Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation på Centraloperation på Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjälp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knäplastiker och den sammanlagda mängden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrån olika moment, såsom arbetskläder, läkemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten beräknades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullständig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfällig följsamhet.

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen.

SAMMANFATTNING Läkemedelsresistens är ett växande globalt problem. Inte minst bland parasiter hos våra djur har rapporter om utebliven effekt av läkemedel ökat. Pålitliga detektionsmetoder av anthelmintikaresistens hos nematoder är viktig så att åtgärder sätts in i ett tidigt skede för att djurvälfärd och produktion ej försämras. Detta kräver standardiserade och beprövade detektionsmetoder. De metoder som används idag för flertalet nematoder är ursprungligen framtagna och anpassade för strongylider hos får.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Bakgrund: Närståendes närvaro har betydelse för omvårdnadskvaliteten och därför är samarbetet mellan dem och vårdpersonalen betydelsefullt. Närståendes erfarenheter av den palliativa vården behöver beskrivas då insikt i närståendes livsvärld är avgörande när vården ska formges tillsammans med dem. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie utgående från Cinahl, PubMed och PsycInfo identifierades 24 kvalitetsgranskade artiklar som analyserades. Resultat: Sex teman framkom i form av Närståendes erfarenheter av mottagen omvårdnad, Närståendes erfarenheter av påfrestningar, Närståendes erfarenheter av vårdtagarens omvårdnad, Närståendes erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal, Närståendes erfarenheter av information från vårdpersonal och Närståendes erfarenheter av vårdpersonal.

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen.

Tidigare forskning visar att patienten kan ha sexuella problem som kan vara fysiska och/eller psykiska, dessa kan till exempel vara smärta och obehag vid penetration, urinläckage, vaginal lubrikation, utebliven orgasm, och erektionsproblem. Samhällets syn på sexualitet påverkar såväl patientens som sjuksköterskans syn på sexualitet och kan ge svårigheter vid diskussion om sexualitet. För att underlätta för sjuksköterskan vid kommunikation med patienten om sexualitet finns det en modell (PLISSIT-modellen). Trots teoretiska hjälpmedel tycks sjuksköterskan ha svårigheter med att diskutera sexualitet med patienten. Syftet med studien var att undersöka vad det är som hindrar sjuksköterskan att diskutera sexualitet med patienten.

Kosten är en viktig komponent som påverkar människans hälsa och arbetsprestation. Gruppen arbetare har en dålig kosthållning vid jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Scania CV AB prioriterar sin personals hälsa samt har som målsättning att effektivisera sin produktion. Arbetet i verkstaden är beroende av att produktionspersonalen håller ett visst tempo och koncentration. Det är följaktligen viktigt att arbetarna är välmående och får i sig ett gott näringsintag på regelbundna tider.Syftet är att kartlägga måltidsordning och kostkvalitet, gällande frukt, grönsaker och tomma kalorier hos Scanias produktionspersonal i transmissionsverkstaden.

BakgrundPostoperativ smärta är ett återkommande fenomen trots mängden av tillgängliga behandlingsmetoder. Otillräcklig eller utebliven postoperativ smärtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vårdtiden längre än nödvändigt för patienten. Den förlängda vårdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.SyfteAtt belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling av patienter som vårdas på sjukhus.MetodEn systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smärtbehandling sammanställts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.ResultatTvå teman med två kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. Underlättande faktorer med kategorier Vårdrelation och Kunskap och Kompetens.SlutsatsTidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smärtbehandlingen då det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann från själva behandlingen.

Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation på Centraloperation på Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjälp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knäplastiker och den sammanlagda mängden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrån olika moment, såsom arbetskläder, läkemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten beräknades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullständig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfällig följsamhet.

En statlig utredning har presenterat ett förslag som innebär att mindre aktiebolag ska undantas från kravet på revisor. Problemet är att försöka belysa de förändringar detta kan få för Skatteverket, hur deras arbetssätt kan tänkas komma att förändras om företagens räkenskaper nu inte kontrolleras av en utomstående revisor.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skatteverket (som är en av de statliga myndigheterna vilka berörs av förslaget) tror att deras verksamhetsutövning kommer att förändras.Även om förslaget i sin helhet berör en stor mängd instanser har vi valt att fokusera på Skatteverket. En mer omfattande frågeställning skulle bli alldeles för komplex i förhållande till vad som kan förväntas av en kandidatuppsats. Vi har även valt att inte beakta den samhällsekonomiska nyttan av en utebliven revision.Uppsatsen är till stor del uppbyggd utifrån den statliga utredningen som presenterades under våren samt ett antal kompletterande intervjuer för att på det viset erhålla en mer djupgående förståelse för problemet.Reviderade företag kommer i mindre utsträckning att granskas av Skatteverket. Vi vill höja ett varningens finger för att den svenska redovisningsjäven kan komma att bli ett problem, som kan resultera i ett annorlunda utfall i Sverige kontra andra länder..

Socialstyrelsen arbetar för att minska undernäring bland många äldre. Ett förslag till åtgärd är att anställa fler personer som är kompetenta på kostområdet som t.ex. kostekonomer.Syftet med arbetet var att undersöka vad de som är födda under åren 1910-1940 hade för kostvanor under barn och ungdomstiden samt nu som äldre. För att på detta sätt kunna jämföra, om deras kostvanor har förändrats över tid, och vad de har för tankar om nutidens mat. Denna information ger möjlighet till att förbättra kunskapen om äldres matvanor samt bättre förstå deras önskemål när det gäller val av mat.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Näringsrik mat och bra matvanor är en viktig förutsättning för god hälsa. Valet av mat styrs av olika faktorer, till exempel media, vänner/familj och ekonomi. Då många levnadsvanor skapas i ungdomsåren får dessa en stor betydelse för hälsan senare i livet. Av denna anledning väcktes intresset att undersöka unga tjejers uppfattningar kring hälsosam mat. Vidare ville vi undersöka vilka faktorer som påverkar deras matval.Metodvalet i studien blev fokusgruppsintervjuer.