I takt med en åldrande befolkning, kortare vårdtider inom specialistsjukvården samt en önskan av vårdtagaren att få vårdas i hemmet har närvaron av medicinteknisk utrustning ökat inom hemsjukvården. Distriktssköterskan utför mycket ensamarbete vilket kräver en bred kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i handhavandet av och ansvaret för den medicintekniska utrustningen för personer som vårdas i hemmet. Metoden som valdes är en kvalitativ metodologi och kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Ur intervjumaterialet identifierades ett tema, tre kategorier och tio underkategorier.Resultatet visar att distriktssköterskorna känner ett stort ansvar inför handhavandet av den medicintekniska utrustningen men de anser ansvaret vara hanterbart.

Det finns många olika motiv för företag att sponsra kultur men kulturinstitutioner har dåligt utvecklade erbjudandestrategier för att framhäva hur företag gagnas av samarbetet. Mellanhänder med nisch mot kultursponsring kan etableras för att marknadsföra kulturinstitutioner mot potentiella sponsorer. En ändrad lagstiftning tycks öka intresset för företag att sponsra kultur. För att maximera nyttan av sponsringssamarbetet krävs en utvecklad sponsringsrelation som är ömsesidigt värdeskapande och där parterna uppfyller alla nivåer av kunskapsutbyte. Relationerna inom kultursponsring påverkas mer av kulturinstitutioners storlek än av företags..

Syftet med knowledge management är att försöka omvandla de anställdas individuella kunskap till organisatorisk kunskap. Att lokalisera och registrera vem som innehar kunskapen, t ex genom kunskapsprofiler, kan underlätta omvandlingen och kodifieringen av kunskapen. I kunskapsprofilen kan den anställdes mission, utbildning, arbetsrelaterade kunskap, hobbyer, kompetenser och färdigheter, personlighet samt professionalism ingå. Syftet med vår uppsats är att belysa nyttan med kodifiering av kunskap i form av kunskapsprofiler. Vi har utfört en fallstudie hos tre bemanningsföretag och våra resultat visar att bemanningsföretagen har system för i huvudsak lagring av vilka kompetenser de anställda besitter.

Sverige är ett unikt land med avseende på frivilligt och ideellt engagemang. Med över 200,000 föreningar utmärker Sverige sig från andra länder, sammantaget är svensken medlem i ca 3 olika verksamheter och föreningar. Tre olika medlemskap är mycket för en enskild individ, hur räcker tiden till? Med detta som grund väcktes intresset att undersöka vad som motiverar individen att engagera sig ideellt och få en djupare förståelse och kunskap om detta.  Känner de som engagerar sig att de får något i utbyte, och finns det några fördelar med att engagera sig ideellt?Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ ansats där vi avgränsat oss till att intervjua kvinnor och män som regelbundet engagerar sig ideellt inom en eller flera ideella verksamheter. För att kunna lyfta upp de aspekter som är intressanta för vårt syfte har vi använt oss av teorier som formulerats av Max Weber, Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu och Randall Collins.

Företag söker ständigt nya sätt att förbättra sin lönsamhet. Många större företag har med stor framgång implementerat olika kvalitetsförbättringsprogram som ett medel i denna strävan. Små och medelstora företag har däremot inte nått samma stora framgångar med liknande kvalitetsförbättringsprogram. Små företag anser ofta att de inte har resurser att satsa helhjärtat på kvalitets- och förbättringsarbete. Därför väcktes intresset att undersöka huruvida flera små och medelstora företag kan gå samman i ett nätverk för att kunna samsas om resurserna som krävs för att implementera kvalitetsförbättringsprogram.

Skogsindustrin har i århundraden utgjort en viktig näring, ur såväl sysselsättningssynpunktsom exportsynpunkt, för Sverige. Utvecklingen för sågverk går mot en ökad rationaliseringdär storskalighet anses vara ett krav för överlevnad. Det är av stor vikt att utnyttja befintligkapacitet och råvara på bästa sätt för att kunna bibehålla en konkurrenskraftig produktion.Detta examensarbete syftar till att påvisa effekterna på produktivitet och produktionskostnadervid produktion med ett tre timmerlängder. Detta innebär att varje berörd timmerklass iställetför ett fack behöver tre.För att frigöra fack i timmersorteringen krävs bredare timmerklasser vilket får konsekvensensänkt utbyte. För att kompensera detta krävs en produktivitetsökning.

