Syftet med denna undersökning har varit att studera och utvärdera om den variation som finns i anmälningsbenägenheten bland revisorer beror på individuella egenskaper och attityder. Vi ville även studera om anmälningsbenägenheten varierar beroende på vilka brott som avses.För att uppnå detta har vi utifrån en egen teorimodell ställt upp ett antal hypoteser. Dessa hypoteser bygger på befintliga teorier men även på egna antaganden och idéer samt har sin utgångspunkt i att anmälningar om brottsmisstanke gjorda av revisorer är förhållandevis låg i förhållande till den ekonomiska brottslighetens Utbredning samt att revisorer i tidigare undersökningar uppgett stora skillnader i tolkningen av lagen.Då de data undersökningen genererat inte håller för statistisk analys har vi inte kunnat utföra statistiska tester utan istället fokuserat på en beskrivning av materialet och de svaga trender som synts. I vår undersökning verkar variablerna straffrättslig kompetens, branscherfarenhet, skadeståndsrisk och sanktionssystem påverka revisorn i hans avvägande om anmälan ska göras.Detta öppnar upp för en diskussion och vidare studier angående lagens otydlighet och verksamma åtgärder för lagens efterlevnad. Enligt vår mening har de disciplinära åtgärderna, upphävande av godkännande eller auktorisation, erinran samt varning, som Revisorsnämnden kan utdöma störst effekt på revisorn.

Uppsalas stadspark Stadsträdgården står inför förändringar då det finns planer på att bygga en stor arenaanläggning bredvid. Om planerna genomförs riskerar parken att påverkas negativt. Därför har jag analyserat och tydliggjort Stadsträdgårdens kvaliteter så att de kan bevaras och utvecklas istället. Den teoretiska grund jag utgått ifrån när jag analyserat parkens kvaliteter är Patrik Grahns parkkaraktärer. I sin forskning har han sammanfattat vad människor efterfrågar i parker till åtta parkkaraktärer.

Bollspel som innehåll i idrottsundervisningen har från många håll kritiserats för sin stora Utbredning. Det övergripande syfte med denna studie är att få en inblick i idrottslärares verksamhet och tolkning av styrdokumenten med fokus på bollspel. Hur ser deras terminsplaneringar ut samt vad anser de om bollspelets legitimitet och utrymme i idrottsundervisningen för grundskolans senare år?Studiens konkreta frågeställningar är:* Anser idrottslärarna att bollspel har en berättigad plats i idrottsundervisningen för grundskolans se- nare år?* Hur motiverar idrottslärarna inkludering/exkludering av bollspel i idrottsundervisningen utifrån kursplanen?* Vad anser idrottslärarna om bollspelets utrymme i idrottsundervisningen?Den metod och det material som använts är tre kvalitativa samtalsintervjuer med tre verksamma id- rottslärare i grundskolans senare år samt deras terminsplaneringar.Resultatet visar att samtliga idrottslärare anser att bollspel har en berättigad plats i idrottsundervis-ningen samt att deras främsta motivering till detta är aktivitetens popularitet och att det är roligt. Id- rottslärarnas motiveringar utifrån kursplanen har främst anknytning till kunskapsområdet Rörelse men även till hälsoperspektivet.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i både privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera använder även vissa företag projektformen som det dominerande sättet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav ställs på den anställde med okända svårigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande Utbredning av långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress på höga arbetskrav och nedskärningar i arbetslivet eller på nya organisationsideal som råder i dagens samhälle? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån individens perspektiv studera huruvida arbetsförhållanden motsvarande de kriterier vilka ingår i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen.

I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

Pulvinaria regalis Canard, hästkastanjsköldlusen, är sedan 2006 en ny skadegörare i Sverige och kan beskrivas som en invasionsart. Angreppen av P. regalis kan uteslutande ses i urbana miljöer nära vägar och bebyggelse på trädstammar av flera olika slags stadsträd. Insekten är polyfag och har därmed ett brett värdväxtspektra. Dock ses de största angreppen oftast på lind, lönn och hästkastanj. Hästkastanjsköldlusen orsakar med honans äggsäckar vita fula fläckar på trädens stammar och nedre grenverk.

