För att på ett effektivt sätt uppnå konkurrensfördelar på dagens marknad krävs det att företag finner nya strategier för att bli konkurrenskraftiga, en strategi är att verka på en eftermarknad. Företagskunder utgör en mindre marknad och beroendet mellan parterna är större (jämfört med privatkunder) påvisar detta att relationen är en viktig del i en B2B-miljö. Service-Dominant logic (S-D logic) beskriver hur ett paradigmskifte sker där kunden betraktas som värdefullt humankapital och företag vinner konkurrensfördelar genom långsiktiga relationer, värdeskapande tillsammans med kund och Utbyte av kunskap genom interaktivt processarbete. Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt företaget Komatsu Forest kan vinna konkurrensfördelar genom att implementera S-D logic. De strategier vi testar är front-line employee (FLE) ? personal med kundkontakt, butikslandskapet, varumärket och den interna kommunikationen.Studien baseras på kvantitativa studier med en kompletterande kvalitativ studie.

I Sverige spelar skogsnäringen en betydande roll för landets ekonomi och sysselsättning. Råvaruförutsättningarna har stor påverkan på produktionen i ett sågverk, och produktionen har ett divergerande flöde. Höga råvarukostnader ställer krav på ett högt råvaruutnyttjande där inget lämnas åt slumpen. Lönsamheten i en komponentfabrik bygger på ett högt Utbyte av insatt råvara. Produktionens biprodukter ska i så hög grad som möjligt utgöras av homogent virke och andelen flis och spån skall minimeras.

Ett vanligt återkommande problem i samhället idag och som människan dagligen handskas med är bristen att kommunicera. Länge har mänskligheten strävat efter att komma med nya lösningar för hur vi på bästa sätt ska förmedla information genom Utbyte av tankar, meddelanden via tal, grafiksignaler eller skrift, oavsett var på jordklotet vi befinner oss. Ännu viktigare har det blivit för marknadsaktörer att kunna kommunicera i en värld där kommersialiseringen är en del av verkligheten och där företag måste förmå att kommunicera för att inte släpa efter i en allt starkare konkurrens. Den allt mer snabbväxande världen har även lett till att samhället och miljön har påverkats ogynnsamt. Corporate social responsibility, CSR, även kallat företagssamhällsansvar har därför tagit sin plats för att motarbeta de negativa konsekvenserna av mänsklighetens progressiva, tekniska utveckling.

Sammanfattning Detta examensarbete utreder hur elektronisk fakturering förhåller sig till traditionell fakturering, samt hur traditionell elektronisk fakturering i form av traditionell Electronic Data Interchange (EDI), kan påverkas av märkspråket XML eller eXtensible Markup Language som det står för. Under utrednings gång har vi stött på vissa motgångar. Motgångarna bestod av att ämnet vi valt att belysa, XML i faktureringssystem, var alldeles för nytt för att genom intervjuer kunna bevisa vår hypotes. XML används helt enkelt inte inom elektronisk fakturering på det sätt vi förutsatt. Vi har därför löst problemet genom att jämföra XML med de traditionella EDI metoderna med hjälp av artikel - och litteratur studier, samt förlitat oss på vad de företag vi intervjuat har gett för svar. I vår bakgrundsinformation har vi beskrivit hur XML fungerar och hur dess bakgrund ser ut. Vi har även beskrivit vilka tillämpningar XML kan användas på, samt beskrivit fakturering, både hur den kan ske manuellt dvs.

Syftet med kartläggningsstudien är att undersöka om frivilligorganisationerna, som endast beviljades projektpengar för alkohol- och drogförebyggande arbete under åren 2003-2004, har fortsatt med projekten efter projekttidens slut, hur eventuella fortsatta projekt finansieras nu samt om projektledarna finns kvar i verksamheten. För att uppnå detta syfte valdes en deskriptiv, kvantitativ forskningsmetod. Kartläggningsfrågor i enkätform skickades via e-post ut till intervjupersoner inom de aktuella frivilligorganisationerna.Av tio svarande frivilligorganisationer uppgav åtta stycken att projektverksamheten än idag drivs i någon form. Projektverksamheterna finansieras idag med bidrag, inkomster från aktiviteter utförda av den egna verksamheten, samt pengar från den egna frivilligorganisationen. Arbetet drivs också helt ideellt eller finansieras genom att organisationen tar betalt för de tjänster som utförs.

