Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex årskursnioelever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig på intervjuer där respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. Därefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild räkning i läroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallärare då även kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lärare i små undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild räkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svårigheter för dem att dra några slutsatser kring huruvida undervisningen har påverkat deras möjligheter att minst uppnå betyget E..

Detta arbete är en intervjustudie med lärare och funktionshindrade elever på högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur lärarna anpassar sin undervisning till förmån för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur väl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lärare och funktionshindrade elever för att få höra deras personliga erfarenheter och åsikter i frågan. Detta för att få en så tydlig bild som möjligt av deras situation.

Utbildning i samband med systemimplementering är enligt tidigare forskning ett viktigt men åsidosatt ämne som behöver studeras mer i detalj. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som är väsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit från tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en användarutbildning bör se ut. Således presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation på hur en utbildning påverkar implementeringsresultat och hur en bra användarutbildning bör se ut..

Syftet med detta examensarbete var att med hjälp av varierad undervisning förbättra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angående hur de upplevt det varierade undervisningssättet.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för språkinlärning i det svenska språket samt integrering i samhället för nyanlända elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrån lärarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jämförelse i deras syn på utbildning för nyanlända elever. Utifrån detta formulerades fyra frågeställningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lärarnas syn på språkinlärning och integrering, kunskapsbedömning samt samhällsnormers implikationer på utbildningen för nyanlända elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys på regeringens Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång samt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua två lärare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

Människan som är i behov av vårdande inom omvårdnad behöver pedagogiskt lärande i form av stöd från sjuksköterskan inför de frågor och utmaningar de ställs inför. Hur pedagogiskt lärande utformas i olika vårdsituationer är ännu inte tillräckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det är viktigt att kartlägga problematiken kring bristen på pedagogiskt lärande i omvårdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lärande är inom omvårdnad. Metoden som använts är en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvärld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvårdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare kontra elever anser att förutsättningarna är, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrån två frågeställningar som fokuserar på vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning är och vad lärarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av två enskilda lärarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar på Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstår transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns många delar som påverkar den meningsskapande undervisningen.

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text.

AbstractEn ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. När det nu har gått ett läsår är det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den här studien är att undersöka gymnasielärarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utsträckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet.Illeris olika dimensioner av lärande, såsom innehåll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgångspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lärare om vad utbildning i entreprenörskap innebär. För vissa lärare är entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs.

Syftet med arbetet är att se vilka skäl det finns för att bedriva ämnesintegration och hur detta kan appliceras på hållbar utveckling. Målsättningen var även att undersöka hur en skolas lärare och skolledare arbetar med ämnesintegration, hållbar utveckling och de två gemensamt. För att få svar på frågorna har det utförts en enkätundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hållbar utveckling är inte detta något som i allt för stor grad undervisas om på den undersökta skolan. Begreppet är svårtolkat och i en del fall bedriver lärarna omedvetet en undervisning om hållbar utveckling.

I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt.

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare år ? En studie av ämnets förekomst och betydelse ur ett lärarperspektivSyftet med vår studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, är att få insikt och ökad förståelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare år ur ett lärarperspektiv. Vårt syfte är inspirerat av våra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder även uppsatsen.Vi har använt oss av enkäter som forskningsmetod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Enkäten delades ut till 57 respondenter på totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det är även nämnvärt att undersökningen genomfördes i tre olika län.