Gymnasieskolan står inför förändring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats är gymnasieskolans Utbildningspolitik och dess påverkan på utbildningens utveckling. Därför finner jag det intressant att titta närmare på hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den språkliga framställningen påverkar de professionellas handlingsmönster.Min frågeställning i uppsatsen lyder: hur påverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frågeställningen kommer den utbildningspolitiska diskursen friläggas genom en Foucaultinspirerad läsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och påverkansprocesser som Utbildningspolitiken utgör på de professionella både som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och själ utövar inflytande på och styr individens sätt att tänka, tala och handla och faktiskt begränsar vad som är möjligt att tänka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom välpolerade begrepp såsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den påverkan som sådana tankegångar för med sig konserverar snarare än utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, Utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

Den här uppsatsen handlar om Utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en avpolitisering av politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning.

Vi som skrivit uppsatsen ?Nya saker, nya saker? ? Lärares tankar kring mötet mellan Utbildningspolitik och den dagliga skolpraktiken heter Cecilia Callegari och Linda Christiansson. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka grundskolelärares tankar kring hur utbildningspolitiska visioner och beslut omsätts i den dagliga praktiken och dessa var våra frågeställningar: ? Hur mycket känner lärarna till om aktuella utbildningspolitiska visioner och beslut och hur får de kunskap om dessa? ? På vilket sätt uppfattar lärare att de påverkas av utbildningspolitiska visioner och beslut? ? Hur tänker lärare kring utbildningspolitiska visioner och beslut, är de förankrade i praktiken och i så fall på vilket sätt? Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex yrkesverksamma grundskolelärare på tre olika skolor i Malmö kommun. Vi har utgått från forskning som rör människor i förändringsprocesser, lärare och en utbildningspolitisk styrning, givande förändringar och hur utbildningspolitiska förändringar påverkar lärares yrkesroll I vårt arbete kom vi fram till att lärarna känner till de flesta utbildningspolitiska beslut och rektorn har en stor del i detta. Det finns en vi och dem känsla när det gäller förhållandet mellan lärarna och deras syn på skolpolitiker.

Detta är en litteraturstudie av fyra läroplaners språkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlägga de konstruktioner av elever i behov av särskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och läroplaner, relaterat till politiska skeenden och Utbildningspolitik vid planernas införande. Studien är utformad med diskursteori som grund. Det vill säga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framträder ur äldre och nyare texter i respektive plan.

Reformen om det fria skolvalet i svensk Utbildningspolitik från 1992, har idag börjat visa sina tydliga spår. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara på möjligheten att välja skola så faller poängen med det. Då blir det bara de elever som har föräldrar som har en akademisk utbildning och som har en bättre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att välja skola. Undersökningen är baserad på fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen ämnar att besvara är vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrån de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv.

Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor.

Vid millennieskiftet inledde EU en gemensam Utbildningspolitik som en del av den så kallade Lissabonstrategin från 2000, vilken hade som syfte att stärka Europas konkurrenskraft gentemot Asien och Amerika. Hotet sågs ligga i globaliseringen och IT-teknikens snabba framfart och man såg ett behov av att utforma en gemensam utbildningsmässig strategi. Den kom att kallas ?utbildning 2010? och formulerades i tre strategiska mål:1.att höja utbildningssystemens kvalitet2.att göra det lättare för alla att få tillträde till utbildning3.att öppna utbildningssystemen mot världenSyftet med den här uppsatsen har varit att med utgångspunkt från utbildning 2010 undersöka hur dessa utbildningsmål är tänkta att uppnås och vilket in-nehåll som EU prioriterar inom utbildningsområdet, definierat som nyckel-kompetenser, samt hur just den språkliga delen av Utbildningspolitiken be-skrivs. Fokus inom språkområdet ligger på svenska för invandrare (sfi).Material för undersökningen är?rapporter, lagar och annan dokumentation från EU:s webbplats.?av EU framställda referensramar för nyckelkompetenser och språk jämte kritiskt granskande material?läroplaner och andra styrdokument för sfi.Detta material har bearbetats och analyserats utifrån frågeställningarna: Vil-ka är utbildningsmålen för utbildning 2010, vilka nyckelkompetenser för livslångt lärande definierar dess innehåll, hur ser EU:s språksyn ut och hur avspeglar den sig i sfi:s styrdokument?Resultatet av undersökningen visar att EU:s ambitioner inom utbild-ningsområdet har en stark ekonomisk inriktning där bakgrunden är målet att skapa ?världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi? (Europeiska gemenskapernas kommission 2001.