Miljöfrågor har fått en allt större betydelse i dagens samhälle, så även i fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader är långt mer energieffektiva än byggnader som uppfördes för bara något årtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar på de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnåla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hämta i energin som tillförs fastigheten.För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt ägd energiproduktion för el via vindkraft och värme via solfångare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. På det sättet kan man uppnå större volymer, minska energiförluster och få en mer rationell energiproduktion med stordriftsfördelar jämfört med fastighetsspecifika energilösningar så som exempelvis bergvärme.Skanska tänker sig att dessa anläggningar på ett eller annat sätt långsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som är anslutna till anläggningen. Det har dock efter granskning av gällande fastighetsrättslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svår att åstadkomma rent fastighetsrättsligt.

Idag är kunskap viktigt för värdeskapande inom nästan alla branscher, men inom konsultföretag är det extra påtagligt då kunskapen som genereras och delas bildar kärnan i företagets tjänster. Kunskap kan delas upp i två former, en explicit och en tyst form.?Tyst kunskap? definieras som den form av kunskap som är svår att dokumentera och som grundar sig i känslor, värderingar, personliga åsikter och erfarenheter samt ligger inbäddad i en organisations kultur, vilket medför att den är svår för andra företag att imitera. Mycket av den kunskap som bidrar till ökad prestation och konkurrensfördelar är baserad på tyst kunskap.Syftet med detta projekt är att undersöka vad tyst kunskap är, huruvida denna uppmärksammas och tas tillvara i konsultföretag samt hur denna kan utnyttjas för att uppnå konkurrensfördelar. Undersökningen bygger på en litteraturstudie om framförallt ?Knowledge Sharing? och tyst kunskap samt en empirisk och komparativ studie baserad på intervjuer med två konsultföretag som skiljer sig i storlek och bransch.Resultatet från litteraturstudien visar på att tyst kunskap är viktig inom problemlösning och leder till ökad kvalitet i konsulternas arbete.

Resandet mellan länder i världen har ökat vilket även medfört att fler turister från andra länder besöker Sverige. Vilhelmina kommun som är beläget i Lappland anses av utländska turister vara ett exotiskt resmål, men har trots detta erfarit att turismen minskat. Welw AB är ett turistföretag som marknadsför naturturism i Vilhelmina kommun och som med stöd från kommunen vill ändra den negativa turistutvecklingen. Welw AB vill genom att se hur andra liknande turistföretag lyckats locka turister, hur de arbetar med sin marknadsföring och lära och anamma deras tillvägagångssätt.Med denna utgångspunkt valde vi i samråd med Vilhelmina kommun och Welw AB att göra en benchmarking där Welw AB jämförs med två liknande turistföretag i Kärnten, Österrike. I Kärnten, som anses vara ett välkänt turismområde, finns liknande natur och möjlighet till aktiviteter som finns tillgängliga i Vilhelmina kommun.

I uppsatsen undersöks Utbytet mellan populärkultur och konst genom en jämförande analys av Andy Warhols Marilyn Diptych från 1962 och en stillbild från Lady Gagas musikvideo Telephone från 2010, i vilken hon refererar till Warhol. Lady Gaga har flera gånger refererat till konstvärlden genom kostym och sceniskt uttryck vilket hos mig väckte associationer kring hur Andy Warhol och popkonstnärerna influerades av populärkulturen. Warhols användning av populärkulturens bilder är idag välkänd som ett sätt att bryta mot konstvärldens normer.Detta Utbyte undersöks och diskuteras i relation till hur Lawrence Alloway, John A. Walker och Richard Hamilton definierar populärkultur, massmedia och popkonst. De visar på en upplösning mellan populärkultur och konst som olika kategorier, något som Theodor Adorno och Clement Greenberg vänder sig emot.

