Uppsatsen undersöker hur representationen av Brasilien har förändrats i svensk dagspress. Syftet är att granska vilken roll de olika sociopolitiska och geopolitiska förutsättningarna som rådde i Brasilien vid presidentvalen 1998 respektive 2010 spelade för representationen av landet. Huvudfrågan är hur representationen av landet och rapporteringens omfång påverkades under en period av stora förändringar. Uppsatsen försöker också svara på hur representationen av Brasilien och brasilianarna har förändrats i termer av huvudteman och ämnesområden, andrifiering och stereotyper samt vilka röster/aktörer som kommer till tals i artikelmaterialet.Studien använder ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt tillsammans med Galtung och Ruges nyhetsvärderingsteori, Stuart Halls teorier om representationen av de(n) Andra, andrifiering och stereotyper samt Faircloughs kritiska diskursanalys.Uppsatsen består av en kvantitativ del och en kvalitativ, diskursanalytisk del. Den kvantitativa undersökningen består av den årliga Brasilienrelaterade artikelfrekvensen mellan 1998 och 2010 och artikelfrekvensen under de brasilianska presidentvalsåren 1998, 2002, 2006 och 2010.

Allt fler individer väljer idag att utbilda sig på högskole- och universitetsnivå. Utbildningspolitikens mål är att öka inflödet av studenter i det svenska samhället och därmed har stora satsningar gjorts på utbildning. År 2014 har Sverige en budget på 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men ändå går det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gång har det växt fram ett intresse att studera vad som händer på arbetsmarknaden när allt fler individer väljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien är att öka förståelsen gällande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse på arbetsmarknaden idag.

Hjärtlungräddning (HLR) är en direkt livsavgörande kunskap och förväntningar på att sådan kunskap finns bland sjukhuspersonal är trolig. Syftet med studien var att kartlägga utbildning i och attityder till undervisning i HLR bland all personal som arbetar på ett mindre sjukhus i södra Sverige. En enkät bestående av fjorton frågor besvarades av 151 personer via sjukhusets intranät. Majoriteten av svaren kom från sjuksköterskor och undersköterskor, övriga yrkeskategorier fanns också representerade fast i mindre omfattning. Majoriteten var nöjd med nuvarande HLR utbildning och de flesta önskade regelbunden utbildning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på kvinnors rätt till utbildning och kvinnans plats i samhället i samband med riksdagsdebatten om läroverksreformen 1927. Genom denna reform skulle det bli ytterliggare förbättringar, mer lika vilkor för båda könen i vår utbildningshistoria. Utvecklingen av denna reform ledde till att kvinnor skulle få tillträde till de statliga läroverken och därmed kunde avlägga en högre utbildningsexamen. Genom denna undersökning vill jag lyfta fram de olika åsikterna om kvinnors rätt till utbildning på politisk nivå under mellankrigstiden i Sverige, för att vi som blivande lärare ska få en förståelse för andra länders situation idag när det gäller utbildning för flickor och pojkar..

Inledning: Allt fler utbildar sig inom restaurangbranschen samtidigt som branschen präglas av dålig lönsamhet. Flera tidigare studier visar dock att utbildad personal kan leda till ökad lönsamhet. Genom att anställa en utbildad sommelier och genom att utbilda personalen i matsalen i produktkunskap, serveringsteknik och försäljningsteknik bör vinförsäljningen öka på restaurangen.Syfte: Att kartlägga svenska restaurangers användande av sommelierer och utbildning av matsalspersonalen. Studien syftar också till att identifiera restauratörers attityd mot utbildning samt presentera praktiska riktlinjer för utbildning av personal.Metod: Strukturerade telefonintervjuer genomfördes med restauratörer som tilldelats God klass i White Guide. Trettiotvå restauranger valdes utifrån ett stratifierat slumpmässigt urval.Resultat: Svenska restauranger har i genomsnitt 50 procent utbildad personal i matsalen.

Titel: Avhoppare och slutförare - En undersökning kring distansstudenters upplevelse av kommunikation och anledningar till avhopp/slutförandeFörfattare: Martin BirgersonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2011Handledare: Jenny WiikSidantal: 35 sidor (11404 ord), inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan institutionen och studenterna påverkar genomströmningen på distanskursen Massmediekunskap (7,5 hp) och vilka anledningar till avhopp som kan vara påverkbara genom kommunikation.Metod: Kvantitativ enkätundersökningMaterial: Enkätundersökning, kursregisterutdrag och kursmaterial.Huvudresultat: Det visade sig att slutförarna anser sig ha haft en tätare kontakt med institutionen, att de fått regelbunden feedback och är mer nöjda med kommunikationen än avhopparna. Ännu mer kontakt med institutionen och än mer nöjda med kommunikation är studenterna från HT 2010. Detta har dock inte haft någon positiv inverkan på kursens genomströmning, vilket enligt tidigare forskningen kan ses som märkligt. I jämförelse mellan enbart de båda höstterminerna har genomströmningen dock ökat HT 2010. I undersökningens sista frågeställning var den mest intressanta skillnaden mellan HT 2010 och övriga terminer att andelen avhoppare som angett kursupplägg och kursinnehåll som anledning till sina avhopp kraftigt ökat HT 2010, medan andelen som angett brist på motivation som anledning minskat..

Många patienter som får cytostatikabehandling utvecklar på något sätt besvär från munnen.Oral mucosit är en biverkan av cytostatika och strålbehandling, där hela munslemhinnan kanbli påverkad med rodnader eller sår.Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som är viktiga för att patienten ska taansvar för sin egen munvård och därmed lindra oral mucosit.Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.Resultat: Omvårdnadsåtgärderna bör föregås av en utveckling av relationen mellansjuksköterskan och patienten innan patienten kan ta till sig ny kunskap. Patienten behöver enutförlig utbildning och information riktad mot egenvård av munhygien för att förebygga ellerlindra symtom på oral mucosit.Slutsatsen är att utbildning i munvård får patienten att ta ett större ansvar för sin egenvård ibedömningen av sitt munstatus, vilket leder till en lindring av oral mucosit.Det behövs utbildning av vårdpersonal i god munvård och därmed en strategi för hurutbildning och information ska utformas för att utveckla patientens egenvård..