HIV, Hepatit B och C är förekommande i hela världen. Globalt är antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner är smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskap förändrar attityder hos sjukvårdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rädsla, kunskap och viljan att vårda samt kunskap och basala hygienrutiner.

I takt med en åldrande befolkning, kortare vårdtider inom specialistsjukvården samt en önskan av vårdtagaren att få vårdas i hemmet har närvaron av medicinteknisk utrustning ökat inom hemsjukvården. Distriktssköterskan utför mycket ensamarbete vilket kräver en bred kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i handhavandet av och ansvaret för den medicintekniska utrustningen för personer som vårdas i hemmet. Metoden som valdes är en kvalitativ metodologi och kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Ur intervjumaterialet identifierades ett tema, tre kategorier och tio underkategorier.Resultatet visar att distriktssköterskorna känner ett stort ansvar inför handhavandet av den medicintekniska utrustningen men de anser ansvaret vara hanterbart.

Sammanfattning/ Abstract Vi har i vårt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med på en grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan på en utbildningsinstitution. I vår lägesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrån intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som används för införandet och mottagandet av genus på Stenkulaskolan. Vi har också beskrivit hur en genuspedagog har bistått skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda lärare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte går till. Vi har också granskat om det uppstår kunskapsbärande konflikter baserade på tvärkulturella möten. För att få ett bredare perspektiv har vi valt att använda oss av begreppet ?mångkulturell? för att påvisa att etniska grupper också konstrueras i skolan och hur detta kan förknippas med genus. Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfällig kunskap hos eleverna om genus och att läromedlen också saknar denna aspekt till stor del.

Kina, en marknad som började öppnas upp för omvärlden i slutet av 70-talet, har idag minskat på regleringarna gällande utländska företagsetableringar i landet. I och med Kinas medlemskap i World Trade Organisation har yttre påtryckningar från WTO gjort att det idag inte ställs samma krav i alla branscher på Joint Venture för direktinvesteringar gällande företag med produktionsverksamheter i landet. Många stora svenska produktionsföretag har idag valet att agera självständigt med innebörden att de antingen går ur sina samarbeten eller köper upp sin kinesiska partner. Anledningarna till att samarbetena ingicks var självklara, men vilka är premisserna för att företagen ska stanna kvar i dem? Syftet är att finna motiven bakom Joint Ventures i Kina och se för- och nackdelarna med dessa och vilken inverkan de har på de svenska produktionsföretagen efter det att marknaden öppnats ytterligare.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare på Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring använts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger på en kvantitativ enkätundersökning där 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet är implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids är explicit, att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap.

I takt med en åldrande befolkning, kortare vårdtider inom specialistsjukvården samt en önskan av vårdtagaren att få vårdas i hemmet har närvaron av medicinteknisk utrustning ökat inom hemsjukvården. Distriktssköterskan utför mycket ensamarbete vilket kräver en bred kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i handhavandet av och ansvaret för den medicintekniska utrustningen för personer som vårdas i hemmet. Metoden som valdes är en kvalitativ metodologi och kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Ur intervjumaterialet identifierades ett tema, tre kategorier och tio underkategorier.Resultatet visar att distriktssköterskorna känner ett stort ansvar inför handhavandet av den medicintekniska utrustningen men de anser ansvaret vara hanterbart.

Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

H.323 och Session Initiation Protocol är två olika protokoll som kan användas t ex för att koppla upp röstsamtal eller videosamtal via Internet. Det är ofta önskvärt i en uppkoppling mellan två personer att personerna kan autentisera sig för varandra. Denna autentisering är avsedd att garantera identiteten på deltagarna i kommunikationen. Den här undersökningen jämför protokollens struktur vid autentiseringen och visar skillnader i säkerhetssynpunkt. Autentisering finns i 3 skikt i de båda protokollen.

I den moderna företagsvärlden blir samarbeten mellan enskilda företag allt mer omfattande. I takt med globaliseringen flyter information i många fall långt över det egna företagets gränser i hopp om att tillsammans skapa en starkare position på marknaden. Det finns få fallstudier gällande informationsutbyte i dyadiska relationer mellan köpare och leverantörer och forskare uppmanar till mer empirisk forskning i interorganisatoriska relationer. Detta väckte ett intresse hos författarna att studera vidare vilken formell och informell information på strategisk samt operativ nivå som delas i en dyadisk relation. För att studera detta informationsutbyte har författarna tillämpat en modell som avser att se informationsflödet, dock är modellen bara testad på ett enskilt företag därmed önskar författarna ta modellen till en helt ny kontext i jämförelsen i en dyadisk relation.