Från slutet på 90- talet och åren framåt har ett paradigmskifte skett inom det strategiska tänkandet, nämligen Informationsteknik. Detta innebar helt nya möjligheter för företagen att skapa värden för kunden. Kunden är inte längre en mottagare och inte heller verksamhetens upphov, utan är nu i själva verket en medproducent som är med och utformar värdeskapandet. Co-creation är en väsentlig del för utvecklingen av nya produkter och tjänster där kunden får en allt mer central roll i den värdeskapande processen. Kloka företag utnyttjar denna innovativa kraft.

Undersökningen genomfördes på ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingår i en globalt verksam koncern, är utsatt för konkurrens både internt och på marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ?familjär anda?. Målet är att få mer engagerade medarbetare som har både förmåga och vilja att ta ett ökat ansvar.

Kunskapen om att vårda sina kunder är inte något nytt. Men en allt svårare och komplex tillvaro för företagen, till följd av omvärldens förändring, har gjort det svårare att värva nya kunder. Därmed har det blivit allt viktigare för företagen att behålla befintliga kunder samtidigt som allt fler kunder vill bli behandlade som individer. En alltmer populär metod för att kunna göra detta samtidigt som man ger ett visst Utbyte till ens kunder är att införa ett lojalitetsprogram. I takt med att informationstekniken har gett marknadsförarna en mer omfattande verktygslåda för kundvård, där de kan behandla kunddata och anpassa sina erbjudanden bättre, har också lojalitetsprogrammens popularitet ökat.Allt fler företag har valt att implementera lojalitetsprogram som en central del av deras marknadsföringsstrategi.

Mitt projekt är en urban strategi för Uddevalla, som är en stad med väldigt dålig självbild. Jag kallar projektet: ?Vision för aktivering av Uddevalla centrum?. Projektet handlar om att ge de de offentliga rummen i stadskärnan ett värde som inte bara handlar om kommersiell handel utan också om interaktion och Utbyte mellan människor. Mitt fokus är Uddevallas centrala årum, som är ett outnyttjat område med stor potential.En del av strategin innebär att jag tar utgångspunkt i Uddevallas planerade satsning på ett kulturhus.

Finns det något alternativ till växtlistor när vi Alnarpsstudenter studerar lignoser ute i parken? Växtlistorna ger endast svenskt och vetenskapligt namn men ingen annan information och har därför sina begränsningar för oss studenter när vi studerar växterna på plats i parken. Lösningen finns och är ingalunda unik. Att kunna lyssna på fakta om växterna i parken är inte bara praktiskt och enkelt, det kan också ge mer och bättre information som ökar våra kunskaper om dem. Syftet med min uppsats är att belysa vilka fakta studenter och lärare vill lyfta fram vid inlärning av växter i Alnarp och med det som utgångspunkt skapa en inspelad ljudfil som mall för framtagning av ljudfiler för auditiv inlärning av växter vid SLU i Alnarp. Mina forskningsfrågor är: ?Vilken information vill studenterna kunna lyssna på när de studerar växter? ?Vilken information tycker lärarna är relevant för studenterna att lyssna på? ?Hur kan en prototyp utformas så att den kan fungera som mall för framtida ljudfiler vad gäller innehåll och längd? Jag inledde mitt arbete med en undersökande fas för att få en bild av vad som gjorts inom området.

IDAS–projektet är ett jämställdhetsprojekt som på uppdrag av regeringen år 2004 startades med syfte att få fler kvinnor till högre positioner inom våra universitet. IDAS stod vid starten för, Identification, Development, Advancement och Support. Projektet har pågått i tre år och har haft sin officiella avslutning i mars 2007. Uppsatsen syftar till att göra en utvärdering av projektet och ta reda på om projektet har nått sitt mål. Detta görs genom att se till implementeringen av projektets olika delar. För att undersöka detta har åtta djupintervjuer genomförts.