Vårt arbete syftar till att undersöka om och på vilket sätt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt till det mångkulturella klassrummet i två förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mångfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhållande till elevers kulturella bakgrund, elevers språkutveckling och pedagogiska arbetssätt för ett mångkulturellt klassrum. I vår studie har vi använt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av två förskolelärare som undervisar i mångkulturella klassrum. Resultatet av vår studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mångkulturella klassrummet men att ingen av dem använde det som resurs..

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har även varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms län, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslärare arbetar utifrån styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanställd specialpedagog, rektorn på den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslärare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till är att begreppet ADHD är ett väldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svårt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument är diagnoser inte nödvändiga, men de kan ses som en stor hjälp för skolan och skolans lärare när det kommer till deras förståelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förståelse för personer runt omkring eleven.

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen.

Låg motivation och dåliga resultat i skolan är ett problem idag. Syftetmed denna studie var att undersöka om lärande med hjälp av ettNLI-spel är effektivare inom utbildning än vanligt läsande för barnoch ungdomar mellan 10 och 15 år. Detta undersöktes genom attjämföra inlärning via ett NLI-spel och inlärning via läsning där bådespelet och texten innehåller exakt samma fakta. Jämförelsen gjordesvia ett teoretiskt prov där de två gruppernas resultat analyserades.Resultatet var lyckat och gruppen som spelade spelet hade igenomsnitt fler rätt på provet än de som läste. På grund av fåtestpersoner i målgruppen gjordes en komplettering med vuxnatestpersoner för att öka korrektheten av resultatet.

Utifrån den teori som idag finns om intern marknadsföring upptäckte vi som forskare för dennarapport att det skrivits relativt lite om intern marknadsföring i produktionsföretag jämfört med itjänsteföretag, varför vi såg det intressant att gå djupare in på detta område. Vi diskuteradedärefter syftet med rapporten som blev att kartlägga hur intern marknadsföring tillämpas i ettproduktionsföretag utifrån de tre olika perspektiven; utbildning, informationsspridning och kundmedvetenhet.Detta för att få en inblick i hur produktionsföretag agerar inom intern marknadsföring.Utifrån detta syfte kom vi fram till följade problemformulering; På vilket sätt tillämpasintern marknadsföring i stora produktionsföretag i Sverige med perspektiv mot utbildning,informationsspridning och kundmedvetenhet? Utifrån teorin valde vi att intervjua två lämpligaproduktionsföretag som fick ligga till grund för vår insamlade primärdata. Vi valde att intervjuatvå personer i varje företag, en operatör och en i ledningen. Efter att vi sammanställtintervjumaterialet fick intervjurespondenterna gå igenom underlaget för att skapa högre validitetoch trovärdighet för vår rapport.Med denna uppsats har vi kommit fram till följande slutsats; att produktionsföretag är oeniga omvem som är kund, lojalitet och tillfredställelse uppnås inte enbart genom företagsprodukten ocharbetsuppgiften, kunskap i form av information kan öka personalens effektivitet och motivationsamt att större vikt bör läggas på utbildning av personalens kundmedvetenhet..

I skolans undervisning ingår momentet tala, vilket vissa elever upplever som oerhört krävande och frustrerande. Under senare tid har kommunikativa färdigheter alltmer betonats som avgö-rande inom utbildning och arbetsliv, men trots att elevers muntliga färdigheter anses så vikti-ga, organiseras undervisningen inte alltid så att elevers muntliga förmågor tränas och utveck-las. De elever som sällan eller aldrig deltar i muntliga aktiviteter i klassrummet, riskerar att inte nå målen och hamnar dessutom lätt i ett utanförskap, stigmatiserade av identiteten som ?tyst? elev.I denna kvalitativa studie undersöks några elevers upplevelser av muntliga aktiviteter i klass-rum. Frågeställningarna som besvaras är om alla elevers röster blir hörda, hur eleverna upp-levt aktiviteterna och hur man kan öka elevers deltagande i muntliga aktiviteter.

