Det här arbetets syfte är att ge den intresserade en del information om Utbildningsradion eller UR. Vad är UR? Vad kan Utbildningsradion erbjuda lärare i årskurs 4-9 och vad har denna yrkesgrupp för attityd till UR?Jag anser att det material som UR distribuerar i media har ett viktigt syfte och jag har haft för avsikt att påvisa att det både är kvalitativt och pedagogiskt. Resultatet av undersökningen visar att lärare har en positiv attityd till Utbildningsradion..

Utbildningsradion (Swedish Educational Broadcasting Company) is a public service broadcaster with a mandate to produce and distribute educational programmes. 80% of Swedish teachers use its products either during lessons or for professional development. Utbildningsradion?s guidelines, set by the Swedish parliament and government, state that the company?s programmes should meet the interests of the country?s whole population, regardless of their background.The purpose of this study is to examine how Utbildningsradion?s products that are intended to be used in a classroom setting for ages 6 to 9 represent the variety of children that live in Sweden and thus reflect the aforementioned guidelines. The main focus of this research project was further defined to only include the company?s television programmes produced in Sweden between 2006 and 2011 that do not have social issues as the main subject.50 programmes were analyzed using quantitative content analysis and the following results were further interpreted using mainly Kydd?s and Snead?s models for discussing representation.

The essay explores how the category ?religion? occurs and functions in the regulatory documents governing the Swedish public service companies. The study also highlights Swedens changed religious demographics and the changing media landscape. The material that is under investigation is the external and internal policy documents for Sveriges Radio, Sveriges Television and Utbildningsradion. The study is done by a qualitative content analysis which results are carved out by search units in relation to the category religion and then discussed and analyzed.

New technologies and new consumer behaviors are having a large impact on mediacompanies. The biggest change is in the behavior of the younger demographic whereold platforms like television are abandoned for new online platforms. In this newworld, media companies and organizations need new tools and business models tostay competitive. One such tool is Design Thinking, a term used to describe a cognitivedesign-specific set of activities used during a design process. It has been popularizedin commercial areas and there the term is used to describe an applicable workflowused to promote the skills required to use Design Thinking.

Avsikten med detta arbete är att genom litteraturstudie och program från Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen på. Vidare syftar arbetet till att jämföra den svenska läroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det är möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan präglas av engagemang och motivation. Arbetssättet är huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Our aim with this study is to investigate whether or not Utbildningsradions - which is a public broadcasting agency - educational programmes reproduce the existing gender patterns of the female and male genders. We have chosen to analyse two educational programmes, Home Farm Twins and Rena rama forntiden.We use a social constructionist theory regarding the construction and reproduction of gender and the method we have chosen to use is a qualitative content analysis to study the educational programmes.Our conclusion is that in the case of Home Farm Twins, it reproduces the current stereotypes that exist in society. Rena rama forntiden on the other hand does not, the program has got a clear gender perspective in regards to its content. Though it can be said that in some ways it does not reflect upon the gender patterns that exist in society today, to a satisfactionary extent.Utbildningsradion does not achieve its policy concerning Home Farm Twins, but on the other hand it shows that in the case of Rena rama forntiden they do own up to the standards regarding cultural diversity and creative aim..

The debate in the media on a new Swedish sex education movie sparked our interest in this study. The twenty-eight minutes long movie ?Sex on the map? is the first of it?s kind in twenty-five years. It is also part of a bigger sex educational project that contains, apart from the movie, a book about sex education, a documentary and a teachers guide. The project is a co-production between the Swedish Educational Broadcasting Company (UR) and the Swedish Association for Sexuality Education (RFSU).We were interested in how teachers received information about the project, and what their attitudes were towards it.

Vi som gjorde den här studien heter Marie-Louise Ekvall- Måbring och Tanya Dimitrova. Vi studerar Barn och Ungdomsvetenskap 80 poäng på Lärarhögskolan i Malmö. Syftet var att se hur 1-2 åringar kommunicerar med sin omgivning. Hur gör de sig förstådda? Hur tas deras kommunikation emot av omgivningen? Frågeställningarna har legat som fokus genom arbetet för att upprätthålla den röda tråden.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Media av olika slag spelar allt större roll i dagens samhälle och påverkar barns lärprocesser på ett annat sätt än tidigare (Ihrskog, 2006). von Tetzchner (2005) skriver att av alla medier i dagens samhälle har TV störst inflytande eftersom den är en stor del av de ungas fritid. Nordlunds definition av en TV-såpa är att det är tätt mellan avsnitten, det finns ett visst antal huvudpersoner med någon typ av karaktärsdrag och en miljö som är bekant för tittaren. Handlingen rör ofta problem beträffande mänskliga relationer i vardagen (Nordlund, 2001). Idag använder sig barnen av bland annat TV-såpor för att få svar på sina frågor (Utbildningsradion).Syftet med vår undersökning är att ta reda på om 11-12 åringar sympatiserar och identifierar sig med rollfigurer i TV-såpor.Våra frågeställningar är:- Ser 11-12 åringar på TV-såpor?- Känner 11-12 åringar igen sig i rollfigurer i TV-såpor?- Påverkas 11-12 åringar känslomässigt av innehållet i TV-såpor?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en enkätundersökning i 14 klasser med barn i år 5 och 6 på två olika skolor, sammanlagt svarade 172 barn på enkäten.

Studien utvärderar tv-programmet Tungan rätt i mun, som är ett retorikprogram för målgruppen mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att användas som lärandematerial i svenska grundskolor då ämnet retorik ska bli mer framträdande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkätundersökning av sammanlagt 84 barn på två mellanstadiefritidsgårdar; i Stockholm och på Öland. Barnen delades in i två lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkäten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkät. Denna enkät bestod av fyra frågor med öppna svar som rättades inför analysen med hjälp av ett rättningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för mellanstadiet.Syftet med utvärderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de får av programledaren Elaine Eksvärd, legitimerad retorikkonsult.