Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhÄllningssÀttet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera pÄ sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med förÀldrar och barn i ett hÀlsosamtal pÄ barnavÄrdscentral. Följande frÄgestÀllningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med förÀldrar och barn i ett hÀlsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhÄllningssÀtt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvÀrldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus pÄ berÀttande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhÀlsovÄrd.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Tandhygienisten har en stor roll nÀr det gÀller att introducera barnet till tandvÄrden och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process dÀr patienten lÀr sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som pÄverkar barnets orala hÀlsa.Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhÀlsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier anvÀndes och vilka teorier strategierna grundades pÄ.Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.Resultatet visade att tandhygienisten anvÀnde ett salutogent perspektiv och tvÄvÀgskommunikation med barnet och förÀldern för att kunna fÄ fram viktig information. Motiverande samtal, ?tell-show-do?-metoden och positiv förstÀrkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.Konklusionen Àr att samtliga respondenter anvÀnder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som lÄg till grund för de pedagogiska strategierna. UtifrÄn svaren konstaterades att den humanistiska traditionen lÄg till grund för respondenternas arbetssÀtt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier Àr begrÀnsad.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att observera tvÄ olika stylistlÀrares arbete under nÄgra lektioner. Hur arbetar de med; mÄl, process, Äterkoppling samt bedömning Hur ser förutsÀttningarna ut nÀr det gÀller det pedagogiska arbetet och har eleverna nÄgot inflytande? LÀrarna arbetar pÄ gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hÄr och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifrÄn tvÄ liknande lektionspass i hantverksteknik, Ärskurs tvÄ pÄ olika gymnasieskolor, utifrÄn teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det bÄde finns skillnader och likheter mellan lÀrarnas arbetssÀtt, förutsÀttningar samt gÀllande elevinflytande..

Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ fritidspedagogers syn pÄ sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de Àr förberedda inför den uppgiften, med fokus pÄ om de anser sig fÄtt tillrÀckligt frÄn sin utbildning eller frÄn skolan de arbetar pÄ. FrÄgestÀllningarna som behandlades Àr: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier anvÀnder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskÄren en gemensam strategi eller Àr den individuell frÄn pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet frÄn intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda pÄ arbetet med barn som har diagnosen ADHD frÄn sin skoltid.

?Pedagogiska kvarten? is a project at Örebro University. It is a study that deals with the teachers? perspective of pedagogics. When I came in touch with ?Pedagogiska kvarten? I found it interesting to find out more about pupils? perspective of pedagogics, since the teachers? perspective already had been noticed.

Syftet för den kvalitativa undersökningen Àr att undersöka om och hur lÀrare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att hitta svar pÄ denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, kÀnslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det Àr svÄrt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lÀrare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna fÄr (konkreta svar, ej kÀnslomÀssiga, materiellt):Vilket stöd fÄr rektorer av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lÀrarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk bestÄr av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det bestÄr av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men ocksÄ om relationen mellan rektor och lÀrare. Relationen Àr vÀldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen Àr i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nÀmner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.

Bakgrund: Kontrastmedelsinducerade allergiska reaktioner inom radiologin ?r s?llsynta men kan orsaka allvarlig v?rdskada. D? allvarliga allergiska reaktioner (AAR) ?r ovanliga har r?ntgenpersonal inom radiologin begr?nsad erfarenhet av att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att identifiera kompetensh?jande insatser och hj?lpmedel samt vilken inverkan de har p? r?ntgenpersonalens beredskap inom radiologin att hantera AAR i samband med administrering av kontrastmedel.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Denna rapport redovisar resultatet av en analys som syftar till att identifiera pedagogiska metoder i utbildningsspel respektive underhÄllningsspel. Undervisningspotentialen i kommersiella underhÄllningsspel diskuteras ofta och anses kunna vara ett mycket bra sÀtt att motivera genom underhÄllning samtidigt som det Àr utbildande. Dock har inte mÄnga jÀmförelser genomförts mellan de pedagogiska fördelarna, nackdelarna och skillnaderna mellan underhÄllningsspelen och de kommersiella spel som specifikt har i syfte att utbilda. Analysens syfte Àr att undersöka pedagogiska metoder i tvÄ underhÄllningsspel och tvÄ utbildningsspel för att ta reda pÄ om underhÄllningsspelen (oavsett om det gÀller kunskap om spelet eller separata kunskaper) anvÀnder sig av ett större antal pedagogiska metoder Àn utbildningsspelen. Genom att analysera anvÀndandet av pedagogiska metoder i spel bör fördelar och nackdelar kunna hittas för att kunna förbÀttra utvecklingen av framtida utbildningsspel.

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollÀrares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhÄlls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Studien baserades pÄ kvalitativa intervjuer dÀr fem förskollÀrares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrÄn tre forskningsfrÄgor. Resultatet visar en allmÀn uppfattning av reflektionen dÀr ett fördjupat lÀrande och kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt kan möjliggöras, men som i dagslÀget befinner sig pÄ en alltför ytlig nivÄ.

Syftet med vÄr undersökning var att studera olika pedagogiska aktiviteters betydelse för utveckling av elevers sociala kompetenser. Vi genomförde vÄr undersökning i en klass ett. Eleverna var indelade i fyra grupper med fyra till sex elever i varje grupp. Vi utförde övningar under fem veckor som syftade till att stÀrka elvernas sociala kompetenser. Resultatet vi kom fram till var blandat.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielÀrares syn pÄ sitt uppdrag och om denna stÀmmer överens med styrdokumenten för lÀrarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes i form av en enkÀtundersökning med ett ostrukturerat frÄgeformulÀr. 22 yrkesverksamma lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolor fick besvara enkÀten. Resultatet av enkÀten visar att lÀrarens syn pÄ sitt uppdrag stÀmmer relativt vÀl överens med rÄdande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lÀrarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn pÄ lÀrarens uppdrag.

Syftet för den kvalitativa undersökningen Àr att undersöka om och hur lÀrare kan stödja rektorns pedagogiska ledarskap. Undersökningen framförs ur rektorns perspektiv.Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att hitta svar pÄ denna studie:Vad rektorer tycker om det pedagogiska ledarskapet (abstrakta svar, kÀnslor, icke materiellt):Tycker rektorer att det Àr svÄrt att klara av det pedagogiska ledarskapet?Hindrar lÀrare rektorer att klara av det pedagogiska ledarskapet?Vilket stöd skulle rektorer vilja ha av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskapet? Vilket stöd rektorerna fÄr (konkreta svar, ej kÀnslomÀssiga, materiellt):Vilket stöd fÄr rektorer av lÀrare i sitt pedagogiska ledarskap?Vilka brister finns det i lÀrarnas stöd till rektorers pedagogiska ledarskap?Arbetets teoretiska ramverk bestÄr av kapitel som handlar om rektorns juridiska, administrativa och ekonomiska ansvar. Det bestÄr av kapitel som handlar om rektorns pedagogiska ledarskap men ocksÄ om relationen mellan rektor och lÀrare. Relationen Àr vÀldigt viktig eftersom ledarskapet inte existerar utan relationer och i relationen Àr i sin tur kommunikationen central.Undersökningen visar att rektorer ofta nÀmner ord som diskussion, gemenskap och förtroende.