Varje dag utförs riskbedömningar inom rättspsykiatri och kriminalvård. Syftet meddenna uppsats är att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar.Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningaranvänds och den traditionella uppfattningen av hur området och instrumenten harutvecklats. Sedan följer en genomgång av olika studier som behandlarbedömningarnas träffsäkerhet generellt samt mellan olika generationer avbedömningar. Därnäst redovisas och framförs kritik mot validiteten i PsychopathyChecklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillämpning inom riskbedömningar.Avslutningsvis analyseras psykopatibegreppet utifrån Ian Hackings teorier om?human kinds? och ?loopingeffekter? och det förs en kort diskussion av tänkbarakonsekvenser av och farhågor kring användningen av PCL-R och psykopatibegreppetgenerellt..

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 års skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. Utgångspunkten har var varit att utifrånen kvalitativ textanalys redogöra för de båda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrån en enkätstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att påverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig åt beaktansvärt. Från att endast benämna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar där rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhävs. Utifrån en läroplansteoretisk ansats analyserasförändringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mån iden nya skollagen.

Syftet med studien är att visa hur kemiämnet presenteras i gymnasieskolans läroböcker i kemi med regelbundna nedslag över en 40-årig tidsperiod och hur de knyter an till rådande läroplaner, Utbildningspolitik samt miljö- och säkerhetsfrågor i undervisningen. Studien bygger på en innehållsanalys av gymnasieläroböcker i kemi, och som fördjupas med erfarna lärares berättelser om undervisningspraktikens förändring över tid.  Jag kopplar ihop fyra utbildningsfilosofier och undervisningstradition med läromedelsanalysen. Analysen visar att läromedlen från 1969, 1979 och 1989 är relativt lika med avseende på vilken bild som ges av kemiämnet. Från dessa årtionden ges bilden av att kemiämnet hör hemma i kemisalen. Läromedlen från 1999 och 2007 är mer lika varandra angående hur kemiämnet presenteras, det vill säga kemin är nu till för eleven och dennes vardagsliv.

Enligt olika undersökningar är attityden till telefonförsäljare bland allmänheten negativ och motivationen hos telefonförsäljare är ofta låg. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur telefonförsäljare på ett callcenter motiveras i sitt yrke. Den teoretiska grunden i det ramverk vi använder i vår uppsats, bygger på vad Grönroos benämner som de fyra väsentliga områdena inom strategisk internmarknadsföring. Dessa är "Ledningsmetoder, personalpolitik, Utbildningspolitik och planerings-, genomförande- och uppföljningssystem. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med en kontorschef och tre telefonförsäljare på ett callcenter i Uppsala.

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt Utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt Utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

In my thesis, I set out to study academic peer reviews in the hope of clarifying the experts? views on what qualities and qualifications are desirable when appointing or promoting scholars within History of Science. I also investigate whether or not these views change over the years, as I have studied opinions written between 1980 and 2010. I use a qualitative method of analysis, in which I study what words in the peer reviews are used to describe certain values, and how these words relate to the historical and political background of History of Science in Sweden. My research indicates that academic experts are starting to adapt their opinions to the change in educational politics that has taken place during the second half of the 20th century.

Denna uppsats avser att analysera på vilket sätt som den svenska skolan har framställts som en jämlik och rättvis institution. Frågeställningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt på vilket sätt denna diskurs påverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern Utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att på så sätt synliggöra på vilket sätt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade på att i framställning av den svenska skolan så framträdde en mix av två olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan således ses som ett tecken på att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhället har kommit att nå även skolans domän.