OmrÄdet plattformar Àr en begrÀnsad yta som dessutom har direktkontakt medtrafikleder för fordon som vÀger över hundra ton och som passerar i högahastigheter. Placerar man sig nÀra kanten kan man hakas fast och svepa med etttÄg, eller tappa balansen av de vindlaster tÄget medför . Det finns idag information som varnar för avstÄnd och passerande tÄg.Trots detta finns problemet att resenÀrer överraskas av passerande tÄg eller placerar sig nÀra kanten, de befintliga varningarna respekteras dÄligt eller Àr intetillrÀckligt effektiva.Eftersom varningssystem inte alltid klarar av att hÄlla resenÀrer pÄ angivna avstÄnd har syftet med min uppstats varit att studera den rumsliga gestaltningen och dess betydelse för sÀkerheten. Avsikten har dÀrmed varit att finna lösningar pÄ de problemomrÄden som mina empiriska data visat sÄ att gestaltning och information integreras med varandra och rummet nÄr önskad funktionalitet..

This paper examines and compares several different sites in Sweden in addition to one in Mexico regarding whether the ecological requirements theses sites have had during planning and construction has affected the design in any way. Is it possible that, for different reasons, one thinks ?like nature? when one thinks of ecology and, if true, how does this reflect on the spatial and structural design? This paper tries to identify if some sort of general design expression is used in projects with requirements on ecological sustainability. In total, five projects have been compared in different areas such as choice of materials and their composition. These projects have an ecologically sustainable processing of water in common, although most also have ecological consideration in other areas as well.

Arbetet handlar om hur o/medvetna barn pÄ tvÄ förskolor Àr om genus i deras vardagsliv..

Cyborgen, en samansÀttning av orden cybernetik och organism, en gestalt vars innebörd bör ses som mer Àn en fiktiv gestaltning. Cyborgen Àr idag enligt forskare och filosofer en samhÀllelig verklighet och dess inverkan pÄ individen Àr mycket större Àn vi tror. Det hÀr kandidatarbetet undersöker vad som definierar en cyborg, med stöd ifrÄn forskning och filosofin summeras tankar och synsÀtt för att fÄ en mer definitiv bild av begreppet. Arbetet studerar Àven hur den sociala kontexten kan komma att förvrÀngas nÀr tekniken letar sig in i den köttsliga kroppen. De resultat och insikter arbetet resulterat i sammanfattas och stÄr som grund för en gestaltning vars mÄl har varit att kategorisera öppen data frÄn individer med inbyggda Rfid-chip, en diskussion av begreppet och dess innebörd sammanfattas i en resultatdel för att fÄ en bred bild av cyborgen som helhet.

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och pÄ vilket sÀtt drama och folksagor kan hjÀlpa 10-12-Äriga barn att utveckla sin ÄterberÀttarförmÄga. Jag har Àven försökt att finna ett sÀtt att med hjÀlp av gestaltning av folksagor skapa en bÀttre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptÀckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lÀtt kan lÀra sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lÀttare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sÄdan undersökning, som skulle krÀvt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren frÄn videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptÀckt att gestaltning av folksagor fungerar bÄde som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sÀtt att fÄ en bÀttre uppfattning om andra mÀnniskor i samhÀllet..

Syftet med kandidatarbetet Àr att skapa musik till en folkgrupp som saknar en etablerad musikkultur. För att göra detta valdes folkgrupper ut ur den fiktiva spelvÀrlden Drakar och Demoner: Trudvang. Fornnordisk kultur var en inspiration till Trudvang och detta studerades för att pÄvisa likheter till folkgrupperna i Trudvang. Parallellerna mellan de olika kulturerna blev uppsatsens förundersökning. Uppsatsens förundersökning resulterade i att det finns en efterfrÄga pÄ musik i spelet varpÄ tvÄ folkgrupper frÄn Trudvang valdes ut för gestaltning med musik, alferna och virannerna.

Jag har i detta examensprojekt gjort ett lustgÄrds-gestaltningsförslag som förhÄller sig till ett reellt uppdrag.Uppdraget handlar om att formge Stockholms Stadsmuseums innergÄrd som en samtida -men- sagolik lustgÄrd under tvÄ veckor i juni.InnergÄrden kommer att utgöra entrén och vara en förlÀngning av utstÀllningen ?Stockholm hjÀrta KÀrlek? som pÄgÄr inne pÄ Stadsmuseet under samma tidsperiod. En utstÀllning som belyser historiska kÀrleksberÀttelser i staden.UtstÀllningen Àr en del av Stockholms Stads övriga eventsatsning Love 2010. Ett event som gÄr under ledorden; festlig, öppen, delaktig, -ett event dÀr man vill öppna upp staden för dess invÄnare och turister.InnergÄrden ska fungera dels som en ?happening-oas? med ett antal fasta och tillfÀlliga aktiviteter, likavÀl som ett kontemplativt rum med en ?scenografi sk gestaltning?.

