Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker till bristande följsamhet till basala hygienrutiner samt att beskriva några stödåtgärder som kan användas för att basala hygienrutiner ska följas. Artiklarna söktes i PubMed och ELIN@du.se med relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsbedömdes därefter enligt en granskningsmall. Resultatet visade att hög arbetsbelastning och tidsbrist minskar följsamhet till hygienrutiner. Följsamhet till hygienrutiner kan variera med olika vårdåtgärder.

Gruppen 40-talister är omtalad i media och rese- och turistnäringen ser den som en lovande målgrupp eftersom det påstås att målgruppen är benägen att resa. Detta är anledningen till att vi väljer att se på 40-talisterna ur ett destinationsmarknads-föringsperspektiv. Vi ställer oss frågan om 40-talister verkligen är en målgrupp och om de skiljer sig från andra generationer. Om generationen är en grupp som kan ses som målgrupp för en marknadsföringssatsning vill vi försöka ta reda på vilka kritiska faktorer som avgör valet av resmål. Syftet med vår uppsats är att utifrån ett destinationsmarknads-föringsperspektiv undersöka och förstå synen på en målgrupp.

Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Det debatteras ofta om huruvida skolmaten är tillräckligt bra eller inte. I tidigare studier har det visat sig att eleverna ansåg att skolmaten smakade illa och att många elever inte åt lunch över huvudtaget. Det finns studier som påvisat att elevernas inlärnings - och koncentrationsförmåga har påverkats negativt av utebliven skollunch. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med elevgrupper för att få fram vilka åsikter som förekommer om skolmaten. I vår frågeställning och analys har vi fokuserat på elevinflytande och förbättringar av skolmaten. Vårt resultat visar att det inte förekommer några större skillnader mellan pojkar och flickors åsikter om mat.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lärare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande. Uppsatsen fokuserar på lärandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer där fem olika lärare från grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn på individuell utvecklingsplan utifrån sin verklighet i skolan. Då individuell utvecklingsplan är i ett startskede utgår undersökningen från nyckelord som vi funnit i Allmänna råd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lärande så att denne når målen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lärande.

Den samhällsutveckling som pågår idag innebär stora förändringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som ställs i det nya informationssamhället är det således av allt större vikt att investera i humankapital och ett livslångt lärande. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en föränderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera är två informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gäller syn på utbildning och kompetens.

Studien undersökte de professionellas upplevelse av vårdnadshavare med en intellektuell begränsning och deras barn, ett historiskt nytt och aktuellt ämne. Det övergripande målet var att undersöka om en vårdnadshavare med begränsning i intelligens förmådde tillgodose ett barns känslo- och beteendemässiga utveckling. Sex intervjuer med verksamma professionella inom olika verksamhetsgrenar inom socialt arbete genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Studiens resultat utmynnade i fyra teman vilka pekade på hur svårt ämnet är och att det har en laddad karaktär. Det som skiljde de professionella åt var den egna kunskapen, vilket resulterade i hur de resonerade om samt såg på den potentiella utvecklingsmöjligheten för vårdnadshavarna.

Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades.

Introduktion: Suicid är bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i världen. Varje år avlider närmare en miljon människor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhälsofråga i många länder då det förekommer i alla åldrar, i alla sociala grupper samt inom båda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats är att belysa ämnesområdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som är signifikativt i det dagliga arbetet för valda ämnesområden inom Länsförsäkringar Gävleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.Denna uppsats påvisar att en känsla av delaktighet är signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta är något som de teorier vi undersökt förespråkar och överrensstämmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi även upptäckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssätt och så kallade subkulturer, som medarbetarna känner sig bekväma att arbeta utifrån. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren är nödvändig, då verksamheten baseras på just kunskap. .

Syftet med denna studie är att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förväntningar. Avsikten med arbetet är även att ta reda på hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förväntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anställningsbarheten. Läroplanen (Lpf 94) säger att skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör få kännedom om arbetslivets villkor. I programmålen för de yrkesförberedande programmen står att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse där grunderna ges i skolan och där det förväntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet får eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur där färdigheter tränas och förståelsen för yrket utvecklas. Studien är av empirisk karaktär där vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktärsämneslärare.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssätt i matematikundervisningen på högstadiet. Den praktiska undervisningen är en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, där kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar däremot på drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning får resultatmässigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en årskurs sex och en årskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frågeställningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikområdet och besvarade en enkät.

AbstractIn the secondary-school program for hotel and restaurant complete courses or parts of courses are placed in workplaces so called workplace education (APU), this means that the content in the course plan must be discussed and be divided in a proper way between the school and the workplace, so that the students is gaining all the parts that is prescribed in the goals for the course.Interviews with tutors and teachers have been performed, with the purpose of investigating how the collaboration between the school and the workplaces should look like so that the APU fulfills the content and quality that are prescribed in the specifications of the education. The study shows that a better structure for collaboration between the school and the workplaces is needed. Lack of time and financial resources are the factors that according to the study reduces the possibility?s to (among other things) perform education of tutors, and for the teachers to plan and follow-up the APU-period..

Detta är en kvalitativ studie som bygger på två veckors fältbesök på organisationen Ankur i New Delhi, Indien. Resultatet bygger på sex semistrukturerade individuella intervjuer, varav fem av dessa hölls med unga kvinnor från verksamheten och en med Ankurs verksamhetsansvariga. Även två fokusgruppintervjuer hölls med kvinnor från verksamheten samt deltagande observationer. Syftet med denna studie är att utifrån ett empowermentteoretiskt perspektiv undersöka hur Ankurs verksamhet verkar för att bemäktiga unga kvinnor samt vilka eventuella effekter bemäktigandet av dessa enskilda unga kvinnor kan tänkas få i den större kontext i vilken de lever. Studien har visat på att grunden i Ankurs verksamhet är kreativa uttryck och artikulation som har sin utgångspunkt i reflektion, enskilt och tillsammans med andra.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.