed varit relevant utifrÄn rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och dÄ specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsÀtta vara attraktiva mötesplatser.

Rekreationscykling och cykelturism ökar i takt med ett vÀxande intresse för hÀlsa, miljö och fysisk aktivitet. Cykling ligger i tiden och flera lÀnder i Europa har de senaste Ären satsat pÄ nationella turistcykelleder. Kattegattleden kommer att bli Sveriges första nationella cykelled för turism och rekreation. Leden kommer att strÀcka sig frÄn Göteborg till Helsingborg och vÀntas bli ett besöksmÄl för sÄvÀl lokalbefolkning som nationella och internationella turister. Arbetet med att förverkliga leden har pÄgÄtt under mÄnga Är och har inneburit ett samarbete över kommun- och regiongrÀnser. KÀrnvÀrdena som Kattegattledens samarbetsparter definierat Àr: havsnÀra, variation, vÀlkomnande, trygg och sÀker samt upplevelserik.

Dagens stora stÀder byggs allt tÀtare och ofta Àr det gröna omrÄden sÄsom parker och skogsdungar som fÄr ge vika nÀr nya hus och vÀgar ska ges utrymme. Den biologiska mÄngfalden i staden Àr dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna fÀrdas mellan och genom bebyggda omrÄden i sÄ kalllade spridningskorridorer stÀrker bÄde vÀxt- och djurpopulationers förmÄga att överleva. Syftet med denna uppsats Àr att ge förslag pÄ hur man kan utveckla biologisk mÄngfald pÄ parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun Àger samt pÄ vilket sÀtt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstÀrker kommunens grönstrukturplan.

Examensarbetet Àr ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. PlanomrÄdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. OmrÄdet Àr aktuellt som förnyelseomrÄde dÄ den pÄgÄende verksamheten successivt skall avvecklas fram till Är 2010. PÄ samhÀllsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrÄgan pÄ centrala lÀgen för bostÀder och verksamheter uppmÀrksammats. I översiktsplanen har denna efterfrÄgan besvarats med en planberedskap dÀr en rad utvecklingsomrÄden pekats ut.

Mitt examensarbete behandlar frÄgestÀllningen: Hur gestaltar iscensatta och approprierade sjÀlvportrÀtt identitet och kön/genus och vad fÄr det för konsekvenser för hur vi betraktar oss sjÀlva och andra mÀnniskor? Jag vill med min undersökning försöka problematisera och vidga sÀtten att anvÀnda sjÀlvportrÀtt pÄ som uppgift i skolan. Att visa upp hur samtida konstnÀrer jobbar med sjÀlvportrÀtt, tror jag kan skapa en mer dynamisk bild av vad ett sjÀlvportrÀtt Àr och kan vara för eleverna. Att göra ett sjÀlvportrÀtt betyder inte att man mÄste visa sitt ?riktiga jag?.

Detta arbete undersöker hur förÀnderlighet kan gestaltas med fysisk modell som skissverktyg, och med inspiration frÄn den japanska förestÀllningen om rummet som en förÀnderlig och subjektiv upplevelse. En upplevelse och erfarenhet som stÀndigt förÀndras och byter skepnad i mÀnniskans medvetande, vilket Kristina Fridh beskriver i sin bok Japanska rum ? Om tomhet och förÀnderlighet i traditionell och nutida japansk arkitektur (2001). Min tanke nÀr jag pÄbörjade arbetet var att ett stadsrum genom att gestaltas för förÀnderlighet skulle kunna öppna för olika tolkningsmöjligheter. Rum som formges för förÀnderlighet kan genom att deras identitet och karaktÀr skiftar och förÀndras visa olika perspektiv och möjliggöra olika tolkningar. I arbetets bakgrund kopplar jag detta till en problematisering av det offentliga rummet som plats för olika individer och grupper, och att det offentliga rummet, som demokratisk arena, bör betraktas som en plats dÀr skilda synsÀtt och olikheter bejakas. Jag ville i mitt arbete undersöka möjligheten att formge rumsstrukturer som skulle kunna upplevas som förÀnderliga, med fysisk modell som skissverktyg.

