Open pit mining creates huge amounts of tailings and waste rock deposits. Due to it's content of sulphide minerals, predominantly pyrite (FeS2), there is a risk of oxidation and formation of acid water containing heavy metals, known as Acid Rock Drainage (ARD). To prevent the process of oxidation, the tailings and waste rock have to be reclaimed. The most commonly used methods of reclamation are a coverage of water or soil. Mining also results in a large-scale interference in the landscape that will make an eternal change of its appearance.

The title Urban furniture for young people reveals that this paper handles two central phenomenon in landscape architecture; the form and content of the urban spaces, respectively the users and their need for an appropriate outdoor environment in the city. In this paper youth is referred to as 15-18 year olds and the paper is based on theories of their physical use of the city?s outdoor environment. Urban furniture refers to equipment and components in the public room which becomes furniture when people takes them in to claim and gives them a meaning and a function that is useful for the moment. The starting point is that the users, in this case youths, defi nes urban furniture as something signifi cantly more than traditional park furniture, bicycle racks and waste baskets. This paper aims to investigate how the city?s furniture can be developed to meet the youths need to see each other, move and make their marks in the public room. The theories about how youths uses the city are presented in the Theory chapter.

In the 19th century, photography was often employed in attempts to objectively capture evidence of paranormal phenomena. With the advent of television, this tradition came to be coupled with the apparent mystery of distant communication through electromagnetic waves. The television set has often been depicted as intrinsically occult or even haunted.It is therefore natural that television has proven to be an ideal medium to present beliefs, tales, and investigations about paranormal phenomena. Most such presentations have been openly ficticious, but in television the distinction between fact and fiction is often blurred, and the emergence of shows where the crew claims to pursue a serious investigation was inevitable. One of the most successful such shows is the British Most Haunted, airing since 2001.

Studiens syfte Àr att ge en bild av hantverkskunnande i dramaledarskap och beskriva erfarna dramaledares expertis. Med en kvalitativ ansats och med en deskriptiv fallstudie som metod kombineras litteraturstudier med deltagande observation samt intervjuer. Resultatet diskuteras med stöd av teorier om hantverkskunnande med sÀrskilt fokus pÄ Dreyfus modell ?frÄn novis till expert? samt Hoffmans modell ?frÄn okunnig till mÀstare och superexpert? (min översÀttning). Dramaledarnas iscensÀttning av dramaprocessen analyseras utifrÄn Sternudds dramapedagogiska perspektiv.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra hur den politiska krisen iUkraina Äterspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).FrÄgorna som besvaras Àr hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrÄn teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jÀmförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om lÀndernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien Àr publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet bestÄr av totalt fjorton artiklar, sju ifrÄn varje tidning frÄn varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bÄdatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sÄdan.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Syftet med denna uppsats Àr att förklara innebörden av begreppet ekoturism samt beskriva hur landskapsarkitektens kompetens kan tillÀmpas vid utformning av ekoturismanlÀggningar. Genom litteraturstudier har vi utrett begreppets betydel-se. Vi beskriver ekoturism kortfattat ur ett internationellt perspektiv och mer utförligt ur ett svenskt perspektiv. Ekoturism Àr en form av turism som sker i naturmiljöer och har som syfte att bevara natur och kultur, gynna den lokala eko-nomin samt ge en ökad kunskap och förstÄelse för besöksmÄlet. Det finns dock en problematik med ekoturism dÄ turism i naturmiljö innebÀr motsÀttningar och det kan vara svÄrt att tillfredstÀlla turister samtidigt som platsens natur bevaras.

Detta examensarbete handlar om hur Åstorp, en mindre ort i nordvĂ€stra SkĂ„ne kan utveckla sin identitet och attraktivitet som SöderĂ„sstaden. Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka, försöka förstĂ„ och med fokus pĂ„ gestaltning ge förslag pĂ„ utveckling av en mindre centralorts problematik med identitet och fortsatt utveckling i en konkurrensutsatt region. Åstorp Ă€r ett relativt ungt samhĂ€lle som byggdes upp i samband med jĂ€rnvĂ€gens etablering 1875. Åstorp Ă€r en liten inlandskommun med knappt 15 000 invĂ„nare belĂ€ggen mitt i det expansiva, nordvĂ€stra hörnet av SkĂ„ne. Kommunens centralort ligger alldeles intill SöderĂ„sens nordvĂ€stra spets och har ett unikt lĂ€ge tack vare jĂ€rnvĂ€gsstationen med PĂ„gatĂ„g och den intilliggande naturen. Dock Ă€r kopplingen till SöderĂ„sen otydlig och kommunen har en ambition att stĂ€rka denna. Kommunens vision för 2020 Ă€r: Åstorp ? SöderĂ„sstaden dĂ€r mĂ€nniskor och företag möts och vĂ€xer.

GĂ€vle Strand Ă€r ett bostadsomrĂ„de under uppbyggnad pĂ„ halvön Alderholmen öster om GĂ€vle centrum. Med nĂ€rheten till havet, GavleĂ„n, centralstationen och GĂ€vle centrum Ă€r omrĂ„det mycket attraktivt för bostĂ€der. År 2007 stod den första etappen av GĂ€vle Strand fĂ€rdig och den andra etappen förvĂ€ntas stĂ„ klar för inflyttning Ă„r 2011. FrĂ„n GĂ€vle kommuns sida har man haft stora planer för omrĂ„det inte bara nĂ€r det gĂ€ller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnĂ€ra rekreation, luftiga och vĂ€lplanerade lĂ€genheter och god tillgĂ„ng till kollektivtrafik. Man har Ă€ven velat skapa en arkitektur som Ă€r nytĂ€nkande och skapar diskussion. VĂ€ster om GĂ€vle Strand finns tvĂ„ befintliga omrĂ„den som sjĂ€lvklart pĂ„verkas av Alderholmens förnyelse. Dessa Ă€r miljonprogramsomrĂ„det Öster och ett magasinsomrĂ„de som idag inte anvĂ€nds som bostĂ€der. Arbetet gĂ„r ut pĂ„ att hitta samband i utformnings och gestaltningsprinciperna för de tre omrĂ„dena och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna dra slutsatser om man fört över vissa principer frĂ„n de befintliga omrĂ„dena till det nya. Analysen berör ocksĂ„ de principer som varit övergripande och tagit stor plats i planhandlingarna för GĂ€vle Strand men som inte kan Ă„terfinnas i de nĂ€rliggande omrĂ„dena.

Ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling Àr centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar pÄ ? ansÄg att det krÀvs en aktiv miljö för att skapa bra lÀrtillfÀllen. Hur tÀnker och arbetar bildlÀrare med rummet och dess resurser för att skapa bra lÀrmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svÄrigheter kan man eventuellt stÀllas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlÀrare, har jag fÄtt en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk dÀr nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Mitt resultat visar pÄ att samtliga informanter har tÀnkt mycket pÄ hur rummet och artefakterna kan hjÀlpa dem att skapa en bÀttre lÀrmiljö. TvÄ av mina informanter har haft stora möjligheter att pÄverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förÀndringar, för att pÄverka lÀrmiljön i en positiv riktning.

This thesis is based on a qualitative study on four different preschools in Sweden of which two are monolingual and two are multilingual. The purpose has been to study and compare literacy practices initiated by preschool teachers in mono- and multilingual preschools to examine how the preschool teachers themselves discuss on this topic.The theoretical framework of the study draws upon a socio-cultural theory based on literacy with an emergent literacy perspective in focus. The empirical material has been collected through observations and interviews. We are two authors on this study and the result is distributed in two case studies which are divided on the mono ? and multilingual preschools.

I den hÀr uppsatsen har vi undersökt hur Dagens Nyheter Insidan och Svenska Dagbladets Idag har skrivit om depression och om vi kan se nÄgon skillnad i rapporteringen pÄ dessa sidor under Ären 2002, 2007 och 2012. 110 artiklar har analyserats och de frÄgestÀllningar vi arbetet med Àr: I vilka sammanhang nÀmns depression, i vilken utstrÀckning nÀmns depression i Insidan och Idag och vilka medel anvÀnder sig Insidan och Idag av för att gestalta depression.För att besvara dessa frÄgor gjorde vi en kvantitativ analys dÀr vi samlade in alla artiklar om depression frÄn Insidan och Idag Ären 2002, 2007 och 2012 och kodade dessa. Vi mÀtte hur mÄnga artiklar om depression som har publicerats, vem som var huvudperson i texterna samt vilken behandlingsmetod som föresprÄkades. En massmedieretorisk textanalys pÄ tolv stycken artiklar gjordes ocksÄ, med frÄgor som vi ansett vara relevanta för att tolka SvD/ Idag och DN/Insidan gestaltning valts ut. I denna analys undersökte vi hur SvD/Idag och DN/Insidan skildrat samtalet om depression under de valda Ären.

Skötsel av vÄra parker och andra gröna miljöer utgör en stor kostnad. Syftet med studien var att ta fram förslag pÄ olika praktiska lösningar för att minimera tiden och kostnaden för skötsel av offentliga gröna miljöer och utforma dessa som ett antal rÄd till designers. Metoden som anvÀndes var en kombination av en litteraturstudie, dÀr sökorden ?skötsel?, ?parkförvaltning?, ?park management?, ?low maintenance?och ?low maintenance park/garden? anvÀndes, och en undersökning dÀr sex personer intervjuades. Det Àr viktigt att tÀnka igenom vilket mÄl man har med den yta som skall skötas om.

UtifrÄn frÄgestÀllningen hur femininitet representeras i modebilder, eller mer specifikt modeteckningar eller modeillustrationer, undersöks och analyseras tre modebilder som representerar tre konstruerade kategorier:voyeurism-makt-sexualitet; estetik-makt-skönhet och feminina mellangrupper-obestÀmbara genus.Bilderna analyseras med diskursanalys som teoriram, kompositionsanalys och psykoanalytiskt inspirerad bildtolkning ugör metod. I tolkning och gestaltande arbete undersöks hur subjektet som betraktare formas av modebilder, beroende av genus i denna diskurs. Syftet Àr att utveckla en modell för hur jag som bildlÀrare kan arbeta med konst och mode, och hur jag utifrÄn modebilder, vilka barn och ungdomar kommer i kontakt med genom media, nÀtet, tv, reklam, tidningar och modeböcker, kan diskutera vÀrderingar som berör femininitet, könsstereotyper, genus och normer.Uppsatsen tittar pÄ hur bilderna Àr en disciplinering, hur mötet med modediskursen och modebilder konstituerar blicken, hur skönheten och skönhetsidealen speglar den tid som skapar dem. Modet har makt att styra ideal och pÄverka mÀnniskors sjÀlvbild. Modebilderna i kategori voyeurism-makt-sexualitet och estetik-makt-skönhet förekommer mer som regel Àn undantag för hur femininitet representeras.

A qualitative study of the Swedish Instagram account KvinnohatÂŽs framing of media criticism. The Instagram account Kvinnohat is an example when citizens with a feminist agenda participate in a public debate. With a critical point of view Kvinnohat approach society; which media is a part of. Social network with photo-sharing implement such as Instagram is a quite new type of social media. Instagram has quickly become a part of many peoples everyday life, especially among adolescents.