Det pÄgÄr stÀndigt diskussioner om den senaste lÀroplanen. FrÄgor som berör mig mest Àr:vilken stÀllning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnÄgot samspel mellan de praktiska (lÀrarnas) och teoretiska (lÀroplanen) övervÀganden. DÄhar jag bestÀmt mig att Àgna faktabaserade delen av uppsatsen Ät studierna av studentlitteratursom pÄ olika sÀtt berör Àmnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolvÀsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpÄ olika pedagogiska synen pÄ undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig pÄ lÀxor för att undersöka det rÄdande pedagogiska synsÀttet. Det var ettsÀtt (genom att visa hur hemlÀxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstÄr skolans syfte och mÄl med utgÄngspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundlÀggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvÀrlds-perspektiv som menar att samhÀllet bör förstÄs utifrÄn ett dubbelt perspektiv: system vilken Àr kontext för mÄlorienterat handlande och livsvÀrlden vilken Àr kontext för kommunikativt handlande. Studien Àr en intervjustudie dÀr fem rektorer frÄn fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfrÄga en skola som prÀglas av en livsvÀrlds kontext dÀr förstÄelseorienterade och kommunikativa handlingar stÄr i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrÄn en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrÄn lÀroböcker och en pÄ förhand given kunskap.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka huruvida skolor, utifrÄn rektorers perspektiv som dess pedagogiska ledare, arbetar med integration. Vi fokuserar pÄ hur skolorna enligt rektorer förhÄller sig till styrdokument och elevpopulationen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju högstadierektorer pÄ sju olika skolor i en utvald kommun. VÄrt teoretiska utgÄngslÀge inbegriper ett sociologiskt förhÄllningssÀtt till vÄra empiriska data. Huvudresultatet i uppsatsen Àr att eleverna i den undersökta kommunen inte fÄr likvÀrdig utbildning eftersom det pÄ skolorna saknas handlingsplaner och mÄl för hur integrationsarbetet skall fortlöpa, vilket försvÄrar elevernas möjligheter att möta samhÀllet..

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Att förbereda barnen inför sin fortsatta skolgÄng Àr en av grunderna i det pedagogiska yrket redan frÄn förskolan. Förskoleklassen har gemensam lÀroplan med grundskolan men ska arbeta utifrÄn förskolans pedagogiska arbetssÀtt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrandemiljöerna i förskoleklassen dÀr pedagogiska traditioner möts och omvandlas samt ta reda pÄ hur verksamheten i förskoleklassen ser ut i praktiken. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ observationer av tvÄ förskoleklasser och intervjuer med personalen i dessa. FörförstÄelsen av mig som forskare har jag erhÄllit genom att lÀsa in mig pÄ litteratur som berör Àmnet. Slutsatsen av denna undersökning Àr att förskoleklassen befinner sig i skolans lokaler dÀr den Àr en mer styrd förskola samtidigt som det Àr en friare form av skola.

Syftet med denna D-uppsats i samhĂ€llskunskap var att fĂ„ ökad förstĂ„else för studenters val av utbildning samt undersöka vad studenterna efterfrĂ„gar innan de vĂ€ljer utbildning. Metoden för att uppnĂ„ detta syfte var en neoklassisk efterfrĂ„geteori samt en enkĂ€tundersökning. EnkĂ€ten delades ut bland studenter vid LuleĂ„ tekniska universitet (LTU). UtifrĂ„n resultatet av enkĂ€ten sammankopplat med teorin drar vi följande slutsatser: • De personliga intressena har störst betydelse för efterfrĂ„gan pĂ„ utbildning • De Ă€ldre Ă€r mer rĂ€dd för de kostnader som studierna medför Ă€n yngre studenter • LĂ€rarstuderande bryr sig inte om lönen eller karriĂ€r • Ekonomstuderande bryr sig inte om de fĂ„r arbete efter avslutade studier • FĂ„ bryr sig om studentlivet • VĂ„rdstuderande lĂ€gger inte stor betydelse i arbetsförhĂ„llandena • Beteendestuderande hade börjat studera oavsett tillgĂ„ngen pĂ„ substitut.