Lack of dead wood is the main cause of decaying or loss of populations for many forest species. To increase the amount of dead wood is a prerequisite to maintain biodiversity in forests of northern Europe. In summer 2006 the recreation area Klåveröd, at Söderåsen in Skåne, Sweden, has been inventoried for high stumps (snags) of beech, (Fagus sylvatica). The result of the inventory has been compared with data of the real estate and forest management directories from the owner, region Skåne. The results have also been matched with the results from an inventory of saproxylic beetles in 2005, performed with windowtraps on selected snags both in the area and the adjacent national park Söderåsen. 594 snags were found on 747 ha.

I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

Bakgrund: På 1990-talet började hot och våld inom vården uppmärksammas vilket ledde till fler rapporter framkom inom området. Det finns dock fortfarande ett behov av att olika riskfaktorer som påverkar hot och vålds Utbredning och konsekvenserna för sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa riskfaktor som finns gällande hot och våld gentemot sjuksköterskor på somatiska sjukhusavdelningar för vuxna samt sjuksköterskans hantering och eventuella konsekvenser av hot och våld. Metod: Resultatet bygger på 17 kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt genomlästs och granskats. Resultat: Resultatet visade att det fanns organisatoriska, patient- och sjuksköterskerelaterade riskfaktorer för hot och våld.

Natriumklorid sprids i ca. 20 skidbackar inom A?res skidsystem. Natriumklorid sa?nker vattens fryspunkt och go?r att sno?n kan ha?llas ha?rd under ta?vlingar, vilket ger de ta?vlande sa? lika fo?rutsa?ttningar som mo?jligt.

Den här studien undersöker hur vegetationen förändras mellan 1979 och 2010 i området som idag är Hornborgasjöns naturreservat. Sjösänkningar i området ledde till att ett igenväxt träskområde ersatte en viktig vattenreservoar och närsaltfälla. Restaureringsarbetet under 80-talet var banbrytande och antagligen ett av vår tids mest omfattande naturvårdsarbete. Studien svarar också på om restaureringen uppnådde sitt mål och om resultatet blev som man tänkt sig.I arbetet skapades en aktuell vegetationskarta för 2010, denna jämfördes med en i arbetet digitaliserad vegetationskarta från 1979. Kartbilder skapades och justerades i ArcGIS och vegetationsytornas area framtogs för att möjliggöra en vegetationsanalys mellan kartorna.

Syfte/ Syftet med denna studie är att undersöka hur artister använder sig av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande. Vi har studerat i vilka former historieberättande yttrar sig och vilka berättartekniska byggstenar som ligger till grund för historier inom musikindustrin. Följande frågeställning har utgjort grunden för studien; Hur använder sig artister av storytelling som ett verktyg i sitt varumärkesbyggande?Metod Studien bygger på textanalys i form av en fallstudie. Med en begränsning av två olika fall - Lady Gaga och Rolling Stones ? har vi valt att samla in relevant data i form av textmaterial såsom musikvideor, fotografier, intervjuer, dokumentärer och presentationstext.

Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

BakgrundForskare (Olsson 2010a; Hansen 1999; Torestensson-Ed & Johansson 2000) hävdar att forskning om såväl yrkesrollen som fritidshemmet är bristfällig, vilket delvis kan förklaras av fritidshemmets begränsade geografiska Utbredning. Hansen (2010) menar dessutom att den fritidspedagogiska yrkesrollen är otydlig. Den svenska fritidshemsverksamheten och skolan styrs av samma läroplan. Styrdokumentet kompletteras av Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007), där fritidshemmets uppdrag förtydligas. I samband med den nya läroplanen väcktes en debatt kring legitimation, något som Lärarförbundet relaterar till yrkets status (Larsson 2013).SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur väl den fritidspedagogiska yrkesrollens uppdrag1 stämmer överens med hur utbildade, verksamma fritidspedagoger ser på sin yrkesroll.