GÀstrike-HÀlsinge nation firar sitt 200 Ärs jubileum Är 2011 och till dess Àr det tÀnkt att gÄrden kring nationshuset ska rustas upp och fÄ en ny utformning. Eftersom mÄnga gamla medlemmar kommer att nÀrvara vid jubileet Àr det viktigt att gÄrden Àr representativ och vÀlhÄllen. Idag Àr gÄrden sliten och i behov av en upprustning. Anledningen till att en ny utformning behövs Àr att gÄrden idag Àr vÀldigt sliten samt i stort behov av en upprustning. Den ursprungliga tanken med den gestaltning som finns framgÄr inte. Eftersom ett jubileum Àr nÀra förestÄende Àr det viktigt att gÄrden Àr representativ och snygg vid detta tillfÀlle. Skötselplanen Àr till för att underlÀtta för nationen att ta hand om gÄrden pÄ ett sÀtt som gör att gestaltningen framgÄr och att gÄrden ser vÀlhÄllen ut.

MÄlet med denna uppsats har varit att undersöka och diskutera hur gaturummets skala och gestaltning relaterar till möjligheten för möten mellan mÀnniskor. Uppsatsen har ocksÄ undersökt huruvida Àven vidstrÀckta gaturum kan fungera för mÀnniskor att vistas i, samt om det finns insatser som kan förbÀttra dessa gaturum. Uppsatsen syftar till att förstÄ hur Jan Gehl och Jane Jacobs erfarenheter kan tillÀmpas pÄ konkreta platser i urban miljö, för att skapa ett analysverktyg att förstÄ stadslandskapet med. Begreppet ?mÀnsklig skala? anvÀnds i hög utstrÀckning bland landskapsarkitekter, men det Àr osÀkert om dÀr finns en konsensus kring begreppets innebörd? Uppsatsens första del bestÄr dÀrför av en utredande text kring vad detta begrepp kan innebÀra. Med hjÀlp av en litteraturstudie samt dÀrpÄ följande observationer av tvÄ gaturum undersöktes huruvida det gÄr att se kopplingar mellan teori och verkliga fall. Gaturummen observerades med avsikt att studera om, hur, och i sÄ fall var sociala interaktioner förekom mellan mÀnniskor.

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De sjÀlvstÀndiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet Àr förÀnderligt och stadens myller och mÄngfald tillÄts ta plats.  .

VĂ„r frĂ„gestĂ€llning under arbetet var hur mediernas gestaltning av psykvĂ„rden förĂ€ndrats 1995/1996 (period 1) jĂ€mfört med 2010/2011 (period 2). FörĂ€ndringen som vi ville ta reda pĂ„ var angĂ„ende gestaltning, vilka som fĂ„r komma till tals och om en rikstĂ€ckande tidning skiljer sig frĂ„n en mer regional tidning. Även om kvinnliga och manliga journalister gestaltar olika. Vi valde 120 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter (DN), Aftonbladet (AB) och Helsingborgs Dagblad (HD). 20 artiklar per tidning och jĂ€mförelsepunkt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade Àven till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhÄllande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade pÄ frÄgor angÄende emotionell intelligens (SEIS) samt pÄ frÄgor angÄende ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Denna projektredogörelse behandlar processen med en gestaltning och det fÀrdiga resultatet, samt besvarar frÄgestÀllningen som ligger till grund för detta examensarbete; Vad har ungdomars förhÄllande till mode och klÀder för betydelse för deras identitetsskapande? Gestaltningen innehÄller fotografier, illustrationer och citat och Àr i bokform. Den ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag för skolor. FrÄgestÀllningen som gestaltningen Àr baserad pÄ har besvarats genom analys av empiriskt material i form av visuella studier med semiotisk grund, enkÀter och intervjuer i samspel med relevant litteratur. Litteratur som bland annat behandlar den strukturellt baserade vetenskapen semiotik.

Syftet med arbetet Sann pÄ Scen var att undersöka och jÀmföra hur tvÄ olika teatertekniker kan fungera i det förberedande arbetet inför tvÄ konserter. Jag valde att som konstnÀrlig del göra tvÄ minikonserter, vardera med tre sÄnger. Den första konserten förberedde jag sceniskt utifrÄn Michael Tjechovs teknik och den andra utifrÄn Konstantin Stanislavskijs metod.I beskrivning av arbetets musikaliska och sceniska material har jag redogjort för de delar av Tjechovs och Stanislavskijs tekniker jag valt att arbeta med ? övningar och tankesÀtt ? samt de sex sÄnger som ingÄr i arbetet.I beskrivning av projektets genomförande har jag skildrat hur jag arbetade med sÄngerna och vilket resultatet blev, vilka övningar som visade sig fungera bra respektive mindre bra, samt reflekterat över vad det kan bero pÄ. Slutsatsen Àr att det finns mycket att hÀmta bÄde hos Stanislavskij och Tjechov och att vad som fungerar bÀst, Àr beroende av situation och sÄngens karaktÀr.

Att undervisa i teaterÀmnet pÄ gymnasiet innebÀr bedömning och betygssÀttning. BetygssÀttning Àr en komplex uppgift sÀrskilt nÀr det gÀller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkÀnsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny lÀroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krÀvde att teaterlÀrare reflekterade över sina bedömnings- och betygssÀttningsprocesser pÄ ett nytt sÀtt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt frÄn den tidigare.