Bakgrund: Munvård är en viktig del av omvårdanden för patienters välbefinnande. Daglig rengöring av tänder och munhåla är grunden till att förebygga olika sjukdomstillstånd. Undersökningar visar att kunskapen om munvård är låg hos vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonals uppfattning om munvård. Metod: En litteraturstudie har gjorts där fem artiklar ingår. En kvalitativ analysmetod har använts. Resultat: Resultatet visar på att vårdpersonal har uppfattningen att de fått för lite utbildning i munvård men att de ändå prioriterar munvård högt. Vårdpersonals utbildning har betydelse för hur de upplever att utföra munvård. Slutsats: Det behövs mer utbildning för vårdpersonal i området munvård och en manual för hur de ska utföra munvård..

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar och lägger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrån pedagogers perspektiv då pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

Denna studie inriktar sig på att undersöka på vilket sätt läromedlen i filosofi på gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hållbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofiläroböcker granskats. Från detta följer två frågeställningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är läromedlens behandling av hållbar utvecklings dimensioner heltäckande? Vilka delar av hållbar utveckling behandlas av filosofiläromedlen och vilka delar utelämnas?Påverkar styrdokumentens inställning till utbildning för hållbar utveckling innehållet i läroböckerna i enlighet med ett läroplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger på ämnes- och undervisningsinnehållet, snarare än på undervisningsmetoder i utbildning för hållbar utveckling. Vidare innehåller studien ett tidsperspektiv som sträcker sig från 70-talet fram till år 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och läromedlens inställning till utbildning för hållbar utveckling förändras under den här tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofiläroböcker på gymnasienivå går att hitta relativt mycket innehåll som kan kopplas till någon av hållbar utvecklings tre dimensioner.

Abstrakt Gustafsson Peter (2010) En studie i hur kursplanen används av lärare i gymnasieskolan (The syllabus ? how is it used by teachers?). Skolutveckling och ledarskap, SÄLIII:3 Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur kursplaner används av lärare i gymnasieskolans yrkesprogram och se om det finns skillnader som är intressanta i sättet att arbeta med dem. Tanken är att ta reda på hur lärare använder kursplanen, som är ett viktigt underlag och styrinstrument för att skapa kurser för elever på våra skolor i Sverige. Kursplanen är ett underlag som skall ge information om vilka kunskaper eleven skall uppnå (vilka är inlagda som kursmål) samt vilka betygskriterier som finns för att en likvärdig bedömning skall uppnås när det gäller betyg nationellt i hela vårt land. Samtidigt är det meningen att kursplanen ska kunna ligga som en grund, för att en ?infärgning? av kursen skall vara möjlig att göra, för att spegla och motsvara den lokala ortens eller närområdets behov.

AbstractSyftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter.

Att enskilda politiker och partier väljer att använda sig av sociala medier i valsammanhang blir allt vanligare. I denna uppsats granskades de svenska riksdagspartiernas twitteranvändning inför det svenska riksdagsvalet 2010. Genom en social- och innehållsmässig analys kring twitteranvändandet kunde enskilda partiers kommunikationsmönster anas. Den sociala analysen baserades på relationen mellan en användares följare och följande, den innehållsmässiga på de taggar nätverkets mikroblogginlägg märkts med.Bland annat identifierades två partier med en ren tvåvägskommunikation, och ett parti med en klar envägskommunikation. Två av de undersökta partierna hade även tendenser till att rikta sin kommunikation mot en inre grupp av politiska twittrare.

Det går inte att utbilda sig till chef men jobbet som chef underlättas om man har utbildning. Enligt vår empiriska grund så är den bästa kombinationen att lära sig det både praktiskt och teoretiskt, utbildningen är en genväg till en chefsposition. Chefen kan däremot utvecklas om man utbildar sig under tiden som man jobbar..

Bakgrund: Vården idag präglas av ett heteronormativt och heterosexistiskt förhållningssätt. Historiskt har kvinnlig sexualitet ofta varit tabubelagt, och många inom vården upplever svårigheter med att bemöta patienter med en annan läggning än den heterosexuella.Syfte: Syftet är att beskriva homosexuella och bisexuella kvinnors upplevelse avmötet med vården.Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar rörande ämnet homo- och bisexuella kvinnor och kommunikation i en vårdkontext valts ut och analyserats enligt Fribergs (2010) metod för litteraturstudie. Den teoretiska referensramen för arbetet är Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.Resultat: Fem faktorer som påverkar homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av mötet med vården fanns:  Vårdpersonalens förhållningssätt, Vårdpersonalens attityder, Vårdpersonalens utbildning och kunskapsnivå, Faktorer av betydelse för hbt-personens beslut att komma ut och Faktorer som inverkar på kommunikationen.Diskussion: I dagsläget kommer nyutexaminerad vårdpersonal ut med bristfällig kunskap i frågor som rör hbt-personer. En större vikt skulle behöva läggas vid utbildning och fortbildning och det är viktigt att stävja negativa attityder som annars tenderar att spridas från generation till generation. Vidare ingår det i sjuksköterskans kompetensområde att kritiskt granska sig själv och arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt; en nödvändighet för att se hela människan.Nyckelord: Bisexuell, hbt, homosexuell, kommunikation, lesbisk, patient, sjuksköterska,   vårdrelation.