Syftet med uppsatsen är att ta undersöka hur utbildning inom datorämnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet ställer på yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorämnen som yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser man behöver behärska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet kräver.Uppsatsen tar även upp hur yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser att en utbildning inom datorämnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hälso- och vårdadministratörer.Metoden som har använts för att komma fram till resultatet har varit åtta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma läkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man måste behärska för att klara av arbetet som hälso- och vårdadministratör..

Personliga tränarna är en yrkesgrupp som har vuxit fram och kan hjälpa individer på olika nivåer när det handlar om fysisk och mental utveckling. Yrket har blivit mer etablerat, populärt och många utbildar sig idag till personlig tränare. Yrkesrollen har dock en otydlighet och det finns en stor variation i och av utbildningar till personlig tränare, och därför kan det vara väsentligt att undersöka hur det talas om personliga tränare då det konstruerar och reproducerar berättelsen om den verklighet de lever i och att det påverkar förståelsen av yrkesrollen. Syftet är att belysa vilka versioner som framträder av hur personliga tränare talar om sin yrkesroll och kompetens. Studien är inspirerad av socialkonstruktivism har därför en diskursanalytisk ansats samt tar en utgångspunkt i professions- och kompetensteori.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers inställning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fått för att använda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krävs och hur mycket de använder datorer i olika moment i sin yrkesroll på låg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var självlärda. De var inte heller helt tillfreds med det sätt som de integrerade IT i sin undervisning, även om de hade många förslag på utvecklingsområden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krävdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

Uppsatsen handlar om lärares beskrivningar av sina kompetenser och syn på matematik. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslärare för de tidigare årens utbildning i matematik och deras sätt att undervisa i ämnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslärare som undervisar i de tidigare skolåren. Empirin har analyserats för att få en kunskap om hur lärare ser på sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillräckliga matematikkunskaper för att undervisa i år 1-3, men att några av dem inte känner sig lika säkra när de undervisar i år 4-5.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som enhetschefer och medarbetare tycker är utmärkande för ett bra ledarskap inom äldreomsorgen. Frågeställningar som vi använt oss av är följande: Hur uppfattar ovannämnda enhetschefen, som ledare eller chef? Vilka faktorer vill enhetschefer och medarbetare helst se hos en bra ledare/chef? Finns det någon skillnad i att vara en chef eller en ledare? För att få en ökad kunskap inom det valda ämnesområdet har vi använt oss av individuella intervjuer. Vi har totalt genomfört åtta intervjuer, varav fyra med enhetschefer och fyra med medarbetare. I bakgrunden beskrivs först hur ledarskapet inom kommunal äldreomsorg har förändrats från slutet av 1800-talet fram till nutid.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 ? 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn.

Sverige har en lång tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag ställs svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer än de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotståndare som har andra drivkrafter, medel och metoder än vad motståndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte är att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen äranpassad för denna motståndare. D.v.s. erhåller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.

Denna rapport beskriver hur en ny materialförsörjningsprocess skall implementeras i praktiken vid Ericsson Radio Systems i Gävle. En intressant frågeställning för detta examensarbete har varit hur materialförsörjningen skall uppnå en effektiv samordning och ett effektivt samarbete i en materialförsörjningsprocess, vilken består av olika funktioner, linjeorganisationer, yrkeskategorier och kundbehov. Arbetet begränsades till att behandla den interna delen av materialförsörjningsprocessen. En fallstudie genomfördes vid implementering av en processförbättringsgrupp. Resultatet av våra undersökningar och resultatet av fallstudien visar att grundproblemet till ovanstående är brist på utbildning.

 Syftet med den här studien är att undersöka vilka yrkes- och studiebakgrunder yrkesverksamma datalärare har och om olika bakgrund leder till skillnad i uppfattningar om deras yrke och utbildning. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur datalärare håller sina ämneskunskaper ajour och om det finns skillnader i fortbildning beroende på utbildning och yrkesbakgrund. För att besvara arbetets frågeställningar används en kartläggande kvantitativ enkätundersökning som besvaras av yrkesverksamma datalärare från hela landet. För att få fram resultaten görs vissa sambandsanalyser och dessutom presenteras deskriptiv statistik. Undersökningen visar att majoriteten av datalärarna saknar lärarbehörighet samt att ungefär hälften tidigare har arbetat utanför skola och har professionella tillämpningar inom sitt ämne.

Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt? samt Vem genererar legitimiteten åt vad? Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet.

Sammanfattning?God kvalitet i äldreomsorg, fina ord på ett papper eller verklighet?? ? av Eva Birgersson och Marielle Holmgren Syftet med denna uppsats var att utifrån två kommunala äldreboenden studera hur kvalitetskraven enligt Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens rekommendationer uppnåddes i det dagliga arbetet runt omsorgstagaren. Som underlag för uppsatsen gjordes kvalitativa intervjuer med tio omsorgsgivare. Den vetenskapsfilosofiska dispositionen var hermeneutisk, vilket innebär att man som forskare försöker tolka och förstå innebörden av ett svar på en fråga. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av tidigare forskning samt med hjälp av Antonovskys teori, känsla av sammanhang, (KASAM).         Resultatet från intervjuerna visade att det fanns skillnader mellan hur enhetscheferna och medarbetarna var medvetna om Socialstyrelsens rekommendationer samt vad som ska uppnås enligt Socialtjänstlagen kring arbetet runt omsorgstagaren för en god kvalitet.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare använder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer där fyra olika pedagoger från tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn på individualisering och IUP utifrån sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering är många men att de huvudsakligen domineras av nivågruppering..