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen.

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur klassrumsinteraktionen kan se ut i en gymnasieklass och belysa elevers perspektiv på ordning, arbetsro och undervisning. För att få en uppfattning om hur interaktionen kan se ut i ett klassrum och hur den kan påverka ordningen i klassrummet har vi observerat två gymnasieklasser. Genom att intervjua fyra elever ur vardera klass har vi sökt svar på hur eleverna själva ser på ordning, arbetsro och undervisning. Den empiriska delen består således av observationer och intervjuer av elever i två gymnasieklasser. De resultat vi har kommit fram till är att ordningen och arbetsron i klassen påverkas av interaktionen i klassrummet.

The purpose of this study is to investigate how two elementary schools work with Swedish and Swedish as a second language through four teachers thoughts and perceptions. My issues are: How do the teachers perceive the Swedish classes in the school, and how do they perceive that they are conducting it? Which examples of material for teaching do the teachers show me and how do they use it in each school? Do the work with Swedish and Swedish as a second language in the multi-ethnic school and the more mono-ethnic school differ according to how the teachers perceive they are conducting it? Do the teachers think that the equivalent education that is part of the curriculums values and mission always is maintained and why/why not? My study is performed from a sociocultural perspective. My conclusions are that the teachers from the multi-ethnic school are more aware of how to work with Swedish or Swedish as a second language regardless of the students ethnic or national origins. Some aspects of how the teachers work with Swedish are equal with each others, but there are differences to.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen.

Arbetet med den tidiga läs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lärare skildras i denna studie. Syftet är att redogöra för idag verksamma lärares undervisning av tidig läs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de använder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder är i sådana fall aktuella och arbetar samtliga lärare på samma sätt? Studien avser även ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lärarna i studien arbetar för att möta eleverna på den kunskapsnivå de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att få djup och helhet inom undersökta företeelser.

Under vår utbildning på Malmö högskola har vi läst om olika möjligheter att arbeta ämnesövergripande med skönlitteratur som utgångspunkt för bland annat språkutveckling. Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur åtta lärare på olika mångkulturella skolor i årskurs 1-3 berättar om hur de använde skönlitteratur i undervisningen och på vilket sätt de anser att skönlitteratur bidrar till språkutveckling. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet i vår studie visar att lärarna anser att arbete kring skönlitteratur är en utmärkt metod för elever att både utveckla språk och kunskap. Lärarna berättar om hur skönlitteratur bidrar till att barn kan göra perspektivbyten och vidga sin syn på sig själv och omvärlden.

The aim of this paper is to examine how teachers experience their possibilities to develop democratic teaching in high school and how they reflect upon their position of power within the teaching situation. Four professional high school teachers have been interviewed for the study. The theoretical perspective of the study is an intersectional view on power and a view on democratic teaching which is partly built on the high school curriculum, but mainly defined by deliberative conversations, anti-oppressive education and norm-critical education. The result of the study is focused on three themes, which were shown in the analysis of the interviews. These themes are: choices of teaching content,  authority of the teacher and democratic teaching.

Sjuksköterskestudenter alternerar under studietiden mellan teori och klinisk utbildning. För att kombinera dessa områden krävs att sjuksköterskan finns tillgänglig som handledande förebild. I sjuksköterskans profession är huvuduppgiften att vårda. Det är på den kliniska utbildningsplatsen studenten ges tillfälle att omsätta sina teoretiska kunskaper om vårdandet till praktiska kunskaper. Yrkeshandledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på lärarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare årskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhåller sig till styrdokumenten, samt hur lärarna som använder utomhusmatematik omsätter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vår studie har vi använt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vårt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lärare, tre som använder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi även observerat, och två som inte använder det så ofta samt en som inte alls använder utomhusmatematik. Resultatet av vår undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.