Denna undersökning belyser vad som drivit fyra svenskar som arbetar inom vägledningsområden att lämna Sveriges arbetsmarknad och söka arbete i Danmark. Vad som får dem att stanna kvar samt upplevelser om kompetens och anställningsbarhet lyfts fram. Via en kvalitativ metod undersöks om Danmark är en potentiell arbetsmarknad för svenska vägledare. Teori som används i studien är push-pull. Ogynnsamma villkor på en plats puttar bort, push, och gynnsamma villkor på en annan drar till sig, pull.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek..

Personalkontoret på Lunds tekniska högskola intresserade sig för universitetsadministratörernas speciella situation på sina respektive institutioner. För att undersöka detta fick jag i uppdrag att skriva en uppsats, där syftet blev att beskriva och analysera institutionsadministratörernas uppfattning om sin kompetens och sitt lärande inom LTH. För att finna svar på detta, utförde jag intervjuer med administratörer och medmedarbetare från personalkontoret.Resultaten visade att administratörerna hade många olika arbetsuppgifter, där de såg betydelsen av sin arbetslivserfarenhet för att ha lärt sig sitt arbete. Mycket av lärandet skedde framför datorn där arbetsuppgifterna utfördes i stor utsträckning. Informationssökning via hemsidor ökade och ansågs i vissa fall som svår.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Fredsoperationer med en upprorsmotverkande karaktär ställer krav på att den militära aktören måste kunna förstå, förklara och förutsäga komplexa skeenden inom både sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och militära dimensioner. För att göra det måste aktören kunna inhämta och bearbeta kulturell information. Sverige har under lång tid bidragit i fredsoperationer internationellt. Trots det finns det inom området kulturella underrättelser lite forskning publicerad om de svenska förhållandena. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap inom området samt att skapa förståelse för problemområdena inom arbetet med kulturella underrättelser.

Uppsatsens syfte avser att redogöra för och undersöka hur man kan synliggöra kompetens inom ett bemanningsföretag. Denna kompetens är viktig för bemanningsföretagen då de måste kunna finna rätt person, med rätt kompetens, till rätt uppdrag. Som fallföretag har vi utgått från Manpower, men även tagit del av deras dotterbolags verksamhet The Empower Group. Metoderna som vi har använt oss av har varit djupintervjuer samt kompletterande enkätintervjuer, båda intervjutyperna var baserade på samma frågor. Vi har valt att intervjua såväl ledning som konsulter för att kunna se på skillnader mellan de två aktörerna.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare definierar ett socialt kompetent barn och hur de arbetar med att utveckla social kompetens hos barn. Enligt tidigare forskning finns det ingen entydig definition av begreppet "social kompetens" och vad som anses vara ett socialt kompetent beteende kan variera beroende på individens ålder, situation och på vem man frågar. I vår studie utgår vi ifrån det sociokulturella perspektivet vilket innebär att det sociala samspelet har betydelse för individens lärande och utveckling.Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer och vi genomförde intervjuerna på tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna lägger lite olika innebörder i sina beskrivningar i vad som utmärker ett socialt kompetent barn. De tar upp att kunna tyda leksignaler, hur man beter sig mot andra, hur man är en bra kompis, använder ett lämpligt språk, har självkännedom samt visar empati. De berättar även vad som väcker deras oro vad gäller barns sociala kompetens. Förskollärarna arbetar med att utveckla barns sociala kompetens genom att använda leken som metod samt att de själva är goda förebilder.  .

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad arbetsgivarna anser är betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger på den arbetssökandes sociala och formella kompetens och på det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren får av den arbetssökande? Vilken form av kompetens är enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Är formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras när de har likvärdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer på en socialförvaltning och fyra på ett privat företag i stålbranschen. Det mest betydelsefulla på socialförvaltningen är social kompetens och personliga egenskaper.

Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers syn på social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig åt mellan förskola och skola. Metoden som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer är genomförda med sex stycken pedagoger på två olika skolor under vår VFU-period. Vi ställde frågor till varje pedagog som bl.a.

Vikarien är en person som befinner sig i den dagliga verksamheten inom skolan. Syftet med denna studie är att belysa synen på vikarien utifrån begreppen profession och kompetens. Undersökningen baseras på verksamma lärare samt personer med erfarenhet av vikariat. De frågor som arbetet utgår ifrån är följande; Hur ser lärare på vikarien utifrån begreppen behörighet och kompetens? Hur ser vikarien på sin roll och kunskap? För att finna svar på dessa frågor har metoden baserats på kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Flera studier visar att sjuksköterskor inte tillgodoser patientgruppers behov av att tala om sexualitet och sexuell hälsa. Barnmorskors samtal om sexualitet är ett nästan helt outforskat område. Syfte: Syftet är att undersöka barnmorskors syn på och erfarenhet av samtal om sexualitet på barnmorskemottagningen. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio barnmorskor på sju olika mottagningar i Skåne. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys genom identifiering av kodord, kategorier och teman.

Bakgrund: I vården i Sverige möts människor från olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen påverkar fysioterapeuten är en värdefull komponent i att kunna erbjuda god vård. Genom självreflektion över möten med människor från andra kulturer kan fysioterapeuten lära om sig själv och påbörja resan mot kulturell kompetens.Syfte: Att genom en strukturerad självreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförståelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext.Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident från utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över både enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultatet: Trots att studenterna åkte till olika länder med kulturella skillnader kom utfallet från analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda.Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förståelse för att kulturen påverkar människor att agera annorlunda än de var vana vid hemma.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..