En av anestesisjuksköterskors uppgifter på en operationsavdelning är att ta emot och förbereda patienten inför narkos. Anestesisjuksköterskor bör arbeta utefter en perioperativ vårdprocess där ett pre- intra- och postoperativt samtal med patienten ingår. Den vetenskapliga litteraturen i ämnet förespråkar vikten av kontinuitet i patientmötet och den perioperativa vårdprocessen. En välinformerad patient känner sig trygg, vilket leder till minskat vårdlidande och snabbare postoperativ återhämtning. Dagens verksamhet är dåligt anpassad till att följa den perioperativa process som litteraturen beskriver.

Smärta är en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smärta på olika sätt beroende på utveckling, mognadsnivå och ålder. För att ge god vård och minska lidande är det viktigt att bedöma smärta hos barn. Det finns smärtbedömningsinstrument framtagna specifikt för användning på barn. Forskning om bedömning av smärta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt är området relativt outforskat. Syftet med studien var att få en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smärta hos barn.

På sjukhus i Sverige arbetar sjuksköterskor på neonatalavdelningar med att ta hand om de allra minsta barnen och deras speciella behov. Barnen är i behov av specialistsjukvård, ibland intensivvårdskrävande med högteknologisk utrustning, samtidigt som de behöver påbörja den viktiga anknytningen till sin familj. Sjuksköterskor behöver specialkompetens för att arbeta i den krävande vårdmiljön, där de skall ta hand om ett vårdkrävande barn samt familjen till barnet och arbeta familjecentrerat. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med familjecentrerad neonatalvård. Fokusgruppsintervjuer genomfördes som senare analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Årligen avlider ca 92 000 personer i Sverige av dessa avlider ca 35 % på sjukhus eller på annan institution. Arbetet som sjuksköterska inom palliativ vård innebär nära kontakt med döden och insikten om sin egen dödlighet. Palliativ vård inriktar sig på att förbättra eller upprätthålla den sjukes livskvalitet men verkar inte för att vare sig påskynda eller fördröja döden. Syftet med denna litteratur studie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda en patient i livets slutskede. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades.

Vid infektionssjukdom och/eller vid infektionskänslighet kan patienter behöva vårdas bakom stängdadörrar; i isoleringsvård. Detta innebär att patientens avskiljs inom sluten vård på sjukhus från övrigavårdtagare samt allmän omgivning för att förhindra att smitta sprids eller att själv bli smittad. Tidigarestudier visar på mycket ensam tid på vårdrummet samt begränsning i mänskliga möten. Utifrån kvalitativforskning ska litteraturstudien beskriva patienters upplevelser av att vårdas i isoleringsvård för att skapaökad förståelse för den denna grupps omvårdnadsbehov. Sju artiklar i studien behandlar patienter medsmittsam infektionssjukdom och fyra artiklar behandlar patienter i skyddsisolering medinfektionskänslighet.

Den ökande stressen bland hälso-och sjukvårdspersonal uppmärksammas tid efter annan i olika medier. Omstruktureringar och upplevda neddragningar i vården har lett till högre arbetsbelastning, vilket i sin tur påverkat arbetsförhållandena och det psykiska välbefinnandet hos personalen i negativ riktning. Omvårdnaden skall ges i en anda av respekt och förståelse för den enskildes integritet, och den som är i störst behov av omvårdnad skall prioriteras. Syftet var att beskriva förekomstoch upplevelserav samvetsstress bland sjuksköterskor verksamma på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i Sverige, med hjälp av instrumentet Stress of Conscience Questionnaire (SCQ). Studien,där 60 enkäter analyserades (svarsfrekvens 64,5 %),visadeatt sjuksköterskornaofta upplevdesamvetsstress i relation till sitt arbete.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrån känslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat på Gävle sjukhus mellan 6-18 månader. Resultatet redovisades utifrån studiens frågeställningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde många olika känslor och tankar inför sin nya yrkesroll. Känslor såsom rädsla, nervositet och förväntan var några exempel. Stödet och bemötandet från andra sjuksköterskor och närmaste chef var övervägande bra, medan bemötandet från under-sköterskor och läkare upplevdes som mindre bra.

Bakgrund: Att som barn vistas på sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okänd värld som inte sällan känns skrämmande och skapar rädsla hos barnet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva strategier som kan lindra rädsla hos barn vid kontakt med sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar vilka är granskade och godkända av en etisk kommitté. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån en checklista av Foreberg & Wengström. Resultat: Det framkom flertalet strategier som lindrar barns rädsla. Att som barn få adekvat information som förbereder dem på vad som komma skall, och låta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vård lindrar rädslan. Familjens närvaro på sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rädslan. Barnens rädsla har även visats minska med hjälp av strategier som distraktioner och lek vid påfrestande undersökningar och behandlingar. Slutsats: Barn erfar olika sorters rädslor i mötet med sjukvården.

Bakgrund: Vårdplatserna på svenska sjukhus har minskat drastiskt det senaste decenniet.  Detta har inneburit en högre beläggning på de kvarvarande och medfört längre väntetid på landets akutmottagningar. Platsbristen skapar, ibland dagliga, överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter.Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att vårdplatssituationen påverkar deras arbete och vad detta får för konsekvenser för patienterna.Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med tre läkare och nio sjuksköterskor från akutvårdsavdelning med inriktning infektion, mottagning med akutintag och akutmottagning. Analysarbetet genomfördes med Malteruds (2009) innehållsanalys. Resultat: Vårdplatssituationen kommer sig av en brist på vårdplatser inom främst medicindivisionen, samt en oförmåga att hålla de platser som finns öppna på grund av sjuksköterskebrist. Bristen på vårdplatser har inneburit en oförmåga för läkare och sjuksköterskor att utföra sitt arbete i enlighet med sin kompetens och beprövad erfarenhet.Slutsats: Svårigheterna med att finna platser till patienterna på deras hemavdelningar samt de ständiga omflyttningarna av patienter medför svårigheter för vårdpersonalen att ge god medicinsk vård och omvårdnad vilket medför stora risker för patientsäkerheten.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor är medvetna om riskerna rökning under graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Antalet vårdtillfällen inom svensk intensivvård ökar och därmed också antalet överflyttningar från intensivvårdsavdelningen (IVA) till vårdavdelningar. Med kortare vårdtider och få intensivvårdsplatser ökar trycket ytterligare på vårdavdelningarnas sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenhet av att ta emot patienter från IVA. Den kvantitativa studien genomfördes på två västsvenska sjukhus där 61 avdelningssjuksköterskor fick besvara en enkät. Urvalet var av bekvämlighetstyp.Studiens resultat visar på att avdelningssjuksköterskor upplever att patienterna som kommer till avdelningar inte är färdigvårdade så att en patientsäker vård kan ges på vårdavdelningen.

Bakgrund: Ungefär hälften av alla vuxna som vårdas på sjukhus erhåller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen är tromboflebit och den allvarligast är infektion. I Sverige är det sjuksköterskan som ansvarar för insättning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. Omvårdnaden vid handhavande av PVK är eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper är uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gällande riktlinjer när en patient lämnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, från Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades läkare. I 68.5% av fallen bestämde patienten själv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lämnades i hemmet. Den vanligaste åldersgruppen att lämna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i åldern16-30 år.