Ambassaden som institution har en lĂ„ng tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En frĂ„ga som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r hur den traditionen fungerar i dagens samhĂ€lle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhĂ„ller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrĂ„gasĂ€tta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjĂ€lpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan vĂ€stlĂ€nder och framförallt EU-lĂ€nder innebĂ€r att ambassaderna fĂ„r allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulĂ€ra uppgifterna minskar. I en vĂ€rld med mer och mer informellt utbyte mellan lĂ€nder i form av turism, affĂ€rskontakter, utbytes-studier m.m. fĂ„r den officiella diplomatin en nĂ„got förĂ€ndrad roll.

Denna kandidatuppsats fokuserar pÄ mötesplatser och dess roll i samhÀllet. HÀr behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen Àr inte bara till för kommers utan fyller Àven en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra mÀnniskor, Àr betydande för att stÀrka samhÀllets sociala kapital inom demokrati- och hÀlsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har dÀrmed varit relevant utifrÄn rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och dÄ specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsÀtta vara attraktiva mötesplatser.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förÀndra en gammal institutionsmiljö till en ny bÀrande idé kan pÄ flera sÀtt ge effekter som innefattar förÀndringar i den lokala identiteten. Tecken pÄ dessa förÀndringar Àr, nÀr den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gÄngbar, nÀr de nya funktionerna övergÄr till enbart privat regi samt att det nya samhÀllet blir mer specificerat och i vÀrsta fall segregerat.Syftet: UtifrÄn begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som LÄngbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan LÄngbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet LÄngbro park och dess utveckling. Undersökningen tar Àven upp om det finns nÄgra omstÀndigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i sÄ fall haft intresse i omrÄdets progression.Metod: Granskningen av LÄngbro park utgÄr frÄn teoretiska kÀllor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusomrÄde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt LÄngbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgÄngspunkt vÀrderar frÀmst normativt och moraliskt hur samhÀllet konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrÄn globala, statliga och privata intressen.

?Syftet med min uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga kvinnor genom en estetisk praktik ? fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik ? Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning dÀr den manliga blicken Àr norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förstÄelse för hur eleverna fotograferar i skolan.

Examensarbetet Àr ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. PlanomrÄdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. OmrÄdet Àr aktuellt som förnyelseomrÄde dÄ den pÄgÄende verksamheten successivt skall avvecklas fram till Är 2010. PÄ samhÀllsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrÄgan pÄ centrala lÀgen för bostÀder och verksamheter uppmÀrksammats. I översiktsplanen har denna efterfrÄgan besvarats med en planberedskap dÀr en rad utvecklingsomrÄden pekats ut. Oljehamnen pÄ Hattholmen Àr ett av dessa utvecklingsomrÄden. Hattholmens lÀge i stadsstrukturen innebÀr bÄde goda utvecklingsmöjligheter och svÄrhanterliga problem.

Detta examensarbete Àr en del av ett större projekt, som Àr upplagt som ett samarbete mellan SLU och Stiftelsen WanÄs utstÀllningar. Vi Àr sju stycken trÀdgÄrdsingenjörsstudenter som har fÄtt möjligheten att genomföra en utstÀllning pÄ temat experimentell kökstrÀdgÄrd med fokus pÄ den urbana miljön. Förutom jag sjÀlv deltar följande studenter i arbetet kring utstÀllningsprojektet: Clara Karlsson Cassland, Lisen Hendeberg, Maria Persson, Linda Wickström och Julia Zuber. Dessutom kommer en broschyr om projektet att sammanstÀllas av Erikka Chapman. Min del i Ärets utstÀllning handlar om kolonitrÀdgÄrden - och dess anvÀndning och uttryck ? men ocksÄ den sociala roll som kolonirörelsen har haft genom dess drygt hundraÄriga historia.

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hÄrdgjorda stadsrum. Vid en förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt utrymme. En hÄrdgjord förtÀtning medför pÄ sÄ vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om pÄ annan plats Àn var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhÀndertagande av regnvatten inte alltid krÀver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhÀndertagande pÄ de mindre ytorna i staden. MÄlet med arbetet Àr att se möjligheterna i stadens mindre ytor, sÄsom exempelvis refuger och trottoarer, nÀr det gÀller ett lokalt omhÀndertagande pÄ plats.