PÄ bara nÄgra decennier har kravet pÄ utbildning vuxit markant och dÀrmed ocksÄ antalet universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig pÄ universitetsnivÄ och i vilken utstrÀckning det finns skillnader för mÀn respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. DÀrefter har en jÀmförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvÀrden. Livsinkomsten har rÀknats fram genom att subtrahera nuvÀrdet av alternativkostnaderna frÄn nuvÀrdet av livsinkomsterna.

?NÀr ungdomar inom idrotten blir 13 Är kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det Àr legitimt att toppa ett lag och tÀvling och resultat kan nu ta större plats Àn tidigare. Det kan dÀrmed uppstÄ ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare dÄ de behöver ta stÀllning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller Àr gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Det hÀr Àr ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrÄn önskemÄl frÄn LuleÄ kommun kring frÄgan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 Är). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i LuleÄ kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna pÄ avdelningen och det som undersöktes var deras syn pÄ barn och lÀrande samt deras arbetssÀttt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrÄn teorier om barn och lÀrande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de frÀmsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att stÀndigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hÄlla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

ADHD Àr ett funktionshinder som innebÀr avvikelser inom omrÄdena uppmÀrksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog Àr det viktigt att ha en förstÄelse för funktionshindret och möta eleverna utifrÄn sina förutsÀttningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien Àr att studera nÄgra personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlÀtta för elever med diagnosen ADHD. FrÄgorna som ligger till grund för studien Àr: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gÀller specifika hjÀlpmedel avsedda att hjÀlpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rÄdata insamlats.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en inblick i om förskollÀrare Àr medvetna om hur de utformar innemiljön pÄ förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollÀrarna utformar miljön sÄ att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.FrÄgestÀllningar:Vad har förskollÀrarna för tankar kring den pedagogiska miljön pÄ förskolan?Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?Hur utformar förskollÀrarna miljön sÄ att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgÄngspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger pÄ data bestÄende av sex intervjuer med förskollÀrare och observation av innemiljöerna pÄ de förskolor som de Àr verksamma i.VÄrt resultat visar att förskollÀrarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara förÀnderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgÄngspunkten vid utformningen.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av sju pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhÄllande de har till detta verktyg. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur vÀljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur anvÀnder sig pedagogerna av reflektion och Äterkoppling? Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjÀlp av tidigare forskning pÄ omrÄdet och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrÀmjande pedagogik. Resultatet pÄvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna frÀmst Àr att synliggöra barnens lÀrande.

Platsens betydelse i skolans pedagogiska rum diskuteras alldeles för lite. Den hÀr studien visar att skolbyggnadens och skolgÄrdens utformning och dess innehÄll har betydelse för elevens kunskapsinhÀmtning, vÀlbefinnande, leklust och koncentrationsförmÄga. I skolans vÀrld finns det mÄnga elever som har speciella behov i form av svÄrigheter att bibehÄlla sin koncentrations- och uppfattningsförmÄga. MÄnga av de hÀr eleverna har dessutom lÀsoch skrivsvÄrigheter. Studien har fokuserat pÄ platsens betydelse i det pedagogiska rummet för elever med speciella behov, det vill sÀga studera om miljön i det pedagogiska rummet pÄverkar elevens koncentrationsförmÄga och om miljön i sin tur kan förbÀttra elevens skrivförmÄga. Sex elever har deltagit och alla Àr mellan 8 - 11 Är gamla. De kommer frÄn tre olika kommunala skolor i södra Sverige.

Bakgrund: Av den globala befolkningen, 2005, var 1,6 miljarder vuxna överviktiga och minst 400 miljoner vuxna led av fetma. Sjuksköterskor ska ha förmÄgan att uppfatta och förebygga hÀlsorisker och motivera till förÀndrad livsstil som till exempel viktminskning. Syfte: Att fÄ förstÄelse för patienter med övervikt samt att belysa sjuksköterskans pedagogiska funktion vid viktnedgÄng hos dessa patienter. Metod: Litteraturstudie med 18 klassificerade och vÀrderade vetenskapliga artiklar som analyserats och bearbetats. Resultat: Analysen gav tvÄ kategorier och fem subkategorier; den överviktige patientens upplevelser ? beslut, försvarsmekanismer och hinder, motivation samt sjuksköterskans pedagogiska funktion ? kommunikation och relation, stöd.